Musikalisk medicin

Ett par år före millennieskiftet var trubaduren Björn Vickhoff med om något förunderligt. Han hade kommit över ett kassettband med den brasilianska artisten Gonzaguinha och musiken fick honom ur balans. Håret reste sig från armarna, ögonen tårades och orden stockade sig i halsen.

– Jag blev häpen över min emotionella reaktion och undrade hur det kunde hända, berättar Björn Vickhoff.

Han bestämde sig för att ta reda på det. Avhandlingen i musikvetenskap som handlade om musik och känslor blev klar 2008, därefter fick han en tjänst på Sahlgrenska akademin i Göteborg för att fortsätta forska om hur människan reagerar biologiskt på toner och rytmer. Forskarvärlden hade precis börjat fundera på alternativ till medicin och kirurgi för att hålla folk friska eller hjälpa redan sjuka, och skepticismen till musikterapin hade börjat avta.

I fjol rönte en av studierna inom projektet »Kroppens partitur« internationell uppmärksamhet. Björn Vickhoff hade samlat ihop ett gäng 18-åringar på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg där de tillsammans hade fått sjunga tre olika stycken: ett entonigt mantra, psalmen »Härlig är jorden« och en helt oregelbunden låt. Under tiden registrerades deras puls. Resultatet visade att musikens melodi och struktur via andningen tydligt påverkade hjärtaktiviteten hos deltagarna, vars puls ökade och minskade beroende på fraseringarnas längd och regelbundenhet. Effekten gick att jämföra med olika andningsövningar i yoga och indikerade att det går att kontrollera det mentala tillståndet genom sång.

Det kan vara intressant bakgrundskunskap för den som slår på SVT:s flaggskeppsprogram »Allsång på Skansen« som har premiär i kväll, när kameror sveper över ett frejdigt publikhav som vaggar från sida till sida vare sig det är sol eller snålblåst och regn. Ställda inför den turnerande mikrofonen sjunger de flesta glatt med oavsett om de är förmögna att ta en ton eller inte.

Alla ska med. Alla ska peppas. Och det var precis det som var tanken när embryot till allsången skapades i Sverige för snart 110 år sedan.

Den 8 juni 1905 rådde nationell förstämning i Sverige. Norge hade dagen innan gjort slut och den svensk-norska unionen, som krisat under flera decennier, var förklarad upplöst. För att resa sig från förnedringen och stötta den svenska regenten tågade tiotusentals människor ut till Djurgården i Stockholm och sommar-slottet Rosendal där kung Oscar II höll till. Väl där tog de i för kung och fosterland och sjöng sånger som »Kungasången« och »Du gamla, du fria« – allt till kungafamiljens stora belåtenhet.

På den patriotiska vågen surfade sedan det nybildade »Samfundet för unison sång«. Fosterländsk unison sång skulle främjas och som ett sätt att uppnå det tryckte föreningen upp en sångbok med titeln »Sjung, svenska folk!«, redigerad av tonsättaren Alice Tegnér.

Efter unionsupplösningen cirkulerade krigsrykten och behovet av nationell samling ansågs avgörande.

»Endast den unisona sången kan allmänt tillägnas och gifva uttryck åt de mångas känslor. Till Sveriges samling måste under nuvarande förhållanden de medel, som äro tillgängliga, tagas i bruk och nya uppsökas. Vi äro från och med förra året hänvisade till våra egna krafter«, konstaterade samfundet i ett reklamblad som skickades ut i början av 1906.

I reklambladet föreslogs förutom bildandet av flera mindre sångföreningar, att större, gemensamma sångstunder skulle anordnas. Helst ute i det fria, och i Stockholm helst på Skansen. Året därpå hölls den första allsången i det nationalromantiska friluftsmuseet ute på Djurgården.

Det dröjde dock till mitten av 1930-talet innan traditionen med allsång på Skansen etablerades. I dag framhålls inte sången som ett nödvändigt sätt att ena det svenska folket mot fienden och sånghäftet domineras inte längre av fosterländska hyllningssånger, men allsången som folkligt nöje är en fortsatt ohotad företeelse. Premiären i SVT lockade i fjol över två miljoner tittare och samtidigt har TV4 i flera år kontrat med allsångsprogrammet »Lotta på Liseberg« med dansbandsartisten Lotta Engberg på scen i Göteborg.

