Vilket päron väljer du?
Publicerad 10/11 10:26
Psykologi. För många valmöjligheter ger ångest, enligt forskare. En insikt som kan förklara Apples framgångar.
Moderaten Juholt
om socialdemokraternas haveri.
Publicerad 3 november 2011
Sydsvenskans förstasidesrubrik häromdagen sa allt: »Stukad s-ledare fick skäll«. Så kommer nog rapporteringen om Håkan Juholt att se ut ett bra tag framöver. Redan under den ödesdigra presskonferensen för några veckor sedan, när han lovade att åka ut i landet och lyssna på folk, stod det klart att socialdemokraterna inte har en partiledare längre utan en straffånge – en botfärdig, hunsad stackare som får löpa gatlopp mellan olika benådningskommittéer.
Nu när stormen bedarrat är det uppenbart att Juholt har behandlats orättvist. Andra riksdagsledamöter har begått samma misstag utan att hudflängas, och hur lätt vår utrikesminister verkar komma undan de riktigt svåra frågorna ska vi inte ens prata om.
Men oavsett hur man ser på Juholts försyndelser och mediebehandling kvarstår att han verkar ha varit ett dåligt val för socialdemokraterna. Från partiledningens håll har det stönats en del om att skuggbudgetens innehåll drunknade i uppmärksamheten kring Juholtaffären, men frågan är om det inte var lika bra. De nya idéerna lär inte bli några röstmagneter.
För egen del kan jag häpet konstatera att socialdemokraterna verkar ha dragit i gång ett klasskrig mot mig personligen. Först kom förslaget om ytterligare femtusen i straffskatt på så kallade stadsjeepar. Jag betalar redan elvatusen om året i skatt för min tio år gamla jeep – fyrhjulsdrift är mer nödvändighet än lyx när snön ligger halvmeterdjup i dagar utan att plogas bort här på landet. Några dagar senare förkunnades att rot-avdraget ska halveras och att rut-avdraget (som också ska halveras) dessutom ska tas bort helt om man inte är pensionär eller har barn.
Enbart dessa tre förslag skulle under de gångna två åren ha kostat vårt hushåll omkring 135 000 kronor. Det vill säga det skulle de inte, eftersom vi inte skulle ha dragit i gång några renoveringsprojekt överhuvudtaget, inte ha bytt bil och inte ens ha kommit på tanken att anlita städhjälp två gånger i månaden. Vi har nämligen den oerhörda fräckheten att varken vara pensionärer eller barnfamilj.
Jag förespråkar absolut inte att man röstar efter plånboken. Jag ifrågasätter ständigt mina egna politiska motiv och har ofta satt en ära i att rösta emot mina egna ekonomiska intressen. Jag säger inte att ett förslag är fel bara för att det råkar drabba mig; alla förslag drabbar alltid någon, och jag kan gott ställa upp på att bli lite drabbad om det finns ett gott syfte. Min poäng är att det parti som en gång brukade gå till val på att stärka välfärden för breda löntagargrupper numera mest är en dåliga nyheter-maskin för arbetande människor med genomsnittliga inkomster.
Det fanns en gång, på 60- och 70-talen, ett parti som bedrev politik på det viset. De föreslog slopade barnbidrag, urgröpta pensioner och skrotad anställningstrygghet. De hette moderaterna och var ett femtonprocentsparti. Ett gnälligt, befängt, förvirrat parti som först sa nej till allting och sedan motvilligt anpassade sig lite halvdant när samhällsutvecklingen rusade ifrån dem; ett parti som en klar majoritet av väljarna på goda grunder misstänkte för att vilja sabotera deras privatekonomi. Så bisarrt har det alltså blivit i Sverige: de nya socialdemokraterna börjar påminna om de gamla moderaterna.
Och det är ett recept på en riktigt lång ökenvandring, med eller utan skandaler. För oss som försöker tro på kärnan i den socialdemokratiska visionen är det plågsamt att se hur världens en gång skickligaste parti nu leds av en samling fullblodsklåpare.
Få Fokus i ett år för bara 975 kronor!Spara 1030 kronor jämfört med lösnummerpriset 2009 kronor.
11 kommentarer
Tack Thomas! Väldigt bra krönika. Håller helt med. Det är en plågsam tid för oss som egentligen tror på Socialdemokratin.
