Nämn inte a-ordet

Text:

Bild: Ragnhild Haarstad/TT

Dörren till källarlokalen flyger upp. Någon skriker, stickande rök väller fram. Panik utbryter bland det trettiotal personer som befinner sig i rummet, dolt i röken sitter ett barn och gråter.

Mitt under visningen av en dokumentärfilm på RFSU:s och Ottars aborträttsfestival i december förra året attackerade tre personer evenemanget med en rökbomb. Ingen skadades. För några veckor sedan lade polisen ned utredningen i brist på bevis.

Den 40 år gamla lagen som skyddar abort-rätten, lagen som firades i den där källaren på Skeppargatan i Stockholm, har under de senaste månaderna debatterats och ifrågasatts. En nyvald partiordförande vill att kvinnor ska »räddas från« abort, förra veckan kom det fram att alliansen i Stockholm halverar bidragen till länets abortkliniker och landets snabbast växande parti vill sänka tidsgränsen för laglig abort radikalt.

Är aborträtten under attack?

När Ebba Busch Thor nyligen valdes till kristdemokraternas partiordförande placerade hon abortdebatten på agendan genom att förespråka samvetsfrihet för vårdpersonal och en nollvision för aborter. Hon gick därmed emot den strategi som förre partiledaren Göran Hägglund haft de senaste åren.

Den nuvarande abortlagstiftningen ger kvinnan rätt till abort utan att uppge skäl, till och med vecka 18. Kristdemokraterna var kritiska när lagen instiftades 1975, men under 1980-talet mjuknade partiets inställning. År 2008, under Göran Hägglunds tid som socialminister, liberaliserades lagen och kom att omfatta också utländska kvinnor.

Många röster inom partiet var kritiska till Hägglunds hållning i abortfrågan, däribland Ebba Busch Thor. Nu för hon partiet ett steg till höger i frågan.

Ebba Busch Thor oroar sig över kvinnans möjligheter att föda. Till den kristna tidningen Världen idag säger hon att det kan finnas praktiska, ekonomiska eller sociala hinder för kvinnor att välja att inte fullfölja graviditeten och att dessa bör motverkas.

– Här har kristdemokraterna inte lyckats tillräckligt väl de senaste åren, tillägger hon.

I stället för att ifrågasätta kvinnans rätt att välja pratar hon om kvinnans möjligheter att behålla sitt barn. Hon menar att det behövs en nollvision, alltså att målet ska vara att det inte förekommer några aborter alls i Sverige. Inställningen har väckt kritik från många håll.

Lena Lennerhed, professor i idéhistoria, är en av dem som ställer sig frågande.

– Människor kommer alltid att behöva göra aborter, en nollvision är inte realistisk eller önskvärd. Det tyder bara på Ebba Busch Thors kritiska inställning till abort, säger hon.

Samvetsfriheten är den fråga som väckt mest uppmärksamhet. Den innebär att människor som jobbar i vården ska kunna vägra medverkan till abort på grund av religiösa och moraliska uppfattningar. Ebba Busch Thor vill framför allt att frågan ska lösas lokalt på arbetsplatserna.

I Italien, där abort är laglig men där samvetsfrihet råder, har lagens undantag lett till att över 70 procent av gynekologerna inte utför abort. Följden har blivit att kvinnor måste resa till andra länder eller genomgår aborter illegalt. Ingreppet har blivit så stigmatiserat att allt fler gynekologer väljer att inte göra det.

I Alliansen i Stockholm ingår den lokala kd-stjärnan Ella Bohlin, som var en av dem som tog beslut om halverat stöd till abortvården på privata kliniker. När nyheten bubblade upp förra veckan försvarade folkpartiet, som brukar vara en av de starka förespråkarna för fri abort och kvinnosjukvård, nedskärningen med att dagens metoder inte kostar lika mycket som tidigare. Men kritikerna menar att den slår hårt mot vårdinrättningar som kommer att tvingas stänga, vilket i sin tur kan leda till köer och minskad tillgänglighet.

Kristdemokraterna har bara 4,6 procent av väljarnas röster, men får stöd i abortfrågan av Sveriges tredje största parti, sverigedemokraterna. Sd vill sänka abortgränsen från vecka 18 till vecka 12 och få till stånd en nationell handlingsplan för att minska aborttalen, men har inte lyckats lyfta sina idéer i debatten.

Abortlagen som instiftades 1975 mötte ett ganska svagt debattmotstånd, främst av enstaka högljudda kristna röster. Men på 1990-talet började abortmotståndarna organisera sig och synas i den offentliga debatten. Organisationer som Provita och Ja till livet växte fram under denna period, den sistnämnda organisationen har i dag 18 000 medlemmar i Sverige.

Sedan lagstiftningen trädde i kraft har Sverige sett sig som ett föregångsland i abortfrågan. Lena Lennerhed menar att vissa aspekter av abortlagstiftningen med jämna mellanrum har diskuterats men att den i grunden aldrig har varit – och än i dag inte är – hotad.

– Det har uppkommit kritik genom åren, röster som vill begränsa abortlagen. Men de har inte resulterat i några framgångar. Snarare tvärtom, opinionen och stödet för abortlagen har ökat, säger Lena Lennerhed.

I Europa och USA pågår det en backlash för aborträtten och den ifrågasätts och skärps i allt fler länder. Anna Dahlqvist är chefredaktör för tidningen Ottar och författare till reportageboken »I det tysta – resor på Europas abortmarknad«. Hon var med den där dagen då aborträttsfestivalen blev attackerad. Hon menar att strategin hos abortmotståndarna i Sverige har ändrat karaktär.

– Retoriken var mer aggressiv på 1990-talet, med högljudda demonstrationer och plakat på blodiga foster. I dag pratar man inte lika mycket om barnamord eller förbud, utan mer om att man vill sänka tidsgränsen för fri abort, säger Anna Dahlqvist.

En ny mjukare typ av abortmotstånd som inspirerats av tillvägagångssättet hos till exempel Tea Party-rörelsen i USA, växer fram i Sverige. Framtoningen är modernare och kompetensen att organisera sig och ta plats i medierna större. I USA myntades begreppet »pro life«. I stället för att prata om att vara emot abort pratar man om att vara för liv. I stället för att förbjuda abort vill man försvåra för kvinnor att göra ingreppet.

Ordet abort undviks överhuvudtaget så mycket som möjligt.

Det största hotet mot aborträtten är kanske inte den militanta attack som genomfördes den där kalla decemberdagen förra året. I stället kan det vara en välklädd ung partiledare, som pratar om kvinnans rätt till sin kropp.

FAKTA | Varannan kvinna gör abort

I snitt varannan kvinna i Sverige kommer att genomgå en abort under sin livstid. Abort är en av de vanligaste medicinska behandlingarna inom den svenska sjukvården.

Ungdomar är mer oroade för en oönskad graviditet än för att få sexuellt överförda infektioner.

Abort är den enda medicinska behandling som enligt lag inte får registreras i det svenska patientregistret.

Samvetsfrihet finns i både FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen. Men Europadomstolen har i två fall slagit fast att kvinnans rätt till vård står över rätten till samvetsfrihet.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, RFSU.