Dalai lama tar farväl

Text: Jon Thunqvist

Bild: Scanpix

Under veckan som gått har Tibets exilregering, exiltibetaner från hela världen, medborgarrättsgrupper och utländska parlamentariker diskuterat Tibets framtid, framför allt relationen till ockupationsmakten Kina. Konferensen är tänkt som en nystart när Dalai lama nu lämnar över ansvaret för förhandlingarna till yngre medarbetare.

Samtidigt som han lämnar över framhåller han hur viktigt det är att inte låsa sig i Kina-frågan på ett tidigt stadium.

– Först när man prövat alla alternativ går det att slå fast vår fortsatta inriktning. Vi får inte göra som Kinas ledare och låsa fast oss vid en enda lösning, säger han.

Den 73-årige Dalai lama gör ingen hemlighet av att han misslyckats i sin kanske viktigaste uppgift – den att garantera en framtid i fred och någorlunda frihet för det tibetanska folket. Att hitta en tredje väg som innebär att Tibet blir en autonom region inom Kina.

– Kina håller på med ett kulturellt folkmord i Tibet. Vår kultur och vår civilisation är på väg att utplånas. Tyvärr har mina ansträngningar inte burit frukt och då är det mitt moraliska ansvar att överlåta åt det tibetanska folket att bestämma hur vi ska agera.

Ända sedan 1949, då kinesisk militär marscherade in i Tibets huvudstad Lhasa, har tibetanerna kämpat för att återfå sin frihet. Kampen har engagerat människor över hela världen men har hittills varit fruktlös. Regimen i Beijing har inte velat göra några eftergifter och har stämplat Dalai lama som ledare för en separatiströrelse med totalt oberoende överst på agendan.

– Jag har aldrig krävt att Tibet ska bli en självständig nation. Jag ser mig själv som kines, men jag vet att det särskilt bland våra yngre ledare finns personer som vill att vi utropar självständighet.

Trots att Dalai lama i stort sett dömer ut hela den kinesiska ledningen som en samling giriga kapitalister utan tanke på det spirituella i tillvaron, sätter han ändå ett visst hopp till att Kinas intellektuella ska komma till tibetanernas räddning.

– Jag är övertygad om att en gradvis förändring har inletts. Den viktigaste frågan just nu är medias frihet i Kina. Det kinesiska folket vilseleds av den ensidiga rapporteringen om Tibet. När media kan skriva som det verkligen är, så kommer det kinesiska folket att förstå att de blivit förda bakom ljuset av sina ledare.

Enligt laman har det ökande välståndet bland kineserna gjort att allt fler börjat intressera sig för andliga frågor.

– När fler och fler ur majoritetsgruppen lär sig vad tibetansk buddism står för – att den inte i första hand är en politisk rörelse – så kommer vår sak att stärkas. Men det är bråttom. Redan nu ser vi hur tibetanerna, till följd av den statsunderstödda migrationspolitiken, är i minoritet och unga tibetaner i Tibet är mindre »tibetanska« än de tibetaner som är födda och uppvuxna i exil.

Dalai lama och hans exilregering har fått kritik av Kina för att ha orsakat  upploppen i Lhasa i mars då 22 människor dödades när kinesisk militär slog ned på folkliga protester. Men Dalai Lama förnekar all inblandning.

– Jag har bjudit in den kinesiska regeringen att komma och granska våra arkiv. De får tillgång till allt. Jag kan göra det eftersom jag vet att vi inte är skyldiga, åtminstone inte på det sätt som Beijing hävdar. Det finns ungdomar i vår organisation som är otåliga och kanske vill vara som muhjahedin, men detta är ungdomligt oförstånd och ingenting annat. Den absoluta majoriteten av tibetanerna vill driva kampen med icke-våld, säger Dalai lama.

Fakta | Dalai lama

1935 Föds i en bondefamilj i Amdo-provinsen i Tibet.

1938 »Hittas« av en patrull som letar efter den nye Dalai lama.

1940 Utnämns officiellt till den 14:e Dalai lama.

1954 Som Tibets ledare förhandlar han direkt med Mao Zedong.

1959 Flyr till Indien efter oroligheter.

1967 Första resan utomlands går till Japan och Thailand.

1979 Första kontakten med Beijing efter 20 år i exil.

1989 Nobels fredspris.

2001 Arrangerar de första allmänna valen där exiltibetaner väljer den regering som nu sitter i Dharamsala i Indien.

2008 Avsäger sig det politiska ledarskapet för Tibets folk.