Årets tidskrift i kategorin digitala medier 2009!

I övrigt blev det två svenskgrammys, båda till körledaren Ragnar Bohlin, för bästa klassiska album och bästa körframträdande. Årets bästa låt gick till Beyoncés ”Single Ladies (Put A Ring On It)”.
Läs Fokus intervju med RedOne från tidigare i veckan.

De flesta offer i helgens massakrer var ungdomar. Regeringen har mobiliserat 50 000 militärer och tusentals poliser i kampen mot kartellerna. Trots detta fortsätter alltså det narkotikarelaterade våldet. Fokus har tidigare skrivit om våldets Mexiko här och här.

Fokus.se finns nu i en särskild iPhone-variant. Den bygger på en fantastisk plugin vid namn WPtouch som i ett trollslag gör ditt Wordpress anpassat för iPhone, och i viss mån även för Android och andra moderna mobila enheter.

Att få det hela att funka är lika enkelt som att installera vilken plugin som helst, förutsatt att du inte cachar sidan, då krävs det lite extra meck med .htaccess och så. Men skam den som nöjer sig med en default-installation. I synnerhet eftersom iPhones webkit är den mest kapabla renderingsmotorn för webben hittills, och får åtminstone mitt hjärta att klappa lite fortare.

Nu när du har installerat WPtouch, låt oss kika på några av de saker du kan göra med css3 i iPhone. Eftersom detta inlägg handlar om iPhone tänker jag inte gå in på vilka andra webbläsare som eventuellt är med på noterna.

Skuggor

Du känner till det som drop shadow, eller outer glow i Adobe CS. Och nu kommer det till webben. Attributen lägger helt enkelt en skugga på block-element respektive text-element. Du kan specificera offset, blur och färg.

-webkit-box-shadow: 0 0 5px #777;
-webkit-text-shadow: 1px 1px 0 #eee;

Gradienter

Med css3 slipper du göra dina gradienter som små bakgrundsbilder, och göra om, göra om och göra om, för att få till en perfekt färgövergång. Med -webkit-gradient kan du skriva färgerna direkt i cssen, med alla funktioner du är van vid från ditt favoritbildredigeringsprogram.

Och bäst av allt: du kan specificera färger med rgba(röd,grön,blå,alpha), och alltså ha transparens i gradienterna, något som inte ens Adobe illustrator CS3 klarar av på ett vettigt sätt.

background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, from(rgba(255,255,255,0.5)), to(rgba(200,200,200,0.0)), color-stop(.6,#ddd));

Runda hörn

En så enkel sak som ett rundat hörn är riktigt klumpigt att göra med css2. Massor med jobbiga extra-divvar och bakgrundsbilder, fula javascript eller dylika hacks krävs. I css3 behöver du däremot bara skriva:

-webkit-border-radius: 8px;

Överkurs

Iphone tillåter inte Flash, istället har man implementerat egna lösningar som gör det Flash gör och mer, fast snyggare och med bättre känsla. Du kan animera och transformera med css och skapa interaktion för touchscreen med javascript. Du kan till och med spara information i en lokal databas. Möjligheterna är såklart enorma, och jag har inte möjlighet att gå igenom allt här och nu, så ge dig ut och googla och experimentera.

Och spana in referensen för Safari css. Och har du ingen iPhone kan du registrera dig som utvecklare och ladda ned en. Och på css3.info kan du läsa massvis om hur läget ligger gällande andra css3-implementationer.

Ha kul!

Läs Torbjörn Nilssons och Anita Kratz redan klassiska reportage om hur det gick till när FRA-lagen drevs igenom.

Staten ser allt längre in i medborgarnas liv, men hur öppen är staten för medborgarnas insyn? Fokus har kartlagt av den digitala demokratin.

På temasidan fokus.se/tema/tekniken-och-politiken har vi samlat alla artiklar om möjligheter och svårigheter gällande politiken och internet.

Det är främst två saker som skiljer Fokustema från andra Wordpress-teman. Och det är de två saker jag får flest frågor om. Så nu tänkte jag berätta om hur Fokustema gör för att 1) kontrollera förstasidan och 2) bläddra i nummer.