Man inser att Juholt har en uppförsbacke som liknar friklättring på klippöverhäng, medan Reinfeldt sitter tryggt på toppen och knuffar ner sjuka, handikappade och arbetslösa utför stupet. Välfärdssamhället blir nu till Reinfeldts svältgränssamhälle och avgrunden de flesta svenskar har alldeles under fötterna är svindlande djup. Men än är hälften av folket optimister som hurrar varje gång Reinfeldt puttar en sjuk ner för stupet och applåderna kommer nog att fortgå några år till – sedan kommer fler och fler hävda att de inte alls var med om att döda långtidssjuka och rasera alla trygghetssystemen – det var dom andra, de som var onda, och föresten begrep ingen vad som pågick – oskyldiga är vi skriker borgarna – och ingen tror dem längre – då…
Tack för bra artikel ur ”Mitt – i -Prick” perspektiv!
Har Juholt/sossarna någon chans mot Moderaterna i 2014-års val? Javisst, lika stor som en snöboll i helvetet!
Vi var många som fylldes av dånande jubel och tro på Juholt, efter hans inledande, så entusiasmerande förstatal! Fadäsen med ”hyreskonteringen” var ett intet, mot hans senare deklarering av skuggbudgeten. HÄPP!!! Samma urgamla, betong-och cementmolmande förslag som för 100 år sedan! Äger inte sossarna verklighetsuppfattning? Är de heeelt hjärndöda? Är de så självcentrerade att de undgår på vetenskap presenterade, livsavgörande fakta: Jorden är livets enda möjlighet i total omöjlighet, Jordens alla 3 hav, vattnen, myllan, luften, är alla förgiftade. Således: såväl all Mat, allt vatten, all frukt och grönsaker, alla nya kläder och skor, alla nya leksaker, nya prylar överhuvudtaget, t.om allt damm i aldrig så välstädade hem. är ympade med livsfientliga kemikalier/gift. Oron över detta växer i folkdjupet – världen över.
Den politiske ledare som inser detta, äger ryggrad, mod, och handlingskraft att för väljarna presentera en politik baserad på dessa ofrånkomliga fakta, dvs en politik som har som UTGÅNGSPUNKT jordens allt sjukare tillstånd, och omtanke om människor, djur, allt liv – och BARNENS MÖJLIGHET TILL FRAMTID, kommer att ”sopa banan” med alla tigande partier! Den ledare kommer att bli folkhjälte! Vore kul om Juholt är den med kurage nog – att skita i utgången av 2014-års val; 2018-års val vore 100-procentigt säkert vunnet för den ledaren!
I morgon är det Alla Helgons dag: En dag för reflektion – över Anders Borg och regeringens otillräckliga ekonomiska politik – inte för att raljera över Juholt, vår Partiordförande!! http://svenerland.wordpress.com/2011/11/04/finanspolitiska-betraktelser/
Vänta lite nu… Du har säkert en poäng, men jag köper inte att det skulle vara orimligt att ifrågasätta varför jag via min skattsedel skall subventionera städning – eller för den delen renovering av huset – för någon som har ”den oerhörda fräckheten att varken vara pensionärer eller barnfamilj”. Exempelvis i syfte att använda de pengarna till att öka lärartätheten eller låta de som är intagna på äldreboenden få komma ut lite oftare.
Jag köper inte heller att Socialdemokratins kärna skulle vara att ”stärka välfärden för breda löntagargrupper”. Snarare tror jag det är just detta ”två tredjedelstänk” Juholt delvis försöker komma ifrån till förmån för att stärka välfärden för de som har det betydligt sämre ställt än de breda löntagargrupperna.
Det kanske såg annorlunda ut på 60- och 70-talet, men har de breda löntagargrupperna idag råd att anlita städhjälp, renovera och köpa ny bil under ett och samma år – och det har vi kanske, vilket i så fall är fantastiskt – ja då känner jag inte att det är motiverat att i första hand prioritera stärkt välfärd för dessa grupper.
Och detta är sagt av någon som själv maxat ROT-avdraget under 2011, så min martyrgloria lyser minst lika starkt som din, Thomas.
Håller helt med om detta.
Thomas jämförelse med moderaterna som ville ”slopa barnbidrag, gröpa ur pensioner och skrota anställningstrygghet” har väl mycket större ekonomisk betydelse för grupper som behöver stödet. Thomas får mig att tänka på min pappas stora upprördhet när särbeskattning infördes. Om Thomas nu uppskattar hjälp hemma så mycket så går det väl bra att betala vad det kostar?
