»Vi bygger ingenting längre. Inget fungerar längre.« Så sa Michael Moore till Larry King på CNN häromveckan. Fullkomligt oemotsagd. Hans långrandiga, vilsna utbrott kulminerade med orden: »Det går inte att få nån att svara i telefon längre.«
Just det där sista är extra intressant. Michael Moore förtärs uppenbarligen så till den milda grad av sitt slentrianmässiga hat mot tekniska landvinningar och ekonomisk effektivisering att han låter själva tiden klä skott för sina bekantas ovilja att lyssna på hans smörja. Men Larry King lyssnar, om än med ett överseende flin över läpparna. Världen lyssnar. Moore svamlar sig fram på så vältrampade stigar att man knappt höjer på ögonbrynen. Det är den i otid upprepade lögnens eroderande kraft: till slut förutsätter man att det väl måste ligga någonting i den.
Den civilisationshatande ståndpunkten har också vunnit legitimitet genom att ha anhängare ur så till synes vitt skilda läger. Vad har en avdankad marxist, en konsumtionskritisk präst, en kulturkonservativ filmregissör och vilken gammal dussinhippie eller new age-flummare som helst gemensamt? Just det: avståndstagandet från samtiden. Förfasandet över framstegen. Vänster som höger, ateist som religiös – alla får plats vid gnällbordet. Ingen borde bli förvånad över att extremhögerpartiet sverigedemokraterna går till val på att rabbla gamla förljugna socialdemokratiska folkhemsideal.
Så länge vänsterns samhällsvision rent mekaniskt tog sig uttryck i förstatligande, styrning och planering av den industriella produktionen var det hela om inte annat konkret och därmed debatterbart. När någon utan att darra på rösten utbrast att centralt fastslagna behovsprinciper borde få styra utbudet av varor och tjänster hade man liksom något att ta spjärn emot. Och så länge kyrkan höll sig till att bråka om tidens sedliga fördärv var det lätt att vifta bort som ett smått charmigt inslag i den brokiga människofaunan. Men vad ska man svara dem som sitter och gnyr om att »det sker inga möten längre« eller att »samhället har blivit så kallt« eller »alla bara jobbar ihjäl sig för att få köpa ihjäl sig« eller »den som har mest prylar när han dör vinner« eller »i cyberrymden hörs det inte när man gråter« eller »det finns ingen verklighet längre« eller »förr i tiden var allt mer autentiskt«?
Ett ganska välavvägt svar vore förstås »håll käften, snorunge« (som det så autentiskt hette när jag var liten och gnällde för mycket). En lärorik och perspektivvidgande erfarenhet kan vara att gå och ställa sig vid randen av en gammal ättestupa vid någon fornlämning och fundera på om man själv och ens närstående hade ansetts hålla måttet i den varma, härliga, kommunikativa bygemenskap som rådde förr i världen. Eller varför inte besöka en gammal pest- eller kolerakyrkogård. Folk har hatat varandra i alla tider, men vi har fått pli på det värsta som bor i människan och närt det bästa. Vi tar hand om våra barn och våra sjuka. Vi lever tre gånger så långa liv. Vi har tillgång till en rikedom av kunskap – det som avses när teknikhatare avfärdar överflödet av »information« – en rikedom som nittionio procent av befolkningen fram till ganska nyligen inte ens kunde ana konturerna av.
Viktigare än valet om några veckor är nog valet man ställs inför varje dag: antingen kan man med viss eftertanke försöka bemästra och uppskatta de makalösa framsteg som gjorts under de gångna tvåhundra åren, eller så kan man fortsätta att projicera sina egna dåliga samveten och tillkortakommanden på ett helt tidevarv.
Prenumerera på Fokus!
41 nummer av Fokus för bara 975 kronor!
2012-20
2012-19
2012-18
2012-17
2012-16
2012-15
2012-13
2012-12
2012-11
2012-10
Det bästa en gamml gubbe läst på länge!!
Kan inte Thomas Engström ens engelska? Moore höll på att beklaga att USA tappat sin spetskompetens, pga. att landet exporterat huvuddelen av sin industri. Han klagar över faktum att det tog över 85 dagar för att kunna täppa till oljeläckan i mexikanska bukten. När han sen säger att ”Det går inte att få nån att svara i telefon längre”, syftar han på automatiska svarare, som fulltständigt dominerar telefonväxlar i USA numera. Hans nästa mening blev; ”Om du lyckas få något svar, befinner de sig i Filippinerna, eller någonstans”. Han menar att man också håller på exportera service-industrin till låglöneländer. Fenonemen beklagas knappast bara av populistiska vänstersympatisörer som Moore, utan även av Ronald Reagans asst. finansminister Paul Craig Roberts. Som skicklig populist, utnyttjar Moore amerikaners mycket allmännt utbredd irritation över att aldrig kunna få tag i en livslevande kundservicerepresentant. Där drabbas man av det mycket värre än här i vårt lilla nordiska språkgemenskap.