I Wordpress widgetspanel kan man enkelt kontrollera vad som ligger i sidebaren. Så varför inte göra hela förstasidan till bestående av sidebars? På så sätt kan du styra vad som dyker upp på förstasidan genom att dra och släppa olika widgets till olika sidebars.

Vår favoritwidget heter Query-posts och används till att plocka ut inlägg från databasen. Den är en aning tweakad för att passa bättre in i Fokustema, och den tweakade varianten kommer släppas tillsammans med övriga temat. Nu till det praktiska.

Sidebars överallt!

Definiera sidebars i ditt temas functions.php:

if ( function_exists('register_sidebar') )
	$zones = array(
		$sidebar = array('name'=>'Sidebar'),
		$main_article = array('name'=>'Main-article'),
		$left_square = array('name'=>'Left-square'),
		$right_square = array('name'=>'Right-square'),
		$left_block = array('name'=>'Left-block'),
		$right_block = array('name'=>'Right-block'),
	foreach($zones as $zone) {register_sidebar($zone);}

Vad som händer där är att ett antal sidebars skapas. Men bara för att de kallas sidebars behöver de inte ligga vid hemsidans högersida. I ditt temas index.php, själva ingången till sidan kan du strössla ut dina sidebars efter behag. Typ såhär ser Fokustemas indexfil ut:

<? get_header(); ?>
 
<div id="frontpage" class="grid_12">
 
	<div id="main-article">
		<? if ( !function_exists('dynamic_sidebar') || !dynamic_sidebar('Main-article') ) : endif; ?>
	</div>
 
	<div id="left-square" class="grid_4 alpha">
		<? if ( !function_exists('dynamic_sidebar') || !dynamic_sidebar('Left-square') ) : endif; ?>	
	</div>
 
	<div id="right-square" class="grid_4 omega">
		<? if ( !function_exists('dynamic_sidebar') || !dynamic_sidebar('Right-square') ) : endif; ?>	
	</div>
 
	<div id="left-block" class="grid_6 alpha">
		<? if ( !function_exists('dynamic_sidebar') || !dynamic_sidebar('Left-block') ) : endif; ?>	
	</div>
 
	<div id="right-block" class="grid_6 omega">
		<? if ( !function_exists('dynamic_sidebar') || !dynamic_sidebar('Right-block') ) : endif; ?>	
	</div>		
 
</div>
 
<? get_footer(); ?>

Klasserna som heter ”grid_6″ och så vidare kommer från det eminenta ramverket 960.gs, som hjälper dig att hålla sidebarsen (sidebarsarna?) på plats medelst vanlig css.

Det var allt. Nu kan du dra och släppa vilka widgets som helst till olika ställen på din förstasida. Bra va!

Mer om widgets, ännu mer om widgets och mer om sidebars.

Egna taxonomier

Ett av Wordpress mest underanvända områden är taxonomier. Jag vet, för jag har själv underanvänt det alldeles för länge. En taxonomi är enkelt uttryckt ett sätt att organisera saker. I det här fallet innehåll på en hemsida.

Wordpress har två inbyggda taxonomier, kategorier och ettiketter. Men det är också förberett för att skapa egna taxonomier. Typ såhär har Fokustema berikats med taxonomin »Nummer«.

// Kör funktionen "my_taxonomies" när Wordpress startar
 
add_action( 'init', 'my_taxonomies', 0 );
 
// Definiera funktionen "my_taxonomies"
 
function my_taxonomies() {
	register_taxonomy(
		'nummer', // Namnet på taxonomin
		'post', // Vad taxonomin ska appliceras på
		array(
			'hierarchical' => false, // Om taxonomin är hierakisk
			'label' => 'Nummer', // Namnet igen
			'query_var' => true, // Om man ska anropa databasen med taxonomin
			'rewrite' => true ) // Om man ska ha snygga urler
		);
}

Nu händer några saker av sig självt i Wordpress. Du får en ny panel i inläggsredigeringen:

Du får en sida för att administrera din taxonomi:

Du får en massa template-taggar för att jobba med din taxonomi i php:

$issues = wp_tag_cloud(
array('taxonomy' => 'nummer',
'echo' => 0,
'order' => 'DESC',
'number' => 0,
'format' => 'array')
);

Denna gör till exempel ett etikettmoln fast med nummer istället för vanliga etiketter. Observera att ‘taxonomi’ är satt till ‘nummer’.

