»Grekiska folket har förstått«

Text: Scanpix

Bild: Patrick Bonazza och Romain Guibert, Fokus/Le Point

Länderna i eurozonen kommer till Greklands räddning. Kan inte det strida mot Maastrichtfördraget?

– Om det är något som den grekiska krisen visat så är det att ingen längre ifrågasätter principerna i stabilitets- och tillväxtpakten. Den grekiska regeringen har vidtagit nödvändiga, övertygande och modiga åtgärder.

Du är optimistisk, men grekerna har protesterat mot den egna regeringens åtgärdspaket.

– De senaste opinionsmätningarna visar att det grekiska folket har förstått att det är nödvändigt att sanera de offentliga finanserna och att genomföra åtgärder för att öka tillväxten och minska arbetslösheten.

Den grekiska regeringen har mörkat om landets finansiella situation. Hur ska detta kunna undvikas i framtiden?

– Det är förstås fullkomligt oacceptabelt. Vi måste kunna lita på den information och de siffror som medlemsstaterna producerar. Vad som hänt i Grekland får helt enkelt inte ske igen, vare sig där eller någon annanstans.

Grekland må vara räddat, men Spanien kan bli nästa land på tur.

– Just nu finns det ingen anledning att tvivla på de övriga euroländernas soliditet. Min uppfattning är att samtliga följer sina stabilitetsprogram.

Vissa hävdar att kraven på euroländerna är för hårda och hindrar tillväxten. Kommentar?

– Jag har svårt att ta kritiken på allvar. Vill de verkligen att våra budgetproblem ska förvärras ytterligare? Det är ett stort ansvar att lämpa över på kommande generationer. Att öka budgetunderskotten ytterligare är knappast lösningen.

Du har också fått kritik för att ha gett bankerna för stora likvida medel som bidragit till att skapa spekulationsbubblor.

– De något okonventionella åtgärderna var nödvändiga för att bankerna skulle stå pall under krisen. I dag återgår situationen sakta till det normala och då förändrar vi successivt regelverket igen.

Politikerna har ända sedan finanskrisens början lovat att ta itu med regleringen av det finansiella systemet. Har det räckt?

– Det råder konsensus, både bland världens rika och fattiga länder, om att det marknadsekonomiska systemet är bäst lämpat för att skapa tillväxt och utveckling. Vi är också helt överens om att det kapitalistiska systemet måste bli mindre sårbart och mer stabilt. Det handlar inte om att utse syndabockar – det handlar om att systematiskt korrigera den globala marknadsekonomins svaga punkter. Den som säger att det numera är business as usual har helt fel.

Borde det inrättas ett europeiskt kredit­värderingsinstitut?

– De har visserligen stor makt och det är inte idealt med enbart tre stora kreditvärderingsinstitut i världen. Det är ett område som vi följer noggrant.

Vad är din åsikt om en eventuell europeisk valutafond?

– ECB:s ledning har ännu inte tagit ställning i frågan. Men om jag förstått saken rätt så är det inte en regelrätt valutafond som diskuteras, snarare en möjlig finansieringslösning för att förhindra destabilisering av ett eurolands ekonomiska situation. Om en sådan fond ska inrättas kräver det strikta regler och mycket precisa förutsättningar.

Kan ett land som inte lever upp till sina åtaganden komma att tvingas lämna eurosamarbetet?

– Jag kommenterar inte absurda hypoteser. Att gå med i eurosamarbetet är ett enormt stort och viktigt beslut. Det är inte som att sitta och välja från en meny, det handlar om att dela ett gemensamt öde med andra nationer. Samtliga medlemmar har gått med baserat på politiskt konsensus i varje land. Det är i mina ögon grundläggande, just därför att den gemensamma valutan handlar om allas vår framtid.

Översättning och bearbetning: Anna Ritter