Jätte söker stjärna

Text: Tilde Lewin, Beijing

Bild: Scanpix

I Beijing ser man få Geely-bilar.

– Måste man köpa en Geely har man kanske inte råd att bo i Beijing. En Geely köper du för att du inte har råd med en annan bil, säger Zhang Wenqiang, journalist på en kinesisk motortidning.

Vi letar Geely-bilar längs en gata i ett förortsområde, och till slut hittar vi en.

– Där har du en Geely, säger Zhang och pekar på en kantig liten ljusbrun Fiat.

En snabb undersökning visar att Fiat-märket är påklistrat, bilen ser inte heller ut som en Fiat.

Yun Guangpeng jobbar i en Geelybutik i utkanten av Beijing. Han säger att den som köper en Geely betalar bara för kvaliteten, inte för något uppblåst märke, det är därför den är så billig. Och för att de utvecklat tekniken själva, i Kina.

– Det här är helt och hållet kinesisk teknik, säger han och klappar instrumentbrädan på en av modellerna i butiken. Han sitter i framsätet och går igenom alla knappar:

– Här är fönsterhissarna, elektriska. Här har du en cd-spelare. Dörrarna kan du låsa härifrån, allihop samtidigt.

– De flesta kunderna är familjer, och en och annan småföretagare. Vi har inte så många utlänningar som kommer hit, säger Yun och tänker efter.

– Fast vi har sålt bilar till nordkoreanska ambassaden, tillägger han sedan.

En Geely kan kosta så lite som 40 000 yuan (ungefär lika mycket i svenska kronor). Det innebär att en helt ny samhällsgrupp kan skaffa bil.

Geely är Kinas största privata biltillverkare, och grundaren Li Shufu är en av Kinas rikaste män. Shufu har hyllats i kinesiska medier som den som säljer bilar till »barfota-folket«. Zhang Wenqiang har träffat Li Shufu många gånger, och verkar både imponerad och road av honom som person. Shufu har exempelvis skrivit en dikt om att bygga bilar.

Vintern är över, våren är här, det hårda
arbetet fortsätter stilla, koncentrerat
En vind från väst, en våg från öst, beundrar du då utländska saker?
Kinesiska bilar flyger högt, stora örnen
lyfter efter tio års kamp

Geely byggde ursprungligen mopeder. Biltillverkningen är inte avancerad, verksamheten handlar i första hand om att göra billiga bilar. Exempelvis Volvos märke tillhör ett helt annat segment, koncepten skiljer sig fullständigt. Volvo är ett statusmärke som de flesta kineser känner till, men man ser få Volvobilar på gatorna.

En före detta ledare för ett av Kinas största bilföretag hör till de bedömare som är tveksamma till en affär mellan Volvo och Geely, som media spekulerat i.
– Jag är mycket skeptisk. Den här typen av förvärv är sällan lyckade. Vad är det som gör ett företag och ett märke? Jo människorna som arbetar där. Att de anställda kan identifiera sig med sitt företag och företagets märke. Vad som håller kvar ett märke där uppe där man hittar Volvo, det är människorna, de anställda.

Han påpekar att det som händer när ett företag byter ledarskap är att många inte känner igen sig, och slutar. Det går inte att hålla isär olika delar av ett företag på det sätt som skulle behövas i ett scenario där lågprisproducenten Geely äger det Volvo som finns i det övre segmentet. Att underhålla ett märke som Volvo handlar om en hel företagsfilosofi. Geely har inte de förutsättningar som behövs, menar han.

Finanskrisen har gjort det möjligt för kinesiska företag att göra förvärv utomlands, men den före detta bildirektören menar att få av de här företagen är tillräckligt medvetna om svårigheterna. Det gäller både skillnader mellan olika företagskulturer och skillnader mellan länder.

– Kan du föreställa dig Li Shufu ha fackliga förhandlingar med fackliga företrädare i Sverige? Han är en väldigt, hur ska jag säga ... lokalt förankrad man. För mig skulle det vara en mardröm att förhandla med svenska arbetare, och då har jag ändå en annan bakgrund, med många år utomlands. Omständigheterna i Sverige verkar väldigt annorlunda. Man hör mycket om strejker, och fackliga förhandlingar som verkar pågå nästan jämt.

Affärsmannen menar att kinesisk bilindustri måste utvecklas, men att köpa upp västerländska företag är fel metod. Han förespråkar i stället samarbeten över gränserna inom forskning och utveckling.

När det gäller distributionen har Geely ett stort och välutvecklat nät av återförsäljare och service i Kina. Frågan är om Volvo, som befinner sig i ett mer exklusivt segment, skulle kunna dra nytta av det.

Utländska förvärv är alltid känsliga, särskilt inom bilindustrin. Frågan får lätt politiska övertoner och risken för jobbflytt skapar oro. När kinesiska Shanghai Automotive köpte in sig i det sydkoreanska Ssanyong, kända för sina stadsjeepar, uppstod konflikter med facket, och de kinesiska ägarna anklagades för att stjäla teknologi.

Men säljaren Yun Guangpeng i Geely-butiken har ett annat perspektiv.

– Om Geely köpte Volvo ... jag skulle känna stolthet. Hjärtat skulle resa sig en bit. Då skulle det här stora internationella märket plötsligt vara en del av oss.