Bäst på integration

Text:

Toppbild: Hylte kommun

Toppbild: Hylte kommun

»Här tar vi hand om varandra«, berättar mannen i reklamfilmen som ska locka folk att flytta till den lilla halländska kommunen. Och även om filmen enbart visar upp ljushyade helyllesvvenskar så verkar programförklaringen gälla alla som kommer till kommunen.

Hylte är vinnare i årets integrationsrankning.

Enligt kartboken tillhör Hylte Halland, men när det gäller integration är den lilla kommunen med 10 000 invånare mer lik Småland. En del av kommunen ligger faktiskt på den småländska sidan av landskapsgränsen, och det lokala näringslivet med många små tillverkningsföretag påminner om det i Uppvidinge, Älmhult, Vaggeryd och Gnosjö. Den småländska modellen är en framgångssaga i den svenska integrationspolitiken, med kommuner som törstar efter ny arbetskraft och välkomnar nya invånare. Gnosjöandan – med sin gör-det-själv-inställning och entreprenörskap – är en viktig förklaring till varför just Gnosjö varit bäst på integration två år i rad.

– Nej, jag tror nog inte att vi vinner en tredje gång, förklarade kommunalrådet LarsÅke Magnusson redan vid förra årets utnämning. Det han såg då har nu också börjat visa sig i siffrorna. Finanskrisen har slagit hårt mot kommunens många och små tillverkningsföretag som spelar en avgörande roll i integrationsarbetet. Gnosjö har halkat ner till plats nio.

Invandrare, i likhet med ungdomar, är de som drabbas först och hårdast när lågkonjunkturen slår till. I årets rankning har sysselsättningen bland utrikesfödda  i Sverige sjunkit, både i absoluta tal och jämfört med svenskfödda.

Enligt OECD-rapporten »International Migration Outlook 2009« beror det på flera saker. Utlandsfödda är överrepresenterade i konjunkturkänsliga branscher, har ofta sämre anställningsskydd och arbetar deltid. De har kortare utbildning, deras affärsverksamhet går oftare i konkurs och de utsätts oftare för diskriminering. Lågkonjunkturens effekter på rankningen lär hänga med även nästa år eftersom det är en eftersläpning i statistikunderlaget. Siffrorna för sysselsättning och arbetsinkomst är från 2008.

Men i vinnarkommunen Hylte tror kommunföreträdare att krisen nu bottnat och att det vänder uppåt igen för det lokala näringslivet. Att Hylte är så bra på att erbjuda jobb åt utrikesfödda förklarar de med att kommunens företag har ett öppet sinne för att anställa invandrare. Att de vinner rankningen medan övriga kommuner i Halland placerar sig betydligt längre ner på listan – Laholm ligger exempelvis på plats 166 – förklarar kommunföreträdare från bägge kommuner med att strukturen på det lokala näringslivet skiljer sig åt mellan kustkommuner som Laholm och inlandskommuner som Hylte. Det är de små tillverkningsföretagen som är bäst på att suga upp arbetskraft.

– Vi ser till och med en tydlig skillnad inom kommunen. Det är i den del av Hylte som ligger på den småländska sidan som har lägst arbetslöshet, säger Hyltes arbetsmarknadschef Christer Grähs.

Läs mer:

Så gjorde vi rankningen, En annan bild av Salem, Trosa har hittat en ny väg, Storstadskampen.

Text:

Toppbild: Hylte kommun