Måndagsläsning 8/9-08
Förundersökningen till arbogamorden har hamnat på TPB. Torrenten hade bara laddats ner ett 30-tal gånger och var på väg att somna innan gammelmedia gjorde den känd för allmänheten och antalet nedladdningar exploderade. Teflonminne rantar loss.
Andra blodiga bilder som väckt uppmärksamhet är de kristna extremisternas plakat vid en demonstration i Jönköping. Deep edition är arg, Emanuel Karlsten är besviken.
Också på temat den nya offentligheten är Klas Ericssons inträngande i huvet på en hater: »Men jag kan även bli barnsligt förtjust över att det fria spelrummet att bara få kalla någon för, säg, ‘pisspåse’.«
Copyriot totaläger Axess och deras bizarra kulturbegrepp: »Asiens teatertraditioner domineras knappast av de dramaturgiska principer som Axess kallar universella«.
Svenskans Martin Jönsson gör ner Aftonbladets Dan Josefssons konspirationsteorier om Bonniers och Newsmill: »Wow. Vad ska man säga? Sitter Carl-Johan och Jonas Bonnier nu och svär över morgonkaffet: ”Attans också. Josefsson har genomskådat vår hemliga plan?”«.
Mycket snack om Googles nya webläsare Chrome. Bästa inläggen: Umair Haque hyllar den som ett exempel på revolutionerande och långsiktig affärsstrategi. Ted Dziuba hånar sönder hela idén.
8 kommentarer
Jonathan, om du läser en aning noggrannare så kan du se att det som ordet ”Axess” syftar på i citatet du tar upp är en av världens mest kända dramaturger, Robert KcKee. Du är välkommen att anmäla dig till hans seminarium, där du kan ”ställa honom mot väggen” genom att konfrontera honom med det oerhört intressanta påståendet att Asiens teatertraditioner inte domineras av de dramaturgiska principer som han kallar universella. Dock tror jag i ärlighetens namn inte att han har speciellt svårt att bemöta dylika i mina ögon helt irrelevanta påpekanden.
För övrigt vore det intressant om du kunde motivera varför du använder ordet ”bizarr” för att beskriva Axess kulturbegrepp – om vi nu vidgar frågan till att gälla Axess och inte Robert McKee, som nog utarbetat sina dramaturgiska teorier rätt oberoende av Axess.
Vad som uppfattas som en bra historia varierar såklart i tid och rum, och från person till person. Idén om universella värden kommer från en antik världsbild, och hör hemma där. Att det ändå finns personer som i vår tid av oändlig och uppenbar pluralism hävdar förekomsten av dem upplever jag som bizarr.
Måhända slarvigt av mig att tillskriva Axess denna kultursyn, men jag uppfattar det lite som att ni representerar den. Motbevisa mig gärna.
Ok det är intressant att du anser att t ex FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna bör förpassas tillbaka till antiken. Jag visste inte ens att den härrörde ”från en antik världsbild”, men det är ju alltid lika kul att lära sig ngt nytt. Så visst representerar vi en tro på vissa universella värden.
Nu gällde inlägget som du refererade till iofs inte detta utan det gällde Robert McKee. Och hans dramaturgi har mig veterligen inget att göra med tro på universella värden.
1. Jag säger att idén _om_ universella värden är otidsenlig, inte att alla idéer som av någon någonstans (till exempel FN eller Johan Lundberg) påstås vara universella är otidsenliga.
2. Från axess.se: ”Under tre heldagar visar Robert McKee hur de universella dramaturgiska principerna bakom en gripande berättelse och trovärdiga karaktärer ser ut (…)”. Vad har jag missuppfattat?
1. På vilket sätt bygger inte FN:s mänskliga rättigheter på en idë om universella värden? Det är ju själva grunden för FN-deklarationen?
”erkännandet av det inneboende värdet hos alla som tillhör människosläktet och av deras lika och obestridliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen”
Kan man vara mer universellt syftande än att rikta sig till ”alla som tillhör människosläktet”?
2. ”Universella dramaturgiska principer bakom gripande berättelser” är alltså principer i berättandet som återfinns i olika väsensskilda kulturer och vid helt olika tidpunkter. Alltså det innebär inte att dessa principer finns i exakt alla verk som någonsin skrivits.
Vad är bisarrt med att anse att det finns universella principer i berättandet? Det är ju bara en rent deskriptiv utsaga. Ungefär som att hävda att tak är en universell princip i byggnadskonsten.
Sedan anser McKee förvisso att filmer blir bättre om de bygger på dessa principer, dvs att Casablanca är en bättre film än Göta kanal, och där kan jag se att du iofs har en poäng i att ngt sådant inte går att objektivt fastställa. Å andra sidan är det väl inte så mycket att hänga upp sig på. Har svårt att förstå att en sådan åsikt skulle vara speciellt bisarr.
Men ok: tycker man att det är bisarrt att hävda att Baudelaire är en bättre diktare än Lasse Berghagen så fine with me.
Asså, det är klart man kan välja en kanon av ”gripande” berättelser, connecta några dots och kalla det universellt. Men tanken att den processen är rent deskriptiv, och inte värderande är precis vad jag vänder mig mot.
Det är exakt samma värderande som när du säger att Baudelaire är bättre än Berghagen, vilket jag uppenbarligen tycker är en unken ståndpunkt.
Ok men då har du en extremt eurocentrisk ståndpunkt, som i princip ingen från någon annan kultur förstår. Vilket iofs inte gör den felaktig. Själv tycker jag dock att det finns viktigare frågor att uppröras över än att perser tycker att Omar Khayyam är en bättre författare än Olle Hedberg. Eller att kinser tycker att Han Yu är en bättee poet än Carl David af Wirsén. Eller att en svenska ungdomar tycker att Last Shadow Puppets är bättre än Robert Wells.
Det framstår i mina ögon lite jobbigt att gå omkring och oja sig över sånt och anse att i princip varenda kotte som tycker att någonting är bättre än någonting annat har en ”unken ståndpunkt”.