I Fokus för tre år sen förklarade Monique Wadsted att hon är en kommunikativ människa, specialiserad på att hantera budskap. Det var därför hon fick jobbet som ärkeantipirat. För att få ut ett budskap.

På rättegångens andra dag börjar budskapet, som tagit tre år att förbereda, glida antipiraterna ur händerna. I en intervju med TT tvingas hon till inte mindre än tre dementier innan hon slutligen kan komma till skott:

»Det här är inte en politisk rättegång, det är inte heller en rättegång som handlar om att förbjuda ett folkbibliotek och det är inte heller en rättegång som handlar om att förbjuda fildelningsteknik.«

Egentligen vet Monique att det är dåligt att ägna 10 av sina 15 tv-sekunder åt motståndarens argument, och att hon bör hålla sig till sin enda replik:

– De här fyra personerna har tjänat stora pengar på att andras upphovsrätt systematiskt kränkts. De har ett bolag på Caymanöarna…

För det är ju inte heller en rättegång som handlar om juridik, vilket åklagaren bevisade för domstolen genom att på grund av okunskap lägga ned den ena av sina åtalspunkter.

Men det är lätt att förstå antipiraternas frustration. De är just nu föremål för ett av världshistoriens värsta fall av nätmobbning. Med undantag för några kritiska röster om Anakatas skägg är internet mobiliserat till TPBs försvar.

Massmedierna fortsätter i regel att beskriva frågan i termer av för eller emot fildelning. Men det är tydligt hur de tänker på att de har sin publik på, och blir granskade av ett internet som betraktar TPB som en institution att försvara.

I Fokus skriver jag om några av människorna som är TPB. Alltså några av de miljontals människor »som bär upp The Pirate Bay och som knappast behöver någon medhjälpare för att begå upphovsrättsbrott«. De som är underförstått huvudåtalade.

Facebook: Socialt filter för TPBs sökindex. Medhjälp till brott mot upphovsrätten?

Fokus: Skärmdump av länk till upphovsrättsskyddat material. Medhjälp till brott mot upphovsrätten?  

För övrigt

• Det är anmärkningsvärt hur politiker, skådisar och artister, folk som annars aldrig missar en chans att stå i rampljuset håller sig på behörigt avstånd från frågan. På twixdagen är det knäpptyst om TPB (man kan ju inte uttala sig under ett pågående rättsfall eller nåt), passa på att rösta på den tystaste.

• Piratbyråns presscenter har legat nere, men Bloggy har levererat.

• Anders Rydell och Sam Sundbergs bok »Piraterna – De svenska fildelarna som plundrade Hollywood« har blivit olaglig ljudbok.

• Teatermetaforerna haglar, men få har kopplat ihop diskussionen om konstens förhållande till ordningen med TPB-målet.

• För piraterna är rättegången en enda lång hacktivistisk festival.

Jag avslutar med ett citat från intensifier:

»Just uppluckringen av rollerna åhörare och lagstiftare gillar jag. Under TPB-rättegången är alla som kopplar in sig i processen en deltagare, eller snarare, skådespelare i ett ganska öppet manus. Visserligen är rollerna mycket olika och ibland helt motsatta. Men för att luckra upp Kafkaliknande processer där vi distansieras, och där Lagen får en slags onåbar status, är det bättre att se hur man kan skapa ur en situation.«