Och bäst av allt, prydliga adresser som: http://www.fokus.se/nummer/2009-48/.

Allt detta och mycket mer finns inbyggt i Fokustema. Så om du inte pallar att bygga det själv är det bara att hålla ut tills det kommande släppet.

Frågor, förslag, förbättringar, förklaringar?

Ni som kommer hit till fokus.se ofta har kanske märkt att det varit lite sisådär med stabiliteten på sistone. För det första vill jag be om ursäkt för det. Även om vi varit uppe på fötter ganska snabbt så har det varit helt oacceptabelt mycket nertid. Inte ens Twitter får vara nere så ofta.

Det här inlägget kan komma att bli lite tekniskt. Ni som inte orkar med det kan scrolla ner till en visuell version av händelseförloppet.

Så. Det började med att servern av oklara anledningar hängde sig. En enkel omstart rådde bot på de mystiska krascherna, men att behöva starta om Apache flera gånger i veckan är ett tydligt tecken på att något är seriöst fel. Men vad?

Vi försökte felsöka och optimera. Tills plötsligt en dag då servern hängde sig så till den milda grad att den inte längre gick att starta om.

Det var bara att flytta, till en starkare maskin. Efter två veckor av utmärkt prestation på vår nya server trodde vi att problemet kanske låg begravet djupt någonstans i den virtuella maskin vi tidigare varit på.

Tills plötsligt en dag, då vi mötte den fruktade vita skärmen av död. Mycket har sagts om denna skärm. 26 600 googleträffar, och jag tror jag läst dem alla. Till ingen nytta.

Bara att börja packa ihop och flytta igen. Som av en händelse hittade jag i packprocessen en styggelse av sällan skådat slag. Jag har kört Wordpress i flera år, med stort nöje och mycket glädje. Det har alltid slagit mig som ett väldigt välkodat system, så det var en otrolig chock att upptäcka 70 megabyte meningslös data om RSS-cache i tabellen för systeminställningar. Ja du läste rätt, och nej, du förstår antagligen inte hur sjukt det är. Men lita på mig, det är hårresande.

Nu ska jag inte påstå att detta enskilt har orsakat våra krascher. Det finns flera samspelande orsaker. Men det jag kan säga är att det har rullat på rätt bra efter att jag gick loss på wp_options med yxa, eld och motorsåg.

Det här får betraktas som en första förtroendekris i mitt annars fina förhållande till Wordpress. Förvisso är detta troligtvis inte ett problem såvida man inte har en stor databas och mycket trafik i förhållande till serverkapacitet. Men att Wordpress inte städar upp sin egen skit utan låter den ligga och jäsa på det där sättet… Skandal.

Vad kan man då dra för lärdomar? Wordpress är inte helt enkelt att bara skala upp. Du behöver vara beredd på att tweaka servern och databasen. Du behöver en bra maskin och någon som kan L(inux)A(pache)M(ysql)P(hp).

I fall någon googlar på ”‘mystisk serverkrasch’ +wordpress +apache +minne” och hittar detta inlägg kommer här en kort redogörelse för hur jag löste vår vita skärm av död (därmed inte sagt att detta är lösningen på ditt problem, eller ens vårt).

I phpMyadmin:

1. Tog backup på hela databasen.
2. Tog backup på wp_options.
3. Tog kopia på backupen.
4. Raderade alla rader med %rss% i wp_options-backup-kopian.
5. Raderade gamla wp_options.
6. Importerade wp_options-backup-kopian (nu fri från %rss%-skräp alltså).

Eller, om sanningen ska fram var det inte så jag gjorde, utan snarare så jag borde gjort. Jag är typen som sparar på saker som eventuellt kan komma till användning någon gång i en avlägsen framtid, så jag stoppade in en gammal, mycket mindre wp_options jag hade liggandes, och ändrade fälten för site-url. Men du har antagligen inte en massa gamla wp_options, så följ anvisningarna ovan istället.

