Fyra dagar i veckan samlas åtta av landets tyngsta brottslingar i en halvcirkel i ett rum på Kumlafängelset utanför Örebro. I tre timmar sitter de med anteckningsblock och lyssnar och pratar med varandra om hur de bland annat ska lära sig kontrollera sin ilska, vad det är som gör dem så arga, hur de hamnat här och varför alla deras relationer alltid går snett.

De flesta fångarna i beteendevetare Daniel Erikssons grupp är dömda till livstids fängelse. Vilka som är med i just hans grupp vill han inte berätta. Kring hela projektet råder sträng sekretess med hänsyn till de inblandade.

Syftet med träffarna är att deltagarna, som Daniel Eriksson väljer att kalla dem, ska förstå sitt beteende och hur de kan agera annorlunda i framtiden. Det kan till exempel vara att lära sig känna igen signaler så att de kan hitta alternativa vägar i en konfliktsituation i stället för att som alltid tidigare, ta konflikten. Han försöker få dem att försöka fokusera på något annat än den personen som man är arg på, eller säga till personen att: »Jag måste ta en paus en liten stund för jag känner mig så arg just nu.«

Daniel Erikssons grupp på Kumla är den första kullen i ett unikt projekt som inte tidigare prövats i Sverige. Det finns en mängd olika försök runt om på landets fängelser, men det har inte funnits behandlingsprogram som riktar sig till de absolut grövsta brottslingarna.

Kursdeltagarna är dömda för mord, grov misshandel och grova hot. Metoden heter VPP och står för Violence Prevention Programme. Kumlafängelset utanför Örebro var först ut med att behandla långtidsdömda våldsbrottslingar på det här sättet och den första kullen där är snart klar. Motsvarande försök pågår på fängelserna Tidaholm och Hall.

– Man har alltid utgått ifrån att de här långtidsdömda våldsbrottslingarna inte varit motiverade att förändra sig. Men det är helt fel, de är oerhört motiverade och det har lett till att vi har sett att de går att behandla. Att de inte blivit behandlade beror mycket på att vi i Sverige inte haft några bra instrument förrän nu, säger psykolog Nils Gunnar Petersson som är anställd på Kriminalvårdens huvudkontor och ansvarig för VPP i Sverige.

Behandlingsmetoden kommer ursprungligen från Kanada där det enligt Nils Gunnar Petersson har fått väldigt gott resultat. 500 intagna som genomgick programmet studerades under en femårsperiod och jämfördes med en kontrollgrupp. Utvärderingen visade att återfallsfrekvensen var nästan en femtedel lägre för dem som genomgått VPP-behandlingen.

Det var den här typen av statistik som behövdes för att väcka intresse för programmet även i Sverige.

Programmet pågår under knappt nio månader. Innan det inleds måste de intagna visa att de verkligen vill förändra sitt beteende och det sker genom djupintervjuer under tre timmar.

Kursen inleds sedan med att de intagna ska få ökad insikt av sitt våldsbeteende och bland annat lära sig hantera ilska, ångest och stress.

– Många kriminella har ett behov av omedelbar behovstillfredsställelse, vare sig det gäller att få tag i pengar eller få rätt i en dispyt, och under den här behandlingen ska de lära sig vikten av tålamod och kontroll över sina känslor och impulser, säger Nils Gunnar Pettersson.

Enligt honom gör de intagnas brist på basala kunskaper om problemlösning att de inte fungerar ute i samhället. De flesta av dem som går programmet har även stora brister i relationen till andra personer. Så under programmets gång får de massor av verktyg att arbeta med.

Daniel Eriksson anställdes för det nya programmet. Han har också varit en av dem som valt ut de åtta intagna på Kumla bland ett 20-tal sökande. Gemensamt för alla som går VPP-programmet är att de har begått minst två grova våldsbrott och/eller mord. Bland dessa finns psykopater, en grupp tidigare ansetts vara omöjlig att behandla. Kursansvarig Nils Gunnar Petersson säger att de psykopater som går programmet är motiverade och det är inga problem att jobba med dem. Om de inte är alltför grava psykopater vill säga.

– Det finns en grupp som är extrema psykopater och de är svårare att behandla men samtidigt har vi fått mer kunskap om psykopati, och de intagna får göra ett test som vägleder oss så vi kan hjälpa dem på ett adekvat sätt.

Men det finns också kritik mot den nya behandlingsformen. Görel Kristina Näslund är psykolog och expert på psykopati. Hon säger att en stor andel av de våldsbrottsdömda i svenska fängelser är psykopater och tror inte att de är särskilt lätta att behandla.

– Det kommer ta många år innan vi vet om den här metoden är framgångsrik, innan vi vet om den verkligen leder till färre återfall i brott eller inte.

Hon menar att risken med en sådan här behandling är att de psykopater som går kursen får en ökad förmåga att tänka på ett visst sätt som de sedan drar nytta av utanför fängelset i sin fortsatta brottskarriär.

– Psykopater är manipulativa och det måste man komma ihåg, säger hon.

– I behandlingen lär de sig mer om hur andra människor tänker och känner. De lär sig ett annat språk, hur man beter sig på ett mer socialt sätt, att ta i hand när man hälsar, titta i ögonen, tacka för senast. Och framför allt lär de sig att skjuta upp sitt behov av snabb behovstillfredsställelse. Allt detta kommer dem till gagn när de är ute i det fria igen.

Görel Kristina Näslund säger att det första man måste lära sig om man vill försöka behandla psykopater är att inte ta fasta på vad de säger utan hur de handlar.

Men Nils Gunnar Petersson tror inte att det finns någon överhängande risk att de blir lurade av några kursdeltagare utan säger att en av styrkorna med programmet är att det skett ett sådant grundligt urval av de intagna.

Det gör att man vet vilka man har att göra med, menar han.

– Vi skulle märka om någon försökte manipulera oss. Vi har lagt ner så mycket tid på att ta reda på djupfakta om deltagarna att jag tror vi skulle märka om vi blev duperade.

Inte heller beteendevetare Daniel Eriksson håller med om att de psykopater som går programmet skulle göra det för att stärka sig i sin fortsatta kriminella bana.

– När man träffas så ofta och nära som vi gör under nästan ett helt år skulle vi som behandlare bli medvetna om klienten försökte manipulera oss. Och då får man jobba utifrån det. Men vi stänger inte av någon.

De åtta intagna på Kumla tar snart sin examen. Då ska alla göra om den tre timmar långa djupintervju som de gjorde innan programmet drog i gång.

– Förhoppningsvis ska testen visa att de har kommit ett steg på vägen mot medvetenhet om sitt feltänk tidigare i livet, säger Daniel Eriksson. De ska även ha kommit närmare en insikt om sin problematik och inse att det finns en annan väg att gå än den till synes utstakade vägen som de hittills gått på.

Men än så länge är det alldeles för tidigt att veta hur bra VPP är. Ingen utvärdering har gjorts och det krävs fler intagna som går kursen för att säga något om dess kvalitet. Men Daniel Eriksson berättar för Fokus att de som jobbar med VPP tycker att kursen gått över förväntan.

Det har till och med gått så bra att så fort den här kullen är klar, så börjar nästa. Kampen för att behandla de grövsta kriminella har tagit ytterligare ett steg.