Krav före anställning. Sjuksköterskestudenterna kräver 24 000 kronor i ingångslön.

SVE_sjuksyrror

Från facket till Facebook

Revolter utanför fackföreningarna är det senaste inslaget på svensk arbetsmarknad.

I tisdags vajade banderoller på torgen i åtta svenska städer. På plakaten stod budskap som »Låg lön = inga syrror« och »Sjuksköterska är inget kall«.

Ungefär som de klassiska arbetardemonstrationerna som kommer med våren. Men första maj är inte förrän nu på tisdag. Detta var något annat, ungdomar som organiserade sig för höjda löner utanför den fackliga rörelsen. Sjuksköterskorna, unga och nyutexaminerade, kräver minst 24 000 kronor i lön. Annars tänker de inte gå till jobbet, inte tacka ja till det alls.

Samtidigt i Malmö såg gymnasieläraren Philip Dante hur hans löneupprop började spridas över landet. Han hade startat det för att han var less på att fler och fler lärarpraktikanter på hans skola höll en låg nivå. Lärarhögskolorna är så impopulära att alla sökanden med behörighet kommer in. Det beror på de dåliga lönerna, tror Philip Dante, som tycker att facken mest pratar och inte uträttar något.

– Metta Fjelkner har varit ordförande i mer än tio år och misslyckats helt. Nu är det snart omval igen och det finns ingen motkandidat. Jag ringde till facket centralt och frågade hur deras lönerevisioner har gått jämfört med våra, men de svarade inte, säger han.

Därför skrev han ihop ett upprop med krav på höjda löner och mejlade ut till alla lärare på sin skola. När han märkte att intresset var stort gick han runt med sin namninsamling till resten av Malmös gymnasieskolor. Nu sprids den över landet och Philip Dantes plan är att den till slut ska hamna hos Jan Björklund.

Sjuksköterskestudenterna har valt en mindre traditionell metod. De har organiserat sig via en Facebookgrupp, där de också för statistik över alla löneerbjudanden de får vid olika intervjuer. Det vanligaste är omkring 21 000.

Då tackar de nej. Gränsen går vid 24 000.

Sociologiprofessorn Anders Kjellberg på Lunds universitet beskriver de båda protesterna som ovanliga. Han ser likheter med Dalauppropet som startade på Saab-Scania i Falun på 1980-talet och 1970-talets vilda strejker på bland annat LKAB, som var protester mot dålig löneutveckling och brister i arbetsmiljön.

– De uttrycker ett starkt missnöje underifrån och krav på förbättringar i ett läge då facket inte lyckats infria förväntningarna.

Alla uppropen har startats av få personer, och snabbt fått stor uppslutning och uppmärksamhet i medier.

Det är de unga som driver dagens utomfackliga protester. En grupp med låg anslutningsgrad jämfört med andra, ofta med tillfälliga anställningar som gör att de inte känner någon stark facklig arbetsplatsgemenskap.

Sjuksköterskestudenterna tyckte att det var enklare och snabbare att organisera sig i en Facebookgrupp. Fackföreningarna är trögrörliga organisationer som omfattas av många regler.  Protesten skulle ses som en stridsåtgärd om den kom från det hållet, och då är det knappast troligt att den ens skulle ha blivit av.

– Det går inte att strejka hur som helst. Det är väldigt reglerat. Vi kom på att vi passar på innan vi är anställda. Som en liten gerillaaktion. SKL har ändå sagt att de ser det här som en nyanställningsblockad. Som om inte vi skulle få ta de jobb vi vill, säger Ulrika Blumfelds, som är talesperson för upproret i Stockholm.

På 1970-talet kunde facket inte stödja de vilda strejkerna, de var olagliga. Men i det tysta gillade ändå facket pressen det satte på arbetsgivarna.

Även om vårens aktivister går i sina egna tåg är fackförbunden inte ledsna nu heller. Lärarnas riksförbunds distriktsombud har hjälpt till att sprida Philip Dantes namninsamling. Vårdförbundet har ställt sig bakom sjuksköterskornas krav och länkar till Google-kartan som visar hur protesten sprider sig i landet.

Prenumerera på Fokus!

41 nummer av Fokus för bara 1095 kronor!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*