reuterskiold-adam

Halt! Här får ingen passera

Att skylla på hjärtlösa moderater är att göra problemet med flyktingmottagandet lätt för sig.

En liten och sliten skylt vid stora vägen pekar mot Stafsund. En allé av pampiga lindar leder upp mot en höjd. Där, lite dolt, ligger det ljust gula slottet bakom en mur och trappa av sten, med långa rader av fönster som blickar ner mot en ladugård och slottets flyglar.

Mannen som kommer körande i traktor är klädd som vilken jordbrukare som helst på Mälaröarna, och här finns en hel del. Hela Ekerö kommun är som en grön tårtbit in mot Stockholms stad, med åkrar och hagar.

Men han på traktorn är lite speciell. Godsägaren Adam Reuterskiöld bor på Stafsund, en gul mangårdsbyggnad från 1600-talet ritad av Tessin d ä med 530 hektar jordbruksmark. Han är också ordförande för moderata Ekerö kommun och blev rikskänd för att ha satt paus för fler flyktingar.

Adam Reuterskiölds trots mot etableringsminister Ylva Johansson och den nya lagen, som tvingar kommunerna att ta emot ett visst antal flyktingar, framstår närmast som politisk harakiri. Lågt hängande frukt för motståndare. Och reaktionerna lät inte vänta på sig: »Äger ett slott – tycker inte att det finns plats för flyktingar« skrev Folkbladet.  Aftonbladet skrev på ledarplats om »stötande egoism«, att »osolidariska moderater ska inte få trotsa lagen« och att de själva har skapat bostadskrisen genom att sälja ut allmännyttan.

Det är utan tvivel en effektiv bild i en alltmer polariserad debatt. Men är den riktig?

sdltb809c7d-nh-fix
Arbetsmarknads- och etablerings-minister Ylva Johansson (S) presenterade under onsdagen regeringens förslag för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända. Foto: Claudio Bresciani/TT

I Dagens Nyheter frågade sig Viktor Barth-Kron varför ansvariga politiker är förvånade över den situation som har uppstått: »Bilden av att svenskt flyktingmottagande sabbas av några rika, osolidariska och till råga på allt moderatstyrda kommuner i Stockholms utkanter är förstås tacksam. Den passar regeringen, och den passar diverse mer eller mindre pålästa krönikörer som vill peka finger och samtidigt driva hem klick. Problemet är bara att den bilden leder helt fel«.

Själv påstår Adam Reuterskiöld att han hade väntat sig fler anspelningar på sin privata bakgrund och bostad. I alla fall på riksplanet, för bland Ekeröborna har reaktionerna snarare varit positiva. Varje lördag mellan 11 och 13 står han på Mälarö torg för att prata med invånare.

– De vill se ett hållbart samhällsbyggande, inte att vi dömer människor till utanförskap. Då fungerar varken madrasser i gymnastiksalar eller modulghetton, säger han.

I nästa andetag säger han att Ekerö fattat beslut om att bli bäst i Sverige på integration. Det kan ju tyckas enklare att uppnå med färre inflyttade. Men enligt Adam Reuterskiöld handlar det inte om att slippa undan ansvar. Han tillägger att Ekerö troligen kommer att hitta en bostad till de 104 som anvisats i år. Däremot är han osäker på hur de ska klara de 153 som kommer 2017 och ännu fler 2018. Han befarar att tillfälliga lösningar kommer att permanentas eftersom de inte kommer i kapp.

– Ylva Johansson har gjort det lätt för sig och skickat vidare en het potatis till kommunerna. Samtidigt är vi bakbundna och hindrade, inte minst när det gäller byggprocessen. Dessutom sänks ersättningsnivåerna för ensamkommande, säger han och påpekar att han hittills inte har fått något svar på vare sig de mejl eller brev som han har skickat till ministern.

I stället röt regeringen till på en pressträff i onsdags. Bosättningslagen ska efterlevas. Och Ylva Johansson utesluter inte sanktioner mot kommuner som obstruerar.

Men ett antal lättnader för kommunerna står för dörren. Migrationsverkets prognos över hur många flyktingar som kommer hit 2017 är lägre nu. Det gör att länstalen sänks, som avgör hur många som ska placeras i varje kommun. Merparten, cirka 85 procent, av dem som har beviljats uppehållstillstånd ordnar boendet på egen hand. Det har hittills inneburit att många sökt sig till landsmän, ofta med trångboddhet som följd i redan invandrartäta områden. Egenbosatta ska nu få större vikt i kommunernas kvot. Migrationsverket ska också informera kommunerna när de lämnar ett tillfälligt boende, så att kommunerna kan ta över, i stället för att fullt funktionella lokaler står tomma.

Så är allt över nu?

