Det bästa med almedalen är att det händer en miljard spännande saker hela tiden. Tyvärr brukar det vara ganska knepigt att sålla i utbudet och hålla koll på allt. Fram tills nu!

Fokus håller nämligen på med en mobilapplikation för almedalsprogrammet 2010. Tanken är att du snabbt och enkelt ska kunna se vad som är på gång, söka och filtrera bland programpunkter och även bygga och dela din egen lista över favoritevenemang.

Vi har mängder av andra features som vi hoppas hinna genomföra, och har fått massa bra förslag, fortsätt gärna komma med idéer!

Gullers Grupp är med som sponsor, och makthavare.se, som är världsmästare i almedalsrapportering, samarbetar med oss kring innehåll.

Färska siffror säger att 55% av all mobilsurfning sker med iPhone. Det är mycket, men knappast så mycket att det motiverar en infödd iPhone-applikation. Istället har vi valt att göra en webbapplikation med i grunden öppna standarder och öppen kod som kan nås av allt med en webbläsare (och uppkoppling). Sedan adderar vi lite iPhone-grejer till iPhone-versionen.

Webbarkitekturen innebär också att vi kan göra kontinuerliga uppdateringar utan att behöva gå igenom granskningsprocessen i Apples app-store. Vi gillar iPhone väldigt mycket, men vi gillar den öppna webben ännu mer!

Så jag hoppas att vi ses på den mobila almedalswebben 2010, oavsett om du kommer vara där eller följer spektaklet från fastlandet!

Att få det hela att funka är lika enkelt som att installera vilken plugin som helst, förutsatt att du inte cachar sidan, då krävs det lite extra meck med .htaccess och så. Men skam den som nöjer sig med en default-installation. I synnerhet eftersom iPhones webkit är den mest kapabla renderingsmotorn för webben hittills, och får åtminstone mitt hjärta att klappa lite fortare.

Nu när du har installerat WPtouch, låt oss kika på några av de saker du kan göra med css3 i iPhone. Eftersom detta inlägg handlar om iPhone tänker jag inte gå in på vilka andra webbläsare som eventuellt är med på noterna.

Skuggor

Du känner till det som drop shadow, eller outer glow i Adobe CS. Och nu kommer det till webben. Attributen lägger helt enkelt en skugga på block-element respektive text-element. Du kan specificera offset, blur och färg.

-webkit-box-shadow: 0 0 5px #777;
-webkit-text-shadow: 1px 1px 0 #eee;

Gradienter

Med css3 slipper du göra dina gradienter som små bakgrundsbilder, och göra om, göra om och göra om, för att få till en perfekt färgövergång. Med -webkit-gradient kan du skriva färgerna direkt i cssen, med alla funktioner du är van vid från ditt favoritbildredigeringsprogram.

Och bäst av allt: du kan specificera färger med rgba(röd,grön,blå,alpha), och alltså ha transparens i gradienterna, något som inte ens Adobe illustrator CS3 klarar av på ett vettigt sätt.

background: -webkit-gradient(linear, left top, left bottom, from(rgba(255,255,255,0.5)), to(rgba(200,200,200,0.0)), color-stop(.6,#ddd));

Runda hörn

En så enkel sak som ett rundat hörn är riktigt klumpigt att göra med css2. Massor med jobbiga extra-divvar och bakgrundsbilder, fula javascript eller dylika hacks krävs. I css3 behöver du däremot bara skriva:

-webkit-border-radius: 8px;

Överkurs

Iphone tillåter inte Flash, istället har man implementerat egna lösningar som gör det Flash gör och mer, fast snyggare och med bättre känsla. Du kan animera och transformera med css och skapa interaktion för touchscreen med javascript. Du kan till och med spara information i en lokal databas. Möjligheterna är såklart enorma, och jag har inte möjlighet att gå igenom allt här och nu, så ge dig ut och googla och experimentera.

Och spana in referensen för Safari css. Och har du ingen iPhone kan du registrera dig som utvecklare och ladda ned en. Och på css3.info kan du läsa massvis om hur läget ligger gällande andra css3-implementationer.

Ha kul!

Staten ser allt längre in i medborgarnas liv, men hur öppen är staten för medborgarnas insyn? Fokus har kartlagt av den digitala demokratin.