Att omkring 600 000 svenskar varje vecka ägnar sig åt körsång bidrar också till bilden av Sverige som en sjungande nation. Men om svensk körsång förr i tiden ofta utövades i kyrkorummet och gärna skulle låta så finstämd som möjligt, så har liberala strömningar fått ett allt större genomslag. I stället för det svenska körundrets fader, dirigenten Eric Ericson som avled i fjol, är det popartisten och körledaren Caroline af Ugglas som sätter tonen. Eller snarare: säger att ingen ton behöver sättas och framhåller att alla faktiskt kan sjunga.

Spontankörer och storkörer som man kan delta i när det passar har blivit vanligare, berättar Kerstin Fondberg, förbundsdirektör på Sveriges Körförbund. Även hälsoaspekten har blivit mer framträdande inom körväsendet. Nuförtiden klassas körsång på arbetsplatsen till och med som en skattefri personalvårdsförmån.

– Vi ser allt fler företagskörer och hälsokörer eftersom det finns en påvisad effekt att det är bra för kroppen och den psykiska hälsan att sjunga. Det finns alltifrån diabetikerkörer till strokekörer, säger Kerstin Fondberg.

En grupp som har visat sig särskilt hjälpt av sång är patienter som lider av den obotliga lungsjukdomen kol, inte bara för att sången stärker andningen utan också för att den muntrar upp. Björn Vickhoff menar att musik och sång till och med kan häva en depression.

– Det mest intressanta är att kolpatienter som sitter hemma och är isolerade får träffas och sjunga tillsammans och uttrycka livsglädje. Det är motiverande och ger dem ett skäl att leva vidare.

Han tror att det framöver kommer att bli vanligare med musik som medicin, bland annat mot stressrelaterade sjukdomar, men att det kommer att krävas omfattande och rigorösa studier för att bevisa de hälsofrämjande effekterna. Själv ska Björn Vickhoff inleda ett forskningsprojekt vars syfte är att testa om musik och andning kan påverka människors hälsa på längre sikt.

– Stress är inte farligt i sig men konstant stress är inte bra. Om man kan ta folk ur sitt stressade tillstånd några gånger om dagen kan det ha en effekt.

Fakta | Här kan du sjunga kollektivt i sommar

Allsång på Hägnan

På friluftsmuseet i Luleå showar Arjeplogsonen Roger Pontare och Pajalagruppen Raj-Raj Band. Onsdagen den 23 juli, inträdet kostar 120 kronor.

Allsång på Murberget

Artisterna Tommy Nilsson, Linda Pritchard och Staffan Hellstrand är några av gästerna på Murberget Länsmuseet Västernorrlands utescen. Fyra torsdagar i rad från och med den 10 juli. Fri entré.

Lotta på Liseberg

Hurtnivån är hög när Lotta Engberg från och med den 23 juni håller i allsången i nöjesparken i Göteborg.

Allsång i Gränna hamn

Fyra söndagar i juli eldar radioprogramledaren Peje Johansson på publiken från Vätterscenen. Allsången – som spelas in och sänds i P4 – gästas av bland andra Totos originalsångare Bobby Kimball.

Allsång på Skansen

Fullblodsfansen köar från tidigt på morgonen, så anländ i god tid för att få en sittplats framför Sollidenscenen. Allsången har premiär tisdagen den 24 juni, och anordnas under åtta veckor.

Allsång i Kisa

Allsång långt nere i Östergötland som i flera år har överraskat med hemliga artister på toppnivå. Här har Lars Winnerbäck, Markus Krunegård och Louise Hoffsten spelat. Bland andra. Kisa hembygdsgård den 29 juli, entré 150 kronor.

Politisk allsång i Almedalen

Temat är »politiska kampsånger« när pr-byrån Springtime och systerbolaget Six Year Plan traditionsenligt bjuder in till allsång under politikerveckan i Visby.

Allsång vid havet

Artisten Lasse Berggrensson är i år allsångsledare i småbåtshamnen i Limhamn. Anordnas varje onsdag mellan den 25 juni och den 13 augusti.