Sömnen är det nya vädret

Text: Cecilia Garme

Bild: Istockphoto

Förra veckan var det dags igen. Vi flyttade fram klockan en timme, och ett dygn senare fick 30 av oss hjärtattack, enligt forskning från Karolinska institutet. Visserligen »sparas« 10 svenska hjärtinfarkter i oktober när det blir vintertid igen, men dödsnettot per år är alltså 20 personer, som DN rapporterade i samband med årets övergång.

Årets vakenchock tajmade flera forskningsrapporter om den generellt försämrade sömnhälsan. Sömn blir ett allt större samtalsämne och det saknas inte stoff. Var tredje svensk tonåring sover för lite. Ungdomarnas biologiska dygnsrytm förrycks när de vänder på dygnet, vilket kan sänka deras betyg. Forskartermen för nattuggleriet är »eveningness«. Den leder till generellt sämre sömnkvalitet.

I år fick vi också veta att kvinnor mellan 40 och 60 år sover sämst av alla, enligt en ny amerikansk studie baserad på 155 000 personer. Dålig sömn samvarierar med dåligt psykiskt välbefinnande, stress hemma och på jobbet samt stress kopplad till it-användning. Nästan samtidigt kom dock en lugnande rapport från ett annat forskarteam, som hade funnit att åtta timmars sömn inte är ett måste. Man kan lika gärna sova fyra plus fyra timmar och må bra. Se där ett ämne att diskutera med grannarna i hissen.

– Man talar mer om sömn i dag, bekräftar Michael Lysdahl, överläkare på Aleris fysiologilaboratorium för sömn. Han är också sekreterare i SFSS, den svenska föreningen för sömnforskning och sömnmedicin som har fördubblat sitt medlemsantal på bara några år och nu är uppe i 500.

Kring sömnen eller »den lilla döden«, som grekerna sa, flockas naturvetare som neurologer, psykiatriker, endokrinologer och anestesiologer men också psykologer och andra beteendevetare. Till och med tandläkarna behöver veta mer om den stora gåtan (att gnissla tänder om natten är inte ovanligt). SFSS hoppas att den ökade uppmärksamheten kring sömn hos media och allmänhet ska leda till större forskningsanslag, eftersom dålig sömn är riskabelt för folkhälsan hur man än räknar.

Ungefär som meteorologer kan bli apostlar för kampen mot den globala uppvärmningen blir sömnforskarna talesmän för ett annat sätt att leva.

– Det krävs att vi tar en debatt om vad som är viktigt i livet. Man ska inte boka upp sina kvällar och helger till sista sekunden. Det är okej att göra ingenting, säger Michael Lysdahl.

Observera att det inte är en attack på arbetslinjen – här handlar det om att både hjärnan och kroppen måste få varva ner 2-3 timmar före sängdags. Både fysisk träning och datorer bör undvikas före läggdags, enligt forskarna. KBT-terapierna har kraftigt ökat bland behandlingarna mot sömnlöshet, men även på pillerhyllan sker förändringar. Sedan några år används sömnhormonet melatonin i Sverige, inte minst för att hjälpa barn. Nu inväntar Sömnsverige de nya läkemedlen som är under utveckling. Det handlar om en sömngivande transmittorsubstans som härmar hjärnans eget sömnmedel.

Uppenbart är att öppenheten har ökat. Sömnlöshet är varken skamligt eller tabu längre. Ett tecken på det var att Svenska Dagbladets USA-korrespondent Karin Henriksson för några år sedan utkom med den personliga hållna sömnfaktaboken »Jag kan inte sova« som raskt såldes slut.

Men frågan är om pendeln har slagit för långt. En del tyder på att sömnen har tagit sig in i prestationssamhället. Precis där den inte ska vara.

– Hysterin kring sömnen är större i dag. Ibland finns det ingen logik i folks tänkande, säger psykoterapeuten Kerstin Hellström som följer debatten.

– I dag tror många att om det är fel på sömnen är allting fel. Det är en annan ton än för femton år sedan. Nu händer det att folk söker hjälp efter bara ett par nätter med dålig sömn. Det största sömnproblemet är faktiskt oron.

Hon ser som sin uppgift att normalisera och tillrättalägga. En av hennes spaningar är att tipsen om huskurer har ökat i debatten – och det är inte nödvändigtvis fel.

– Det är lite magi och ritual. Om någon säger att tre bananer före sänggående botar sömnlöshet så handlar det mer om att den människan har hittat en rutin som fungerar. Det är rutinerna som spelar roll, inte själva bananerna.