– Olof Thunberg blev min mentor. Redan när jag var i tonåren lyssnade han på mina idéer och åsikter om teater. Den respekt han visade mig har betytt enormt mycket, säger hon.

Men regiintresset tog snabbt över. När hon spelade i »De sju städerskorna« på Dramaten (2006) missade hon en entré för att hon hade huvudet så fullt av regiidéer.

Nu är Mellika Melouani Melani, född 1973, känd som en av de tydligast profilerade unga regissörerna i Sverige.

Vi äter sushi i hennes röda trävilla på Ingarö, fyrtio minuter öster om Stockholms innerstad. Här bor hon med sambon Magnus, docent vid kriminologen på Stockholms universitet, och deras barn.

Melani har bland annat gjort överraskande och samtidsladdade iscensättningar av Verdis »Rigoletto – djurisk åtrå« på Uppsala stadsteater (2008) och Bizets »Carmen« på Backa teater (2010).

Opera, fast inte som traditionell opera utan en kombinerad tal- och musikteater med inslag av performance, konstinstallation och delvis nyskriven musik av Dror Feiler.

I januari fick Melani Svenska teaterkritikers förenings teaterpris för 2010 med motiveringen: »Mellouani Melani oroar, djuplodar och imponerar som teater­makare.«

I augusti efterträder hon Mira Bartov som Folkoperans nya konstnärlige ledare.

– Det blir en stor utmaning att jobba med ett helt operahus i stället för enbart en uppsättning. Jag vill utforska teaterriten.

Hur då?

– Det speciella med teaterformen tänker jag är att många människor samlas en viss tid för att utforska någonting tillsammans. Det är egentligen bara kyrkan som kan jämföras med den situationen.

Folkoperan har sedan starten 1976 velat skapa ett alternativ till Kungliga Operan och riva ner den barriär som kan finnas mellan publiken och operakonsten som ofta upplevs som svår och otillgänglig. På repertoaren har man haft både nyskrivet och klassiskt, och föreställningarna spelas på svenska till skillnad från Operan där man i regel spelar på originalspråk. Namnkunniga teaterregissörer som Staffan Valdemar Holm, Lars Rudolfsson och Suzanne Osten har gästat operascenen på Hornsgatan i Stockholm.

Melani är som regissör visserligen en van arbetsledare och ett i teaterkretsar känt namn, men ändå ett oskrivet blad som chef och dessutom okänd i operasammanhang.

Vad vill du göra på Folkoperan?

– Jag vill få en genomströmning av idéer i hela huset. Det finns också en tradition och en konvention inom opera som jag vill använda mig av på ett nytt sätt.

Kan du ge ett exempel?

– Repertoaren är inte lagd ännu. Men jag tänker att operakonsten erbjuder en mekanisk ritual in i döden eller ruset. Inte bara i sin handling, utan även i sin form. Jag tror vi kommer att få det att hända på Folkoperan.

Vad detta innebär i praktiken återstår att se. Mer konkret än så blir hon inte just nu.

Hon är inte intresserad av den psyklogiska realismen som varit ledstjärna för svensk teater ända sedan Strindbergs dagar. Hon lockas inte av den gestaltande teatern, där skådespelaren strävar efter att vara äkta och övertygande. I stället dras hon till författare som den österrikiska nobelpristagaren Elfriede Jelinek. En omtvistat svår författare som enligt Melani har lämnat den berättartradition som normalt sett råder på svenska teaterscener. I höst regisserar hon Jelineks »Köpmannens kontrakt« på Dramaten.

– Jelinek tömmer sig på allt hon har att säga om ett ämne. Det blir ett musikaliskt flöde av ord snarare än en konventionell story. Ofta när vi går på teatern är vi vana vid att skådespelarna berättar en saga, säger sanningar och gestaltar offer på scenen.

Det är synd om människorna, skrev August Strindberg. Många bra historier kan sägas handla om just det.

– Absolut. Och på teatern finns alltid plats för de stora frågorna som sorg, död, kärlek. Men teatern rymmer också olika sätt att utforska dessa teman. Se hur ­befriad operakonsten är från berättarstruktur och förståelsekrav. Där handlar det om tillstånd, upplevelse, musik.

Hur står sig svensk scenkonst internationellt?

Lång tystnad. Melani ser först lite ställd ut.

– På teaterfestivaler i Europa visas ingen svensk scenkonst, säger hon. Svenska skåde­spelares goda rykte internationellt tror hon hänger kvar från Ingmar Bergmans världsberömda filmer.