Wordpress, inget har förändrats, jag älskar dig fortfarande. Bara lite mindre än jag brukade göra. Nu rullar vi vidare mot nya äventyr. Hoppas ni lärt er något, det har i alla fall jag!

Klicka för att se en större version.

Läs allt om det i nästa nummer av Fokus. Tills dess, håll till godo med det stora reportaget om framtidens EU. Och några ord om vilka utmaningar avgående kommissionären Margot Wallström ser framöver.

Kolla även makthavare.se för allt som finns att veta om Cecilia Malmström.

Öystein Löseth kommer närmast från nederländska Nuon och har arbetat inom en rad andra energibolag (Statoil, Alliance Gas, Naturkraft och Statkraft), ofta med statliga ägare.

Martin Ådahl såg två alternativ för regeringen; att sälja vattenfall eller att göra sig av med Josefsson. Men hur stor roll spelar vd? Lotta Engzell-Larsson skriver att de stora vinsterna gör staten till en passiv ägare och Emma Härdmark undrar över styrelsens roll.

Man kan också fråga sig varför räddaren i nöden alltid är en norrman.

Nyligen blev fokus.se utsedd till årets tidskrift i kategorin digitala medier. Vi blev såklart superglada, framför allt för att vi för två år sedan knappt hade någon hemsida alls. Visst fanns en webbplats med det allra nödvändigaste. Kontaktuppgifter, möjlighet att teckna prenumeration och så, men inget innehåll och ingen egentlig idé om vad vi kunde göra med webben utöver att vara där.

Mycket har alltså hänt under de två åren och jag tänkte nu i en serie inlägg berätta vad vi har gjort och hur vi gjorde det.

Den magiska ingrediensen på fokus.se, som skiljer oss från de flesta andra tidningssajter är att den är byggd på öppen källkod, närmre bestämt publiceringssystemet Wordpress. Många har hört av sig med frågor om hur det funkar. Vi har märkt av en stor nyfikenhet kring öppna redaktionella system, och många verkar ha tankar på att byta till öppen kod på sina egna sajter. Därför vill vi dela med oss, inte bara av våra erfarenheter, utan även av vår källkod.

Som avslutning i den här bloggserien släpper vi vårt wordpresstema, Fokustema, för nedladdning. Det innebär att alla ni som använder Wordpress enkelt kan se hur vi har gjort, och får en stabil, fungerande grund att bygga vidare på och anpassa för era egna behov. Det innebär också att ni som funderar på att byta till Wordpress får ytterligare ett incitament att göra det!

Vår förhoppning är att vi blir fler som upptäcker hur bra Wordpress är för tidningssajter. Att vi kan dra nytta av den öppna kodens fördelar och dela funktionalitet och erfarenheter med varandra för att bli effektivare och bättre. Men först några grundläggande begrepp.

Vad är det där med öppen kod egentligen?

När kod är öppen innehar ingen upphovsrätten till den. Istället är koden utgiven under en licens som ger dig frihet att kopiera, läsa och modifiera den. Det finns olika licenser för öppen kod, och detaljerna kan se lite olika ut.

Öppen kod i korthet:

• Inga licenskostnader
• Inga restriktioner för var och hur koden används
• Frihet att modifiera och distribuera koden

Ett framgångsrikt program som använder öppen kod är till exempel webbläsaren Firefox.

Om öppen kod är så himla gratis och bra, varför använder inte alla det?

En förklaring som jag tror är ganska vanlig är att folk helt enkelt inte vet att öppna system är så pass bra som de är idag. Många förvånas över att vi lyckas bygga en tidningssajt på ett system som betraktas som ett bloggverktyg.

Eftersom jag själv har begränsad erfarenhet av stängda publiceringssystem, och bara kan gissa varför någon skulle köpa ett sånt så lämnar jag det åt er som upphandlat och jobbat med dem att förklara hur resonemangen har gått. Det vore spännande att höra vad ni säger.

Inom många nischer finns idag öppna alternativ som är vida överlägsna de stängda. Detta är inte sant inom alla nischer, men gällande webbpublicering tror jag absolut att de öppna systemen har förkrossande många fördelar.

Motståndet i korthet:

• Okunskap
• Rädsla
• Fördomar

Det är en djungel av system därute, varför just Wordpress?

