Gymnasier lockar med gratis körkort, trots förbud. Det måste bli ett slut på anarkin.
I slutet av 1990-talet valda allt färre nior att söka till gymnasiets omvårdnadsprogram (OP). Kommunpolitikerna såg ett problem. Fler åldringar som behöver hjälp på institution eller hemma, fler funktionshindrade med behov av personlig assistans. Och färre utbildade för att göra jobbet. Inte bra.
Lösningen blev att locka med lappen. Kommun efter kommun lovade att de elever som väljer OP får körkort. Nåja, de måste förstås klara uppkörningen. Men gymnasieskolan stod för såväl teori- som körlektioner.
Löftena hade viss effekt. Men de förtogs något av att lappviftandet spreds. Små landsbygdskommuner lovade alla som tog studenten på hemmaplan körkort. När erbjudanden om egen bärbar dator och utrikesresor blivit standard i elevkampen hakade en del friskolor på körkortstrenden. Då fick Skolverket nog. Vad ska skolpengen egentligen gå till? Körkort eller kärnämnen?
När företaget PPS som driver Cybergymnasierna ville öppna tre nya skolor i Haninge, Huddinge och Sundbyberg där eleverna som eget val skulle kunna ta körkort för bil – officiellt hette kursen trafikkunskap – sa Skolverket nej. Det var i januari 2007.
Företaget överklagade till länsrätten som gick på myndighetens linje. Kammarrätten höll med företaget. I november fällde Regeringsrätten det slutgiltiga avgörande. Körkortsutbildning hör bara hemma på det yrkesprogram som utbildar chaufförer. I övrigt är den »svårligen förenlig med de angivna syftena« för gymnasiet, nämligen att förbereda för högskolestudier och yrkesverksamhet, resonerade Regeringsrätten.
Därmed kunde man tro att det var slut med »gratis« körkort i skolan. Men då känner man inte svenska kommuner. Går det att hitta sätt att runda lagar och förordningar prövar de smitvägen. Utan att be om lov. Här kommer några exempel på hur det låtit när niorna i våras skulle välja gymnasieprogram. (OP är numera omdöpt till VO, vård och omsorg). Hur som helst.
»Som student på Vård- och omsorgsprogrammet kan du under det tredje läsåret ta körkort. Kommunen står för kostnaden med 10 000 kronor per student«, försäkrar Staffansgymnasiet i Söderhamn.
Det lika kommunala gymnasiet i Hultsfred meddelar kort och gott att »Körkort för personbil ingår i utbildningen« på VO. I Kristinehamn erbjuds teorin samt åtta körlektioner. I Osby tio körlektioner.
Skolstaden i Helsingborg uttrycker sig, liksom flera andra kommuner, något vagare med hänsyn till domstolsavgörandet: »vi ger dig också möjlighet till en del av din körkortsutbildning.« Då talar vi fortfarande VO.
Frigymnasiet Carl Wahren som startar i Hallstavik i höst, om elevantalet räcker, ger alla chansen. På hemsidan förklarar man också indirekt hur man resonerar när man rundar domstolsutslaget. Lektionerna hålls på kvällar, helger och lov. Sålunda ingår de inte i den vanliga undervisningen som ger poäng, utan är mera som en fritidsaktivitet ordnad av skolan.
Wahren understryker att skolan inte bekostar B-körkortet villkorslöst. Bara de elever som »följer sin studieplan till fullo« får förmånen. (Wahren-gymnasiet är i sig en intressant konstruktion. Till hälften ägs den av rektor, till andra hälften av ett riskkapitalbolag där Roslagens sparbank och kommunala Roslagsbostäder är delägare. Friskolan är således delvis kommunägd. Vilket kanske inte är så konstigt när statliga Lernia driver tio skolor, däribland Åby travgymnasium.)
Vi har alltså statliga beslut i högsta rätt och av ansvarig myndighet, Skolinspektionen, om att körkortsutbildning inte har i gymnasiet att göra, utom för chaufförer. Vi har kommuner som bekostar samma utbildningar för andra elever, fast det formellt sker på fritiden. Det är en demoraliserande röra.
