sdltb7933a3-nh-1

IS ut – då väntar ett nytt helvete

Men tro inte att den arabiska våren är över.

Det är inte långt kvar. Den irakiska militären och tusentals milismän närmar sig terrorsekten IS fäste, Iraks andrastad Mosul. Enligt rapporterna från fronten går det snabbare än man trott. Men samtidigt som automatkarbinerna ekar i byarna runt

Mosul skruvar bedömarna på sig.

Vad händer efter att IS har fallit?

En sak verkar de vara överens om: när Mosul befrias är det början på slutet för IS. Men vart IS-krigarna tar vägen efter det, och vad som händer med Irak, är oklart. Många tror att fler krig väntar det splittrade landet. I striderna mot IS har kurderna intagit omdiskuterade områden, bland annat det oljerika området vid staden Kirkuk. Även Turkiet har stationerat trupper på irakiskt territorium.

Långt innan Mosul föll i IS händer grodde dessutom ett missnöje bland stadens sunnimuslimska befolkning. De ansåg sig vara förtryckta av Iraks shiitiska regering. Det missnöjet spelade IS på när de intog staden, och samma missnöje ställs landets ledare inför när de nu ska skapa ett enhetligt Irak.

– Det kommer att krävas stora insatser om regeringen ska vinna tillbaka folkets tillit igen, säger Mellanösternforskaren Abdulhadi Khalaf.

sdltb79a1f9-nh-1

Många av de herrelösa IS-krigarna väntas sugas upp av andra islamistiska grupper i området. Och även om IS inte finns kvar i samma organiserade form som tidigare, kommer gruppen sannolikt att fortsätta kriga genom gerillaattacker och terror. Sektens fäste efter Mosul kommer att finnas på nätet, tror Willis Sparks, chef på analysföretaget Eurasia Group.

– Då handlar det inte längre om stridsmakten IS utan om varumärket IS. Och det varumärket kommer att leva vidare mycket längre än stridsmakten, säger han i en intervju.

Den optimism som drog över Mellanöstern i och med den arabiska våren känns onekligen långt borta. Men det är alldeles för tidigt för att dödförklara folkupproret. När diktatorerna föll en efter en i Nordafrika tändes ett hopp i hela arabvärlden, även i Irak och Syrien. Protesterna slutade som bekant i kaos. Men problemen finns kvar. Korruptionen är utbredd, samhällsklyftorna stora och de ekonomiska utsikterna usla. För många i regionen lever därför hoppet om ett bättre liv vidare.

– En del syrier vill inte se stridigheterna som ett inbördeskrig, utan som en del av revolutionen. Man tenderar att glömma bort den sekulära oppositionen, den finns i många länder, även i Iran och Saudiarabien, säger Leif Stenberg, professor i mellanösternstudier vid Lunds universitet.

I Saudiarabien har en av de kungligheter Stefan Löfven träffade förra helgen, vice kronprins Mohammad bin Salman, öppnat en dörr som kan bli svår för regimen att slå igen. Den unge prinsen vill ge landets unga mer att göra på fritiden, han vill sälja ut statliga bolag – och, kanske någon gång i framtiden, låta kvinnor köra bil. Det kan tyckas futtigt när över 100 människor årligen avrättas offentligt i landet. Men det kommer som en reaktion på ett groende missnöje med kungahuset. Och erfarenheten från andra diktaturer säger att små förändringar lätt blir fler.

– Den arabiska våren är slut i sin revolutionära fas, men den är inte slut i den meningen att förändringsprocessen är avbruten, säger Leif Stenberg.

Prenumerera på Fokus!

Fokus, 144 kronor per månad!