Adam Reuterskiöld vänder sig emot bilden av ett övergående problem som man löser med akutåtgärder.

– Det är en del av kärnverksamheten de närmaste 15 åren för alla kommuner tills vi fått nyanlända i arbete. Det är lätt att säga »dumma moderatkommuner«, samtidigt som många S-kommuner ligger långt efter oss. Skillnaden är att de inte säger någonting, säger han.

Hittills har fyra kommuner, samtliga moderatstyrda, formellt begärt uppskov i placeringen av nyanlända: Ekerö, Täby, Varberg och Nacka. Enligt Arbetsförmedlingen ser många fler kommuner ut att ligga efter i placeringarna.

– Det ska till ett mirakel om alla boendeanvisningar ska lyckas före årsskiftet, säger Patrik Svensson, presschef på Arbetsförmedlingen.

För att förstå hur många trådar som ska trasslas upp hjälper det att se bakåt. Adam Reuterskiöld var en av de 23 moderata kommunalråd i Stockholms län som skrev ett öppet brev till regeringen och Stefan Löfven den 10 oktober 2016. Ekerö var först ut med att vägra ta emot fler än de har bostad till och snart följde Täby efter.

»Varför skulle Ekerö och Täby ha svårare än andra?«, kontrade Ylva Johansson då. Intrycket var att de borde göra som alla andra kommuner och lösa problemet.

På Ekerö finns också oppositionsrådet och socialdemokraten Hanna Svensson. Hon såg problemen, och behovet av regellättnader för tillfälliga lösningar, men var starkt kritisk till moderatledningens beslut att pausa mottagandet. Det var, enligt henne, ett populistiskt utspel som spelar främlingsfientliga krafter i händerna. Att låta människor sova på madrasser i gymnastiksalar en längre tid är inte heller lagligt. Om man tvingas bryta mot någon lag, vilken bryter man helst emot? frågade hon sig.

Men inte heller moderata kommunalråd ute i landet gillade vad de hörde från Stockholmskommunerna. Patric Åberg, kommunalråd i skånska Östra Göinge kallade agerandet »osolidariskt« tidigare i veckan. Ingen har ju lyssnat på Skåne, där hade man länge har klagat. Och på ett sätt höll han med Ylva Johansson; varför skulle man nu dalta med Täby och Ekerö, kommuner som råkar ligga runt Stockholm?

Enligt de senaste siffrorna är det bara 59 procent av de som ska anvisas till kommunerna som fått ett boende (se tabell till höger). I Stockholm har till exempel byggandet av modulhus överklagats i Beckomberga, Örby och Sätra. Där styr Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Det handlar om 21 072 nyanlända med uppehållstillstånd 2016 som behöver hjälp med bostad och därför anvisas till kommuner enligt den nya lagen. Nästa år är de 30 600, alltså 40 procent fler. På Ekerö överklagas i stort sett alla detaljplaner som läggs fram, vilket försenar processerna i åratal, berättar både Adam Reuterskiöld och Hanna Svensson. På möjliga områden som ligger utanför detaljplanerna sätter sju olika skyddsintressen stopp för byggnationer; bland annat riksintresse för friluftsliv, kultur, infrastruktur och strandskydd. Med Ekerös alla öar blir det inte mycket kvar att bygga på. Problemen med byggprocesserna är något SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, ser över hela landet. Ett förslag har varit att låta dem som har fått uppehållstillstånd bo kvar längre på anläggningsboende som alternativ till nödlösningar. Det säger regeringen nej till. Däremot sa Ylva Johansson i onsdags att man driver på från statens håll för att handläggningstiderna i plan- och byggärenden ska kortas.

Ytterligare en förändring är att kommunerna får fyra månader i stället för två  för att hitta boende för de flyktingar som i år har anvisats till kommunerna. Men regeländringarna som underlättar för flyttbara byggnader träder i kraft tidigast nästa höst.

– Det gick ju rekordsnabbt att ändra reglerna så att staten skulle kunna uppföra nya asylboenden, men när det gäller byggregler som kommunen måste ta hänsyn till har vi fortfarande inte sett någon ändring trots att det nu gått nio månader sedan de tvingande reglerna kom, och drygt ett år sedan migrationsöverenskommelsen, säger Adam Reuterskiöld.

Ylva Johansson öppnar för tillfälliga lösningar men vill inte uttala sig om det är okej att låta människor bo på madrasser i gymnastiksalar. En sak är hon tydlig med: efter de förändringar som nu har gjorts kan ingen kommun hävda bostadsbrist utan att riskera sanktioner.

Snart är året nytt, men låsningarna ser ut att förbi desamma.

Prenumerera på Fokus!

Fokus, 144 kronor per månad!