På temasidan fokus.se/tema/tekniken-och-politiken har vi samlat alla artiklar om möjligheter och svårigheter gällande politiken och internet.

I Wordpress widgetspanel kan man enkelt kontrollera vad som ligger i sidebaren. Så varför inte göra hela förstasidan till bestående av sidebars? På så sätt kan du styra vad som dyker upp på förstasidan genom att dra och släppa olika widgets till olika sidebars.

Vår favoritwidget heter Query-posts och används till att plocka ut inlägg från databasen. Den är en aning tweakad för att passa bättre in i Fokustema, och den tweakade varianten kommer släppas tillsammans med övriga temat. Nu till det praktiska.

Sidebars överallt!

Definiera sidebars i ditt temas functions.php:

if ( function_exists('register_sidebar') )
	$zones = array(
		$sidebar = array('name'=>'Sidebar'),
		$main_article = array('name'=>'Main-article'),
		$left_square = array('name'=>'Left-square'),
		$right_square = array('name'=>'Right-square'),
		$left_block = array('name'=>'Left-block'),
		$right_block = array('name'=>'Right-block'),
	foreach($zones as $zone) {register_sidebar($zone);}

Vad som händer där är att ett antal sidebars skapas. Men bara för att de kallas sidebars behöver de inte ligga vid hemsidans högersida. I ditt temas index.php, själva ingången till sidan kan du strössla ut dina sidebars efter behag. Typ såhär ser Fokustemas indexfil ut:

<? get_header(); ?>
 
<div id="frontpage" class="grid_12">
 
	<div id="main-article">
		<? if ( !function_exists('dynamic_sidebar') || !dynamic_sidebar('Main-article') ) : endif; ?>
	</div>
 
	<div id="left-square" class="grid_4 alpha">
		<? if ( !function_exists('dynamic_sidebar') || !dynamic_sidebar('Left-square') ) : endif; ?>	
	</div>
 
	<div id="right-square" class="grid_4 omega">
		<? if ( !function_exists('dynamic_sidebar') || !dynamic_sidebar('Right-square') ) : endif; ?>	
	</div>
 
	<div id="left-block" class="grid_6 alpha">
		<? if ( !function_exists('dynamic_sidebar') || !dynamic_sidebar('Left-block') ) : endif; ?>	
	</div>
 
	<div id="right-block" class="grid_6 omega">
		<? if ( !function_exists('dynamic_sidebar') || !dynamic_sidebar('Right-block') ) : endif; ?>	
	</div>		
 
</div>
 
<? get_footer(); ?>

Klasserna som heter ”grid_6″ och så vidare kommer från det eminenta ramverket 960.gs, som hjälper dig att hålla sidebarsen (sidebarsarna?) på plats medelst vanlig css.

Det var allt. Nu kan du dra och släppa vilka widgets som helst till olika ställen på din förstasida. Bra va!

Mer om widgets, ännu mer om widgets och mer om sidebars.

Egna taxonomier

Ett av Wordpress mest underanvända områden är taxonomier. Jag vet, för jag har själv underanvänt det alldeles för länge. En taxonomi är enkelt uttryckt ett sätt att organisera saker. I det här fallet innehåll på en hemsida.

Wordpress har två inbyggda taxonomier, kategorier och ettiketter. Men det är också förberett för att skapa egna taxonomier. Typ såhär har Fokustema berikats med taxonomin »Nummer«.

// Kör funktionen "my_taxonomies" när Wordpress startar
 
add_action( 'init', 'my_taxonomies', 0 );
 
// Definiera funktionen "my_taxonomies"
 
function my_taxonomies() {
	register_taxonomy(
		'nummer', // Namnet på taxonomin
		'post', // Vad taxonomin ska appliceras på
		array(
			'hierarchical' => false, // Om taxonomin är hierakisk
			'label' => 'Nummer', // Namnet igen
			'query_var' => true, // Om man ska anropa databasen med taxonomin
			'rewrite' => true ) // Om man ska ha snygga urler
		);
}

Nu händer några saker av sig självt i Wordpress. Du får en ny panel i inläggsredigeringen:

Du får en sida för att administrera din taxonomi:

Du får en massa template-taggar för att jobba med din taxonomi i php:

$issues = wp_tag_cloud(
array('taxonomy' => 'nummer',
'echo' => 0,
'order' => 'DESC',
'number' => 0,
'format' => 'array')
);

Denna gör till exempel ett etikettmoln fast med nummer istället för vanliga etiketter. Observera att ‘taxonomi’ är satt till ‘nummer’.