Alltså berodde Moores klagomål den direkta motsatsen än det Thomas Engström raljerar om. Men Engström är tillräckligt mycket populist själv att veta att det lockar en läsekrets på högern om han börjar med att kasta pil på Michael Moore. Tyvärr blir hela hans utlägg bara absurt.
Lyssna själv, ni som förstår engelska bättre än Engström (Starta vid 4.03): http://www.youtube.com/watch?v=nMtw21Qr28I&feature=related
Jag är väl medveten om vad Moore åsyftade ifråga om telefoneriet. Det hindrar inte att han förtjänar att man driver med honom och lyfter fram honom som exempel på gnällfenomenet. Med tanke på hur Moore själv (ofta på ett ganska roligt och trevligt sätt) vinklar och vänder på saker och ting för att underhålla – vilket ju också är syftet med en krönika – tror jag säkert att han kan förlåta mig.
En poäng med min text var för övrigt att peka på att högern och vänstern är lika goda kålsupare när det gäller tjatet om att allt är på väg åt fel håll. Det torde framgå vid en närmare läsning.
[...] gillar Thomas Engströms respektlösa krönika i veckans Fokus http://www.fokus.se/2010/08/hall-kaften-snorunge/ , där han dissar vänsterns civilisationskritik med ett ”Håll käften, [...]
Läsvärt. Tänkvärt. Viktigt. TE har briljant formulerat en känsla som många av oss bär inom oss. Hur djävligt har vi det egentligen? Tack för det
Oh snap!
Tack för et got skratt i.a.f. Men det är föga förvånande att författaren till en sådan makalöst pinsam text inte heller kan bara medge sitt fel.
Whatever…
”(…) Michael Moore förtärs uppenbarligen så till den milda grad av sitt slentrian mässiga hat mot tekniska landvinningar och ekonomisk effektivisering”, häver du Tomas Engström ur dig.
Tekniska landvinningar och ekonomisk effektivisering anser du tydligen som mänsklighetens utvecklande framsteg? Med sådana vänner behöver jorden inga fiender, hon går ändå under – och vi med henne!
Förintelsen av en utav två storheter är oundviklig. Antingen förintar vi oss själva – eller livsstilen a la i-världen. Alternativ gives oss icke!
Just Tekniska landvinningar och ekonomisk effektivisering har ställt oss inför detta oundvikliga ödesval.
Michael Moore är en hjälte och bör hyllas, Tomas Engström!
Tack Patrick Gallagher! Engströms smörja framstod som helt bisarr vid genomläsningen, men nu satte du fingret på vad han inte hade fattat. Är inget fan av Michael Moore själv, men jämfört med in belackare här ovan så vet jag ju vem jag hellre lyssnar på.
Pinsamt av Fokus att ta in alla såna här glada amatörer bara. :(
”Pinsamt av Fokus att ta in alla såna här glada amatörer bara”, säger du, Nisse Hult.
Det är nog bara du själv som tycker att du är pinsam, skriv du bara. Det gör jag.:-)))
Engström pladdrar på i nattmössan. Ättestupor? Mytiska ting som aldrig funnits, fast det verkar vissa inte noterat. Rubriken är ännu i denna dag ett adekvat svar på författarens glappande.
”En lärorik och perspektivvidgande erfarenhet kan vara att gå och ställa sig vid randen av en gammal ättestupa vid någon fornlämning och fundera på om man själv och ens närstående hade ansetts hålla måttet i den varma, härliga, kommunikativa bygemenskap som rådde förr i världen.”
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84ttestupa
”Adolf Noreen (1854-1925), professor vid Uppsala universitet påbörjade ifrågasättandet av myten,[2] och det är numera accepterat bland forskare att ättestupan aldrig funnits.[3]”
Du har alltså både tagit Michael Moores citat ur sitt sammanhang och gett det en helt annan betydelse än vad han avsåg, och använt en myt som om det vore fakta. Dåligt.
Annars tycker jag både den rena civilisationspesimismen och den rena framstegsoptimismen är värda att kritisera, men gärna lite mer seriöst.