Så mäktig var hon
Publicerad 2/11 15:28
Mäktiga och maktlösa
Publicerad 2 november 2007
Makten har alltid varit koncentrerad hos fåtalet och maktlösheten hos de många. Den centrala politiska debatten har alltid handlat om makt. Vem har den? Hur är den fördelad? Hur kan den ställas till svars? Fokus presenterar i detta nummer en lista över Sveriges hundra mäktigaste personer.
Inom den politiska teorin talar man om maktens tre ansikten: beslutsfattande, icke-beslutsfattande och ideologisk makt. Men om makten har tre ansikten så har maktlösheten inget. En människa som har tappat tron på att hon kan påverka sitt liv är maktlös. Hon kan inte utveckla någon individualitet eftersom hon definieras av något annat än sig själv.
Maktlöshet är att leva i bitter självförebråelse för allt som kunde varit men som aldrig blev. Maktlösheten har inga ansiktsdrag, i maktlöshet är vi alla lika.
Sveriges främsta problem är att stora grupper av människor upplever att de saknar makt över sina liv och att traditionella politiska strukturer är otillräckliga för att hjälpa dem. Dagens socialdemokrati hade kunnat finna mer av en riktning om den blev tydligare med att definiera sitt politiska projekt som en fråga om att omfördela makt och inte i första hand inkomst.
I riksdagens senaste partiledardebatt kritiserade Mona Sahlin regeringen för att satsa på lågkvalificerade outvecklande jobb som lövkrattning. Detta försökte en upprörd Fredrik Reinfeldt vända till ett bevis för att socialdemokratin i dag har lämnat sin traditionella arbetslinje bakom sig. Så är naturligtvis inte fallet.
Socialdemokratins syn på makt handlar inte som högerns enbart om att politiken bör bekämpa formella hinder. Socialdemokratins syn på makt handlar om att alla människor ska kunna ta sig över glappet mellan vad de är i dag och vad de har möjlighet att bli i morgon. Politikens svåra uppgift är att frigöra den kraften. Detta har varit socialdemokratins ambition. En ambition som man ofta har misslyckats med och ibland även frångått.
Regeringen Reinfeldt vill däremot gå en annan väg. I stället för att bryta utanförskapet genom att använda mänsklig potential, vill man göra det genom att slösa bort densamma.
Den marknad för lågkvalificerade jobb som nu konstbevattnas fram är inget annat än ett gigantiskt slöseri med människors utvecklingsmöjligheter. Det handlar om en dubbel subvention. Först ska arbetsgivaren som anställer en långtidsarbetslös som lövkrattare ha lägre arbetsgivaravgifter. Sedan ska kunden som behöver få gräsmattan krattad ha skattesubvention på sin hushållsnära tjänst. Att på detta sätt skapa en korttidsutbildad arbetskraft som inte uppdaterar sina kunskaper när de gamla blivit överspelade av den tekniska utvecklingen är förödande för en liten ekonomi i en globaliserad värld.
I stället för att pressa människor till ett föga effektivt och utvecklande lövkrattande borde utanförskapet brytas genom att människor utbildas i bristyrken så att produktiviteten kan höjas i tillverkningsindustrin. Det är den arbetslinje som socialdemokratisk ideologi står för, en arbetslinje som utvecklar människors kompetens i stället för att tvinga in dem i jobb för vilka de är överkvalificerade.
Vi går allt mindre genom livet i samma förutsägbara steg och då kan välfärdsstaten inte bara ägna sig åt att vara en försäkringslösning. Dagens ekonomi kräver en politik som kan förse människor med kapacitet och förmåga att navigera den alltmer flexibla världen. Om politiken ska lyckas med att skapa mer makt åt fler måste den vara en allierad gällande människors ambitioner. Då måste den vara aktiv och de främsta verktygen för detta är just precis de sociala broar som regeringen verkar tro är orsaken till och inte lösningen på Sveriges problem.
Ojämlikhet är alltid ett slöseri med mänsklig förmåga. Politik för jämlikhet handlar om att ge människor makten att förverkliga sin egen potential. Ett samhälle som tar tillvara på alla människors potential är även ett jämlikt samhälle.
Politik handlar inte som högern ofta framställer det, om förenklade kategorier som jobb versus bidrag. Politik handlar om prioriteringar. Arbetslöshet kan bekämpas på olika sätt. Att stärka de arbetslösas kompetens innebär att Sveriges konkurrenskraft stärks. Att skattesubventionera lövkrattning innebär mer välordnade gräsmattor i Djursholm.
Det är bara att välja.
***
Förresten Propagandaminister Schlingmann slår knut på sig själv för att profilera moderaterna som ett parti även för lågavlönade kvinnor. Att finansministern som lägger budgeten med alla försämringar både har hästsvans och kallar sig feminist hjälper inte. Försämringar är försämringar.
Få Fokus i ett år för bara 975 kronor!Spara 1030 kronor jämfört med lösnummerpriset 2009 kronor.
7 kommentarer
Propagandaminister (!) Schlingman?
Katrine, vad menar du med uttrycket ”propagandaminister”? Det väcker förståss associationer till en viss sådan i historiens skräpkammare. Vad är syftet?
Eller säger du även propagandaminister Ulvskog?
Sverige har behov av alla typer av arbeten och lövkrattning ska inte föraktas – vilket socialdemokrater verkar göra. Jobb som främst kräver ”armar och ben” är värdefulla för människor som av olika anledningar inte klarat teoretiska studier. Självklart ska även människor kompetensutvecklas till bristyrken. Det handlar om ett ”både och”-tänkande. Och till sist, lägg ned den där populistiska retoriken om dom ”rika i Djursholm” (som om de skor sig på andras bekostnad). Att spä på missundsamhet och avundsjuka verkar vara socialdemokraters paradgren.