Och bäst av allt, prydliga adresser som: http://www.fokus.se/nummer/2009-48/.

Allt detta och mycket mer finns inbyggt i Fokustema. Så om du inte pallar att bygga det själv är det bara att hålla ut tills det kommande släppet.

Frågor, förslag, förbättringar, förklaringar?

Det här inlägget kan komma att bli lite tekniskt. Ni som inte orkar med det kan scrolla ner till en visuell version av händelseförloppet.

Så. Det började med att servern av oklara anledningar hängde sig. En enkel omstart rådde bot på de mystiska krascherna, men att behöva starta om Apache flera gånger i veckan är ett tydligt tecken på att något är seriöst fel. Men vad?

Vi försökte felsöka och optimera. Tills plötsligt en dag då servern hängde sig så till den milda grad att den inte längre gick att starta om.

Det var bara att flytta, till en starkare maskin. Efter två veckor av utmärkt prestation på vår nya server trodde vi att problemet kanske låg begravet djupt någonstans i den virtuella maskin vi tidigare varit på.

Tills plötsligt en dag, då vi mötte den fruktade vita skärmen av död. Mycket har sagts om denna skärm. 26 600 googleträffar, och jag tror jag läst dem alla. Till ingen nytta.

Bara att börja packa ihop och flytta igen. Som av en händelse hittade jag i packprocessen en styggelse av sällan skådat slag. Jag har kört Wordpress i flera år, med stort nöje och mycket glädje. Det har alltid slagit mig som ett väldigt välkodat system, så det var en otrolig chock att upptäcka 70 megabyte meningslös data om RSS-cache i tabellen för systeminställningar. Ja du läste rätt, och nej, du förstår antagligen inte hur sjukt det är. Men lita på mig, det är hårresande.

Nu ska jag inte påstå att detta enskilt har orsakat våra krascher. Det finns flera samspelande orsaker. Men det jag kan säga är att det har rullat på rätt bra efter att jag gick loss på wp_options med yxa, eld och motorsåg.

Det här får betraktas som en första förtroendekris i mitt annars fina förhållande till Wordpress. Förvisso är detta troligtvis inte ett problem såvida man inte har en stor databas och mycket trafik i förhållande till serverkapacitet. Men att Wordpress inte städar upp sin egen skit utan låter den ligga och jäsa på det där sättet… Skandal.

Vad kan man då dra för lärdomar? Wordpress är inte helt enkelt att bara skala upp. Du behöver vara beredd på att tweaka servern och databasen. Du behöver en bra maskin och någon som kan L(inux)A(pache)M(ysql)P(hp).

I fall någon googlar på ”‘mystisk serverkrasch’ +wordpress +apache +minne” och hittar detta inlägg kommer här en kort redogörelse för hur jag löste vår vita skärm av död (därmed inte sagt att detta är lösningen på ditt problem, eller ens vårt).

I phpMyadmin:

1. Tog backup på hela databasen.
2. Tog backup på wp_options.
3. Tog kopia på backupen.
4. Raderade alla rader med %rss% i wp_options-backup-kopian.
5. Raderade gamla wp_options.
6. Importerade wp_options-backup-kopian (nu fri från %rss%-skräp alltså).

Eller, om sanningen ska fram var det inte så jag gjorde, utan snarare så jag borde gjort. Jag är typen som sparar på saker som eventuellt kan komma till användning någon gång i en avlägsen framtid, så jag stoppade in en gammal, mycket mindre wp_options jag hade liggandes, och ändrade fälten för site-url. Men du har antagligen inte en massa gamla wp_options, så följ anvisningarna ovan istället.

Wordpress, inget har förändrats, jag älskar dig fortfarande. Bara lite mindre än jag brukade göra. Nu rullar vi vidare mot nya äventyr. Hoppas ni lärt er något, det har i alla fall jag!

Klicka för att se en större version.

Kolla även makthavare.se för allt som finns att veta om Cecilia Malmström.