Men Melani är kritisk till den utveckling som råder inom svenskt skådespeleri.

– Vi har fastnat i den psykologiska realismen. Men det finns en gräns för hur avspänd och naturlig man kan vara på scen. Jag kräks på det där. Men motsatsen är inte heller att vara teatralisk på scen. Jag vill se skådespelarna sluta gestalta och ­i stället utgå ifrån sig själva. Många unga skådespelare är helt ointresserade av ­naturlighet och avspändhet på scenen. De vill hitta nya uttryck. 

Kalaset är över sedan länge, visar det sig, festens föremål är inte hemma, däremot hennes pappa, som öppnar dörren i jeansskjorta, linne och bruna chinos.

Sverrir Gudnason har gjort tv sedan tonåren. De senaste åren har han varit med i flera stora produktioner, som Wallandersviten. Hans rollfigur Tommy, varvsarbetarsonen som startar popband, går ner sig och kommer upp igen på fem, bar i princip den tunga 1960- och 1970-talsskildringen »Upp till kamp«. Ändå har han inte slagit igenom på bred front, ännu, något som kan se helt annorlunda ut framöver. Bara under våren har han stora roller både på vita duken och på Stockholms stadsteater. Han ser förvånad ut när han får frågan varför han inte är ett mer välkänt ansikte.

– Varför jag inte är mer känd? Jag vet inte. Jag tycker det är rätt skönt, säger han.

Är det få som frågar eller du som tackar nej till mycket?

– Jag har inget emot att göra intervjuer. Men gäller det »tre unga skådespelarkillar bakar pepparkakor« tackar jag nej. Så jag säger nog nej till ganska mycket, egentligen.

Från vardagsrummet kämpar Kate Bushs »Babooshka« för att överrösta kaffemaskinens vrålmalande. Sverrir plockar fram chokladcroissanter och kämpar för att överrösta både Kate Bush och kaffemaskinen. Han berättar att han nästa morgon ska flyga till Island för att spela »välartad psykopat« i en tv-serie baserad på en spänningsroman av Árni Þórarinsson.

Sverrir Gudnason är född i Sverige – mest av en slump, föräldrarna pluggade här då – men uppvuxen på Island. Som elvaåring gjorde han skådespelardebut i en uppsättning av Nobelpristagaren Halldór Laxness »Världens ljus«. Det var inte bara hans första premiär, utan invigningsföreställningen för Reykjaviks stadsteater. Sverrir hade den första repliken i den första pjäsen som spelades på den nya scenen. Där och då förstod han att det var andra han skulle vara, att det inte fanns något annat än att bli skådespelare för honom.

– Det var självklart. Det fanns inget alternativ efter det.

Sju månader senare flyttade familjen till Stockholm. Hans pappa fick jobb som professor i byggnadsteknik på KTH, alla följde med, Sverrir började sexan i en liten skola i Tyresö.

– Det var ganska jobbigt att flytta faktiskt. I den åldern, som tolvåring, har man fått kompisar, fått en identitet. Även om det inte är så långt mellan Island och Sverige så är koderna olika för hur barn är mot varandra. Det blev en identitetskris. Jag var en sprudlande, rolig kille på isländska, och kom hit och försökte vara som jag var – men allt gick trögt.

På Island hade han och kompisarna satt upp egna »skolkritiska« pjäser. De kallade dem »Skolskoj«. Det var via hörsägen om det som han fick provspela för rollen i Laxnesspjäsen. I Sverige spelade han inget förrän i gymnasiet, när han började i teaterkompaniet Ung utan pung. Då hade han också hunnit bli svensk. Nu är förhållandet det omvända, säger han. Det är på Island han känner sig annorlunda.

– Här känner jag mig trygg. När jag kommer dit är det något nytt, jag blir försiktigare.

Över stereobänken hänger en »Dom kallar oss mods«-affisch. I vardagsrummets motsatta hörn står ett piano, bredvid förstärkare och gitarrer, varav en i barnstorlek. Det är äldsta dottern Salka, 6 år, som lär sig spela. Sverrir visar en mobilfilm där hon gör en övertygande mollstämd ballad på isländska. Själv spelar han en hel del. I »Upp till kamp« gjorde bandet, Tommy and the Heartbreakers, en av hans låtar. Men oftast är det bara just här, hemma.

Barnen bor varannan vecka hos honom och varannan vecka med sin mamma. En grej som är bra med att ha gjort en del, säger Sverrir, med att inte vara »helt utbytbar«, är att det är okej att ha barnen med på jobbet. Yngsta dottern har redan haft ett par filmroller, som hans dotter.