Tidigare har jag inte reflekterat över att låglönejobb subventioneras på två sätt: dels genom att skattemedel ersätter den arbetsgivaravgift som arbetsgivaren inte betalar för sina anställa och dels för att skattemedel finansieras en väsentlig portion av de hushållsnära tjänsterna. Med så mycket skattemedel på spel borde de inte användas mer produktivt? Genom en utbildningssatsning till den arbetslöse inom ett yrke som det råder brist på? Det finns ett talesätt som passar i sammanhanget:
”Ge en man en fisk, så föder Du honom för en dag. Lär honom att fiska, så föder Du honom för hela livet”. Regeringens arbetsmarknadspolitik ger fisk, när den hellre borde lära arbetslösa att fiska.
Till Nina: Det verkar som du förväxlat klassisk socialdemokratisk politik (bidragsberoende och meningslösa ams-kurser dvs ge fisk) med att sänka skatter som gör att det blir lättare att anställa (Allianspolitik).
Makten har icke makt över maktlösheten; den är obetydlig som daggdroppen och oförstörbar som daggdroppen; kommer ständigt åter och glänser i sin maktlöshet, sin obetydlighet, ständigt stumt närvarande och påminnande för makten. Den ständigt närvarande, oförstörbara, obetydliga maktlösheten är maktlöshetens makt.
Katrine Kielos skriver i sin krönika i Focus nr 36 att människor skall kunna ta sig över glappet mellan vad de är idag och vad de har möjlighet att bli i morgon (detta håller jag med om), men sedan menar hon att lövkrattning inte motsvarar detta utan är ”föga effektivt och utvecklande”. Hon har missat att trädgårdsutbildningarna är bland de mest eftersökta i utbildningssverige båda bland ungdomar och äldre som varit ute i arbetslivet och vill skola om sig. Till KY-utbildningarna i trädgård söker sig bl a lärare och andra högutbildade som längtar efter att få använda händerna och jobba ute med grönska. Till högskoleutbildningarna i trädgård är det flera sökande ungdomar per utbildningsplats. Att bara tala om lövkrattning är en trivialisering som bara förekommer under några veckor på hösten. En trädgård behöver skötas året om. Lyckan av att sköta jord och växter skär genom alla samhällsklasser, från torpare, över egna-hemsrörelsen till munkar, nunnor och drottningar.
Katrine Kielos har dessutom missat senaste tidens forskning om sambandet mellan miljö och hälsa. Vistelse i gröna miljöer ger snabb och effektiv avstressning. Trädgårdsterapi har visat sig vara en mycket effektiv form för rehabilitering av utbrända människor. Att sköta och vårda växter till härlig vitalitet och generös blomning skapar stor tillfredsställelse. Det förefaller utveckla ett ansvarstagande för annat levande som ger mening.
Människan exponeras för 11 miljoner informationsbitar per sekund via sina sinnen. Endast 10-50 infobits per sekund kan vi ta upp till våra högre hjärnfunktioner, vårt medvetna tänkande. Resten gå undermedvetet genom mer primitiva hjärnfunktioner via limbiska systemet rakt in och styr mycket av våra hormoner och inre funktioner. Grönskan ger sådana stimuli som vi anpassat oss till under årsmiljoner och som verkar i hög grad omedvetet.
Även om denna hjärnforskning och perceptionsforskning är ny, så har människor i alla tider och kulturer haft en naturlig känsla för att umgänge med grönska ökar välmåendet. Paradiset var en trädgård. För kurorterna var trädgårdsmiljön primär. Trädgårdsprogrammen på TV har bland de högsta tittarsiffrorna. När Silicon valley etablerades var det endast två av fem faktorer varför företagen flyttade dit som handlade om databranschen samlokaliseringsfördelar. De tre andra var det attraktiva landskapet, goda rekreationsförutsättningar och bra barnomsorg. Grönskan är alltså viktig för alla, både för utbrända, högpresterande kreativa och vanliga medel-Svenson. Väldigt många bor i små samhällen eller medelstora städer och har en trädgård som de känner stor trivsel i, men som de på ålderns höst får allt svårare att klara av själv. De som bor i Djursholm har sannolikt redan lejd arbetskraft för sina trädgårdar.
Keilos krönika förefaller vara en retorik riktad till andra makthavare inom politik och media i innerstads-Stockholm. Den är full av fördomar om hur den vanliga befolkningen har det och vill ha det. Det finns sannolikt stora samhällsekonomiska vinster att hämta om pensionärerna orkar bo kvar i sin villa med trädgård och kan få hjälp med skötseln. Pensionärer och rörelsehindrade har tidigare mest varit hänvisade till svart trädgårdshjälp.
För övrigt har de privata trädgårdarna inte bara en privat funktion för de som bor där. Den privata grönskan bidrar i högre grad till stadens samlade grönska än de offentliga parkerna. Välskötta trädgårdar bidrar således till samhällets totala skönhet och därmed också till samhällsekonomin.
Vidare får de nya anställda eller egenföretagarna inom denna nya servicegren känna tillfredsställelse med sitt arbete i det fria och med den respons de får genom köparnas tacksamhet. Att göra saker som syns direkt och betyder mycket för andra ger snabb feed-back och en känsla av mening. Sådana arbeten skall inte förringas som lågkvalificerade eller outvecklade.
Erik Skärbäck
Professor i landskapsplanering på SLU Alnarp
[...] Fokus tar makten och granskningen av den på allvar, så gå in på Karins sida på makthavare.se och dela med dig av allt du vet om henne. Spana också in Karins text om makt, eller Katrine Kielos text om mäktiga och maktlösa. [...]