Den vanligaste frågan jag får om Wordpress är ”vi vill kunna göra så och så, funkar det med wordpress?”. Hittills tror jag aldrig svaret varit nej. Ofta finns rentav smidigare sätt att åstadkomma samma sak inbyggt redan från början. Och gör det inte det finns det tusentals plugins, färdig funktionalitet, som du med några knapptryckningar, utan att skriva en rad kod, kan få upp på din sajt. Och finns inte det så har du frihet att själv skapa funktionaliteten, eller anlita någon av de tusentals wordpresskunniga konsulter som finns att göra det.

Naturligtvis finns det begränsningar, men flaskhalsen är oftare din fantasi, kompetens och kreativitet, ibland tid, med aldrig licenser.

Wordpress i korthet:

• Öppen, lättbegriplig och bra kod
• Stor och hjälpsam community
• Överlägsen användarvänlighet för redaktörer och skribenter

Det var allt för den här gången, i nästa del blir det lite mer praktiskt.

Förresten, ställ gärna frågor och sånt om det är något speciellt ni undrar över. Och peppra på med era egna erfarenheter, både av Wordpress och andra system. Sist vill jag även tipsa om en wiki som samlar information om ämnet.

Ett stort tack går ut till de fantastiska redaktionerna på Fokus och makthavare.se som fyller sajterna med sveriges bästa journalistik!

Kriterierna för priset:

Utmärkelsen Årets Tidskrift Digitala Medier syftar till att uppmuntra och belöna tidskriftens utveckling på webben och i andra ej tryckta medier.

Priset ges till en tidskrift som på ett nyskapande och framstående sätt utvecklat innehåll, tjänster och interaktivitet i digitala medier.

Särskild vikt läggs vid tidskriftens sätt och metoder att kombinera samt utveckla samverkan och synergier mellan innehåll i traditionella tryckta medier och i digitala former, som till exempel internet, mobila tjänster och interaktiv television.

Sveriges Tidskrifter

Juryn bestod av:

Mats Åkerlund, Sveriges Radio (ordf.)

Per Boström, Oktavilla

Hanna Dunér, Svenska Dagbladet.

Motiveringen i sin helhet:

Årets vinnare inom kategorin digitala medier har visat på nya sätt att utveckla journalistiken på nätet. På ett självklart sätt använder man sig av webbens möjligheter och fördelar. Redaktionen gör dessutom jobbet på ett både lättsamt och insiktsfullt sätt och hela tiden med ett starkt fokus på det granskande och fördjupande journalistiska uppdrag som man gjort till sitt kännemärke.

Priset får årets tidskrift inom området digitala medier går till fokus.se/makthavare.se.

Läs också:

Fokus chefredaktör Martin Ahlquist om priset

Makthavare.ses chefredaktör Stina Morian om priset

Nu finns det ett twitterkontot för Fokus redaktion. Det heter lämpligt nog FokusRedaktion. Kontot kommer framför allt användas till att posta saker från fokus.se. Så följ FokusRedaktion om du vill få en påminnelse när något nytt har publicerats och möjligheten att retweeta och så.

Ni kanske har märkt att det ser lite annorlunda ut här på fokus.se. Vi är oerhört glada över att kunna göra denna efterlängtade uppdatering, och hoppas att ni kommer att trivas lika bra på den nya sajten som vi gör!

Några av målen med nya fokus.se är: Att bli snabbare på att plocka upp aktuella ämnen genom att utnyttja vårt rika artikelarkiv. Att det ska finnas mer att klicka på och vara lättare att hitta relaterade artiklar och angränsande ämnen. Att vi ska bli mer transparenta och närvarande på sajten.

På förstasidan syns den ambitionen i spalten som heter aktuellt, där vi igår publicerade texter om nobelpriset i litteratur, andra nobelpris och Göran Lambertz nya äventyr. Du behöver inte vänta tills nästa nummer för att få veta vad Fokus tycker är viktigt. Och du kan fortsätta lita på att det fördjupande innehållet om veckans viktigaste ämnen finns i tidningen och på sajten varje fredag, precis som det alltid har gjort.