Vi behövde elektriker hemma där arbetet inte var berättigat till ROT-avdrag och hade problem i flera månader att få den hjälpen. Priset var också höjt oroväckande mycket sedan vi anlitade någon senast.
Vilka åtgärder för att minska växthusutsläpp tycker Thomas ska genomföras?
Verkligen en intressant diskussion. Tyvärr tror jag att Juholt är bränd och därmed SAP 2014. Det har vi de förträffliga medierna att tacka för. Han har inte på något sätt gjort sig förtjänt av det. Men faktum kvarstår, när medierna beslutar sig för en sak så blir det gärna så. I övrigt är det nog inte de ”breda, välavlönade, dästa löntagargrupperna som har fast anställning och bra pension fixad som vi skall måna om. Det räcker att tala om för dom vem de har att tacka för detta. Nu får dom vackert avstå lite för dem som halkat efter, mist sitt jobb, blivit sjuka eller bara ”blivit” lågavlönade eller som ”hamnat” på vår ”förträffliga” åldringsvård. För att inte tala om dom som skall försörja oss framöver. Skolan tex. Vi måste också ändra på ”systemet” så att folk kan få någonstans att bo framöver utan att sätta sig i livslång skuld och hela tiden nervöst snegla på börsen huruvida man har råd att bo kvar eller inte. Trots de ”utomordentliga” marknadskrafterna måste SAP också se till att det skapas förutsättningar för att folk kan få jobb! Vad det handlar om är en ”återställning” utan blygsel och för att vi behöver det och för att majoriteten inerst inne vill ha det!
[...] här krönikan i Fokus. Om socialdemokraterna och moderaterna. Och de moderata socialdemokraterna. Här finns den! 0 Jag gillar! // Vardagligt // Lämna en kommentar ← Kliar i [...]
Bäste Olof!
En sak som jag inte fick plats med i krönikan är exemplet maxtaxa på dagis – en ganska typisk socialdemokratisk välfärdsreform som jag tycker var god (och taktiskt smart) politik, även om jag personligen inte hade något att tjäna på den.
Jag menar absolut inte att alliansregeringens politik är det bästa tänkbara substitutet för en socialdemokratisk linje, utan bara att socialdemokraterna helt har tappat skärpan och inriktningen när det gäller att marknadsföra sig som ett parti breda löntagargrupper kan rösta på utan att riskera en drastiskt försämrad privatekonomi. Så kände många förr beträffande det då marginaliserade partiet moderaterna, vilket alltså var min huvudpoäng.
För övrigt är det snart dags att pynta in bilskatten igen, så jag känner ändå att min martyrgloria ska kunna behålla sin lyskraft ett tag till framöver …
Tomas Bodström anser att Borgs kred är fejkad.
Men Anders Borgs kred är absolut sann och verklig – fast den beror på en lögnartad beskrivning av vad Anders Borgs antipolitiska passivitet åstadkommit.
Så jag håller på Bodström ändå.
Med honom som center hade socialdemokratin dribblat omkull Fredde Ankeborg och nätat om och om igen.
Nu ligger Juholt utslagen på planen och ber om förlåtelse till publiken medan Reinfeldt slår sina tåfjuttar bredvid det öppna målet samtidigt som den borgerliga pressen påstår att det faktiskt ändå måste räknas som mål. Tomas, var är du? Rädda publiken från denna bedrövliga sörja!
1. Det finns bilar som inte är stadsjeepar och som driver på alla 4 hjulen. Det vet ju du också, så vad gnäller du för?
2. ROT infördes väl som en konjunkturåtgärd för att stärka en ekonomi på dekis, det var väl aldrig tänkt som permanent subvention för en medelklass som fått dille på vitt och fräscht? Så vad gnäller du för?
3. Om du känner dig det minsta obekväm inför tanken på att dina barn skulle livnära sig på att städa i andras hem, eller att dina blivande svärsöner/svärdöttrar går med moppen i handen, ja då tycker jag att du kan sluta gnälla och börja städa.
Att Juholt är fel, att socialdemokraterna är på fel spår – ja det är ju uppenbart, men de argument du använder för att slå in de öppna dörrarna är ju befängda. Jag blir nog extra upprörd eftersom jag vanligt vis tycker att dina inlägg är både kloka och intressanta.