Pölsechocken i brevinkastet

Det är lätt att förstå frustrationen. Man har tagit ledigt några timmar från jobbet för att ta emot ett paket. Plötsligt dyker postbilen upp. Men den stannar inte utan fortsätter bara förbi. Sedan kommer meddelandet: Vi har försökt leverera ett paket till dig men du var inte hemma. Vänligen hämta upp det på närmaste utlämningsställe.

De senaste åren har varit riktigt usla för Postnord – alltså gamla Posten. De arga kunderna blir bara fler och fler.

Postnord registrerade förra året över 100 000 kundsynpunkter, där de flesta var klagomål på brev och paketdistributionen. Det var en ökning med ca 35 procent mot  året före. Kvalitetsraset har även synts i statistiken över levererade brev. Vanligtvis brukar andelen A-brev som kommer fram dagen efter ligga på 94 till 95 procent. De senaste två åren har den legat runt 90 procent, ibland lägre än så.

– Det är en indikation på att det finns allvarliga kvalitetsproblem, konstaterar Sten Selander, chef för postavdelningen på PTS.

Hur har det blivit så här? Enkelt uttryckt handlar det om besparingsiver. I jakt på kostnader har Postnord genomfört en rad effektiviseringsåtgärder som har ökat trycket på brevbärarna – och därmed påverkat kvaliteten negativt.

Bakgrunden är att vi i dag hellre skickar e-post än traditionella brev. Sedan millennieskiftet har över hälften av de svenska breven övergått till e-post. Och volymerna fortsätter att rasa.

Svenska Dagbladet har i en stor granskning kunnat visa hur Postnords lönsamhet nästan försvunnit de senaste åren. Företaget har i dag en rörelsemarginal på blygsamma 1,4 procent. Men det är inte i Sverige de största problemen finns. Trots  minskade leveranser redovisar företaget fortfarande vinster här.

Problemen finns på andra sidan Öresund.

2009 slogs svenska Posten ihop med Post Danmark. Förhoppningen var att det skulle spara en massa pengar och göra posten starkare när fler brev blev digitala. På presskonferensen höll Maud Olofsson en dansk och en svensk postchef i vardera hand medan hon log mot kamerorna.

– Med den här affären säkrar vi den högkvalitativa servicen åt medborgarna, sa hon.

Men det visade sig bli en svår uppgift. För samtidigt som kontraktet skrevs höll Danmark på att bli ett av de mest digitaliserade länderna i världen.

Medan vi i Sverige fortfarande kommunicerar med myndigheter via fönsterkuvert får dansken i dag nästan all post digitalt. Det är till och med lag på att alla vuxna i Danmark måste ha en digital brevlåda.

Utvecklingen har slagit hårt mot de danska brevvolymerna. Sedan millennieskiftet har de fallit med hela 80 procent. Det har lett till storförluster för Postnords danska verksamhet.

Frågan är hur relationen med kunderna kommer att se ut om förlusterna fortsätter. Postnord vädjar till de svenska politikerna att få slippa dela ut post dagen efter och samtidigt höja portopriset. Det har man gjort i Danmark. Där skickas inga brev över natten – om man inte är beredd att betala drygt 30 kronor för besväret vill säga.

I väntan på det försöker Postnord satsa  på pakethantering och leveranser. Konkurrensen är mördande men det är åtminstone mer stabilt än brevsidan. Och någonstans måste man tjäna pengar om företaget ska klara sitt samhällsuppdrag som postförmedlare.

Så här i efterhand var det kanske inte så smart att gå ihop med ett land som inte vill ha någon post.