Nu måste utbildningsdepartementet och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, enas om hur det ska vara. Det finns skäl för att låta körkortsutbildning ingå i VO-programmet – många kommuner ger bara tillsvidareanställning i hemtjänst och äldreomsorg åt den som har lappen. Det finns goda argument emot – för en massa jobb inom vitt skilda yrken är körkort också ett krav. Varför ska då just VO-elever få förmånen?
Jag ser mer som talar emot körkortsutbildning än för. Men viktigast är att sätta stopp för anarkin, som dessutom har nackdelen att nior och gymnasieelever uppfattar politiker som godtyckligt orättvisa.
***
För övrigt kan Fotbollförbundets beslut att dela ut böter för kränkande ramsor mot domaren endast överträffas i fjantighet av det häfte med godkända nidutrop och visor jag antar måste produceras.

















2012-20
2012-19
2012-18
2012-17
2012-16
2012-15
2012-13
2012-12
2012-11
2012-10
”Din jävla hora!” Känns det bra? Så kan det låta från läktarplats till en domare. Med andra ord: det är vad yrkesmän måste höra på sin arbetsplats. Hora är inte det enda en domare på elitnivå ska förstå att han är. Han är även en jävel, en tattare, en idiot, en bögjävel, en fjant, en pajas, en nolla, en mutkolv etc. Han ska även förstå att hans dagar är räknade: ”Jag ska skära halsen av dig din jävla fitta”, har jag själv hört en småbarnspappa skrika till en hockeydomare i Elitserien. Varför ska det accepteras? Varför måste domare behöva utstå att bli förnedrade på det sättet?
Jag tvivlar på att du skulle tycka om att höra detsamma när du gör ditt bästa och skriver en så bra text som du förmår. Varje gång! Jag tror de flesta håller med om att du inte ska behöva utstå den typen av kommentarer. Jag tycker inte heller det. Men du tycker uppenbarligen att en idrottsdomare är på en lägre nivå? Du tycker att det är larvigt av SvFF att utreda om deras mest utskällda yrkesgrupp ska behöva utstå alla dessa smädelser.
Förklara gärna varför det är larvigt att motverka offentlig mobbning av människor som arbetar inom idrotten!
Förklara gärna varför jag ska behöva acceptera att min idrottsupplevelse förstörs av hatiska människor som bättra borde satsa sina pengar på terapi än biljetter!
Senast jag tittade i Riksidrottsförbundets stadgar stod det att idrottens värdegrund ska vila på gemenskap och glädje. Jag hittade inte ett enda ord om att mobbning ska tillåtas. Tvärtom ska idrotten verka för att alla ska känna sig välkomna. Fjantigt?
Vuxna människor som hatar i grupp är motbjudande, potentiellt farliga och långt bortom idrottens ideal. Att motverka dem är inte fjantigt, det är modigt och nyttigt. Våga vägra kallas hora!
Hej Malin!
Intressant artikel men jag skulle gärna vilja komplettera den. Du beskriver bland annat att Cybergymnasierna (m.hm. PPS AB) erbjöd sina elever körkortsutbildning som tillval och att detta ledde till en rättslig prövning som syftade till att pröva hur flexibla gymnasieprogrammen fick vara i detta avseende.
Jag vill förtydliga att Trafikkursen ursprungligen hade tagits fram och godkänts av Skolverket och var en av många kurser som fanns som tillval till de olika gymnasieprogrammen. Vi kompletterade den med en praktisk del. Det var inte ett försök att locka till oss elever på ett oseriöst sätt, vilket jag tycker att din text antyder.
Jag vill också förtydliga att vi slutade marknadsföra körkortsutbildningen så fort prövningen inleddes.
Vi har alltså inte försökt tänja lagarna, bara prova ett lite nytt grepp som vi uppriktigt trodde på och tyckte var bra. Trafikutbildningen var också mycket populär hos eleverna under tiden den fanns som tillval.
Det är synd att denna utbildning idag endast tillåts inom transport- och vårdutbildningar eftersom körkort efterfrågas i en mängd andra branscher. Vi har en hög ungdomsarbetslöshet, 76 000 ungdomar är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, och mot den bakgrunden är det lätt att förstå vårt uppdrag att utrusta våra elever på bästa sätt inför arbetsmarknaden.
Det gör man inte minst genom att våga tänka nytt.