Det var klimattoppmötet i december som knäckte klimatchefen. Klimatskeptikerna korkar upp champagnen.
Man kan förstå honom. Yvo de Boer, FN:s chefsförhandlare i klimatfrågor. Med en lång karriär inom världsorganisationen bakom sig bevittnade han från första parkett hur klimattoppmötet i december blev precis det fiasko världen inte behövde.
Jag satt på flera presskonferenser under mötet, förhandlingstopparna vid podiet. Ofta var de Boer sen. Han lät chefen Ban ki-Moon vänta. Han lät Danmarks statsminister vänta. När han sen dök upp såg han uttråkad ut. Han satt mest och sms:ade, log när han fick svar. Och så skrev han igen. En halv meter till höger om honom satt FN-bossen och försökte förklara varför det var så svårt att rädda världen.
Yvo de Boer har sagt i intervjuer att de var nära, så nära ett avtal då under den sista förhandlingsdagen. När makttopparna tomhänta flög hem igen var förhandlingschefen mer besviken än han velat medge.
Sedan floppen i Köpenhamn har kritiken hårdnat mot FN:s klimatpanel IPCC. De onda tongångar som tidigare bara legat och puttrat har nu ökat i styrka och i veckans nummer av Fokus skriver vi mer om det allt mer högljudda kriget mellan forskarna och skeptikerna.
När Yvo de Boer på torsdagen offentliggjorde sin avgång jublade klimatmotståndarna. 1-0 till skeptikerna - som så sent som förra veckan krävde att hela IPCC läggs ner.
Prenumerera på Fokus!
41 nummer av Fokus för bara 975 kronor!
2012-20
2012-19
2012-18
2012-17
2012-16
2012-15
2012-13
2012-12
2012-11
2012-10
Som vanligt glider Härdmark på sanningen: det finns naturligtvis välrenommerade forskare på båda sidorna av debatten. Typisk härskarteknik att förringa forskare och kalla dem skeptiker.
Jag kanske borde omformulera inledningen på den här kommentaren: ”Lilla gumman, som vanligt glider du på sanningen” för att illustrera Härdmarks argumentationsteknik lite tydligare.
Naturligtvis finns det briljanta forskare även på den sidan som lite slängigt går under benämningen skeptiker.
Det har varit – och är – ett problem när alla så unisont springer åt samma håll i en fråga. Mycket av en forskares tillvaro handlar om att ifrågasätta existerande fakta, att pröva den och kanske komma fram till att det förhåller sig på ett helt annat sätt.
Det är naturligtvis bra.
Men, som i klimatfrågan de senaste åren, är det inte helt oproblematiskt att forskare som ifrågasätter den rådande tesen/sanningen får svårt att bli tagna på allvar eller att få forskningsmedel för att prova sina egna teser.
Där finns ett reellt problem. Det medger flera respekterade klimatforskare jag pratat med, att forskare, som i vanliga fall inte sysslar med klimatfrågan, i många fall ”tvingas” skriva in buzzwords som klimat i sina medelsansökningar för att över huvudtaget få finansiering. Forskningen som ju ska vara fri.
Dock är det ju tyvärr så, att många skeptiker kan avfärdas som galenpannor. Det förbättrar ju knappast läget för de forskare som ifrågasätter rådande ”sanningar” på ett seriöst sätt.
De senast 4 åren har jag följt frågan och försökt att, så objektivt jag kunnat, bedöma de olika sidornas argument. Vad som slagit mig är, att inga av alarmisternas argument jag sett har klarat en vetenskaplig granskning av oberoende forskare och inte ens Bert Bolin, som jag hann träffa, kunde vid tillfället prestera några bevis för sina påståenden, annat än att 400, just det 400 av IPCC:s klimatforskare var eniga om slutsatserna, vilket även det senare bevisats vara helt felaktigt. IPCC har heller inte lyckats prestera någon lista över ens de 400.
När nu temperaturkurvor från såväl England, USA, som Kina och Nya Zeeland bevisats vara manipulerade, Phil Jones tillstår att det varit varmare på 30 talet och att det inte varit någon temperaturhöjning de senast 15 åren trots CO2 höjning, påståendena om effekterna av förstärkningsmekanismer inte hållit vid vetenskaplig granskning, Himalaya inte alls smälter ens i närheten av påstådd hastighet eller mer korrekt inte minskar överhuvud taget, det har bevisats att trädringar inte kan användas för att bestämma temperatursvängningar som IPCC hävdat, ingen onormal höjning av havsnivåerna iakttagits, isarna i Arktis har vuxit med 2 gånger Sveriges yta sedan 2007, de i IPCC rapporten använda matematiska modellerna har visat sig inte stämma, temperaturen i atmosfären har inte ökat som förutspått, och att det nu finns långt över 9000 forskare inklusive klimatforskare vilka deltagit vid utformandet av IPCC rapporterna som tagit avstånd från IPCC:s slutsatser, så stärker det inte påståendet att CO2 skulle ha något annat än en mycket marginell effekt på klimatet.
Det talas ofta om alla klara bevis – upp till 5000 per år enligt en politiker jag talat med – men när man frågar efter dem, så har jag inte träffat någon som kunnat prestera ett enda som tålt vetenskaplig granskning av oberoende forskare. Det är därför jag med stort intresse nu vänder mig till den i AGW frågan tvärsäkra skaran, för att äntligen få några hållbara bevis, vilket jag förutsätter att ni har, eftersom ni är så övertygade och försöker ge sken av att vara så välbevandrad i ämnet.
Det vore också intressant att ta del av era synpunkter på nedanstående länk, med åsikter i ämnet framförda vid ett föredrag i Berlin nyligen.
http://www.cfact.tv/2009/12/07/lord-monckton-on-climategate-at-the-2nd-international-climate-conference/
Kära ”Sanningssökaren”:
Vi I-världsmänniskors utgångspunkt i tänkandet har alltför länge bottnat i felaktig, omedvetet livsfientlig, livsfarlig utgångspunkt: Vi står över Livets Grundlag.
Denna hållning måste omprövas, omgående. Antingen ren dumhet eller rädsla för fakta frånhänder I-världsindividen denna insikt:
Vi lever med Naturens lag, vilken lag icke är tolkningsbar, då inget som helst utrymme till mänsklig tolkning där inom existerar – enär denna lag förenar allt i ett, ett ett som är oändligt – men inte outtömligt.
På samma gång är detta mystiska oändliga ”ett” outtömligt, så länge vi erkänner Lagen – och lever i samklang med den.
Vi lever inte under denna lag, ej heller över, eller vid sidan om, vi lever i Lagen, ingår i dess konklusion: Allt i ett, ett ett som är oändligt – som KAN vara outtömligt.
Det är upp till oss, att hantera detta ”KAN” – med oräddhet och tankar på våra barn.
Till ”Sanningssökaren”, jag skulle tro att du har mycket sökande kvar innan du närmar dig sanning. Som jag ser det är problemet antingen att du läser slarvigt eller att du söker på fel ställen.
Påståendena som du kommer med angående om vad Phil Jones från CRU har sagt kan du lätt få rättade genom att läsa vad han egentligen svarade på frågorna i länken nedan.
BBC intervju