Ett bra sätt att hålla koll på Fokus i veckan är att lägga till aktuellt-spalten i din RSS-läsare, där du naturligtvis också kan lägga in någon av våra många andra RSS-kanaler.

På artikelnivån har vi förbättrat hur relaterade artiklar och ämnen visas ut. Till höger om artikeln ska det alltid finna något att klicka vidare till. Där kommer du ibland också hitta ett nytt fält som heter ”länkar om ämnet”. Dessa länkar kommer från redaktionens gemensamma bokmärkes-samling och är tänkta att ge en bättre insyn i våra källor, vår inspiration och vad vi har på gång. Vilket också är tanken med att visa ut redaktionens gemensamma kalendarium.

På arkivnivån har vi gjort det enklare för dig att hitta det du letar efter. Oavsett om du bläddrar i tidigare nummer, ett ämne, en kategori eller söker på sidan.

Men det bästa med nya fokus.se är att vi kommer släppa sidans Wordpress-tema, Fokustema, i ett prydligt litet paket åt er som använder Wordpress för webpublicering. Först måste vi dock lära oss lite mer om hur det fungerar i en skarp miljö och förbereda det så att du och din organisation lättare ska kunna använda det på er sajt.

Det finns många små godsaker med Fokustema och jag kommer i serie inlägg framöver dokumentera och förklara dem. Förhoppningen är naturligtvis att vi ska bli fler som använder Fokustema så att vi kan dela och utveckla funktionalitet och erfarenheter med varandra.

Vi kommer inte att vila efter den här uppdateringen. Nu ska till exempel mobilsajterna slipas och släppas. Men nog om oss! Nu vill vi veta vad ni vill ha ut av fokus.se. Vad ska vi göra framöver? Kommetarstråden är öppen!

En sista sak: Vissa webläsare kan under vissa omständigheter göra vissa konstigheter. Om ni upptäcker något som ser märkligt ut, skicka  jättegärna ett mejl till jonatan.fried@fokus.se och berätta vad och vilken webbläsare du använder så ska vi göra vårt yttersta för att fixa det så fort det bara går.

Tack för ordet!

Forum för levande historia är en av de myndigheter som har absolut otacksammast information att förmedla. Vem orkar egentligen ta till sig de ofattbart eländiga historier myndigheten har till uppgift att berätta?

Men kolla in det här lilla mästerverket, visst blir man sugen på att besöka utställningen.

Fokus publicerade för ett tag sedan en artikel med utgångspunkt i Leninpriset, som instiftats till Jan Myrdals ära. Läs den om du tvivlar på behovet av den här sortens utbildning, eller misstror att det fortfarande skulle finnas tokfransar med stora ideologiska skygglappsproblem. Peter Englund förtydligade detta ytterligare genom att instifta Pol Pot-priset.

Läs också den här artikeln om folkmordsrättegångarna i Kambodja, baserad på en intervju jag gjorde med Youk Chhang, chef för Kambodjas dokumentationscenter.

Gå sen och se utställningen, som öppnar onsdag den 9 september.

Mot bakgrund av Synovates analys av resultatet i europaparlamentsvalet fick företrädare för piratpartiet, socialdemokraterna och moderaterna diskutera vilka lärdomar de tar med sig till riksdagsvalet 2010.

Bambuserströmmen nedan innehåller paneldebatten mellan Veronica Palm (s), Lars Lindblad (m) och Rickard Falkvinge (pp), och spelades in av Stefan Flod från Ung pirat. Modererar debatten gör Fokus chefredaktör Karin Pettersson.

Varje år rankar Fokus Sveriges kommuner utifrån 30 olika faktorer. Målsättningen är att ta reda på var det är bäst att bo. 2006 vann Lomma, 2007 vann Lund och 2008 var det Danderyd som rankades högst. Nu är det återigen dags att ställa kommun mot kommun och svart på vitt få reda på var det är bäst att bo.I samband med rankningen har vi ett seminarium med Sweco på temat »Hur skapar man en attraktiv boendekommun«.Spana också in tidigare års rankningar:

Läs reportagen

2006 | 2007 | 2008 | 2009

Ladda ned PDF

2006 | 2007 | 2008 | 2009Ladda ned XLS2009Och ännu fler rankningar här.