Martin Ådahl såg två alternativ för regeringen; att sälja vattenfall eller att göra sig av med Josefsson. Men hur stor roll spelar vd? Lotta Engzell-Larsson skriver att de stora vinsterna gör staten till en passiv ägare och Emma Härdmark undrar över styrelsens roll.

Man kan också fråga sig varför räddaren i nöden alltid är en norrman.

Mycket har alltså hänt under de två åren och jag tänkte nu i en serie inlägg berätta vad vi har gjort och hur vi gjorde det.

Den magiska ingrediensen på fokus.se, som skiljer oss från de flesta andra tidningssajter är att den är byggd på öppen källkod, närmre bestämt publiceringssystemet Wordpress. Många har hört av sig med frågor om hur det funkar. Vi har märkt av en stor nyfikenhet kring öppna redaktionella system, och många verkar ha tankar på att byta till öppen kod på sina egna sajter. Därför vill vi dela med oss, inte bara av våra erfarenheter, utan även av vår källkod.

Som avslutning i den här bloggserien släpper vi vårt wordpresstema, Fokustema, för nedladdning. Det innebär att alla ni som använder Wordpress enkelt kan se hur vi har gjort, och får en stabil, fungerande grund att bygga vidare på och anpassa för era egna behov. Det innebär också att ni som funderar på att byta till Wordpress får ytterligare ett incitament att göra det!

Vår förhoppning är att vi blir fler som upptäcker hur bra Wordpress är för tidningssajter. Att vi kan dra nytta av den öppna kodens fördelar och dela funktionalitet och erfarenheter med varandra för att bli effektivare och bättre. Men först några grundläggande begrepp.

Vad är det där med öppen kod egentligen?

När kod är öppen innehar ingen upphovsrätten till den. Istället är koden utgiven under en licens som ger dig frihet att kopiera, läsa och modifiera den. Det finns olika licenser för öppen kod, och detaljerna kan se lite olika ut.

Öppen kod i korthet:

• Inga licenskostnader
• Inga restriktioner för var och hur koden används
• Frihet att modifiera och distribuera koden

Ett framgångsrikt program som använder öppen kod är till exempel webbläsaren Firefox.

Om öppen kod är så himla gratis och bra, varför använder inte alla det?

En förklaring som jag tror är ganska vanlig är att folk helt enkelt inte vet att öppna system är så pass bra som de är idag. Många förvånas över att vi lyckas bygga en tidningssajt på ett system som betraktas som ett bloggverktyg.

Eftersom jag själv har begränsad erfarenhet av stängda publiceringssystem, och bara kan gissa varför någon skulle köpa ett sånt så lämnar jag det åt er som upphandlat och jobbat med dem att förklara hur resonemangen har gått. Det vore spännande att höra vad ni säger.

Inom många nischer finns idag öppna alternativ som är vida överlägsna de stängda. Detta är inte sant inom alla nischer, men gällande webbpublicering tror jag absolut att de öppna systemen har förkrossande många fördelar.

Motståndet i korthet:

• Okunskap
• Rädsla
• Fördomar

Det är en djungel av system därute, varför just Wordpress?

Den vanligaste frågan jag får om Wordpress är ”vi vill kunna göra så och så, funkar det med wordpress?”. Hittills tror jag aldrig svaret varit nej. Ofta finns rentav smidigare sätt att åstadkomma samma sak inbyggt redan från början. Och gör det inte det finns det tusentals plugins, färdig funktionalitet, som du med några knapptryckningar, utan att skriva en rad kod, kan få upp på din sajt. Och finns inte det så har du frihet att själv skapa funktionaliteten, eller anlita någon av de tusentals wordpresskunniga konsulter som finns att göra det.

Naturligtvis finns det begränsningar, men flaskhalsen är oftare din fantasi, kompetens och kreativitet, ibland tid, med aldrig licenser.

Wordpress i korthet:

• Öppen, lättbegriplig och bra kod
• Stor och hjälpsam community
• Överlägsen användarvänlighet för redaktörer och skribenter

Det var allt för den här gången, i nästa del blir det lite mer praktiskt.

Förresten, ställ gärna frågor och sånt om det är något speciellt ni undrar över. Och peppra på med era egna erfarenheter, både av Wordpress och andra system. Sist vill jag även tipsa om en wiki som samlar information om ämnet.