Under hösten har de varit mycket i Hudiksvall. Sverrir Gudnason gör huvudrollen i en av vårens stora svenska filmer, »Hur många lingon finns det i världen?«. Historien bygger på den verkliga historien om hur Pär Johansson (som spelas av Gudnason i filmen) motvilligt tvingas lämna Stockholm för Hudiksvall, där han får jobb på ett dagcenter. Så startar han en teatergrupp, Glada Hudik.

Kompaniet av »utvecklingsstörda och normalstörda« har gjort total succé. Föreställningen »Elvis« har spelats både i Stockholm och i Göteborg och dokumenterats för SVT.

Glada Hudik-skådespelarna spelar själva med i filmen.

– Det var så klart väldigt speciellt, säger Sverrir.

– Jag har nog aldrig lärt mig så mycket om skådespeleri som jag gjorde när jag jobbade med dem. De är väldigt raka och spontana.

Släkten Gudnason – i den mån man kan tala om en sådan, alla heter, enligt isländsk modell, olika – är inte vid teatern. Pappan är i dag chef för Energimyndigheten på Island, hans mamma arbetar med museiverksamhet.

– Jag har inga skådespelare i släkten. Däremot politiker. Min morfar har haft flera ministerposter. Det är lite samma sak.

Tycker du det?

– Ja. Man måste övertyga folk.

Tycker du att teatern har en uppgift, eller att man som skådespelare har det? Om man tänker att man som politiker förbinder sig att försöka bygga ett så gott samhälle som möjligt, gäller något liknande för skådespelare?

– Jag känner inte så. Jag var på Stadsteatern i veckan, det var helt fullt i salongen, det är det nästan varje kväll. Det är något som gör att folk går dit – teatern behövs. Men jag kan inte se det som att jag har tagit på mig en uppgift. Från början var det ett rent egoistiskt val. Det var något jag ville hålla på med.

Har du scenskräck?

– Nej, inte av den klassiska typen. Men det är klart att jag kan vara nervös. Och det känns ofta som att hela ens liv, eller i alla fall hela ens karriär, hänger på det man gör just nu. 70 procent av det jag har gjort är sådant som jag någon gång har känt »jag kan inte göra det här, jag kan inte stå för det, hur ska jag ta mig ur detta – utan att bli stämd?!«.

Vad gör du i de lägena? Protesterar du?

– Jag fantiserar om att skada armen. Eller något annat, haha… Nej, men det är ju faktiskt en del av grejen med att vara skådespelare: man är i händerna på andra, man är en del av något som man inte själv rår helt över.

– Nej, förresten, säger han. Det är inte 70 procent, det är allt, 100 procent, som jag har ett motstånd mot. Det är inbyggt. Vid något tillfälle känner jag alltid: »Jag borde ha tackat nej, jag klarar inte av det« eller »jag borde ha tackat nej, det här kommer bli dåligt«. Och ändå är det något som gör att man inte tackar nej.

Hans styrka som skådespelare, säger Sverrir Gudnason, är att han är öppen. Han spelar med dem han spelar mot.

– Det låter flummigt, men det blir bäst när jag inte riktigt vet vad jag gör. När jag är osäker. Börjar man göra grejer på recept står man plötsligt där och visar upp sin bättre käke mot kameran.

Vilken är din bästa käke?

– Jag vet inte.

Och var hon inte där så var hon ute i folkparkerna. Ofta körde hon bussen själv. Många minns henne från sketchen »Sexobjektet«.

I den kommer hon in på scenen som bilmekaniker i bylsigt blåställ, keps, olja i ansiktet och trassel i fickorna, och öppnar med att misstroget säga: »Jag har bara en önskan: att ni ska se mig som yrkeskvinna, och inte som sexobjekt.«

Komikern Krister Classon, ena halvan av konstallationen »Stefan och Krister«, kallar hennes scennärvaro en »ren naturbegåvning«. Strax efter att Laila Westersund hade lagt ner artisteriet började hon ta för vana att gå på buskisduons premiärer. För varje år som gick fick de bättre kontakt. Laila väckte stor uppmärksamhet när hon hälsade på i Kristers halländska lilla hemort Fegen, både med sin omtalade magnetiska närvaro och med sin vita rattväxlade Cadillac från 1958.

När Krister satt och jobbade med manuset till 2004 års fars, »Stulen kärlek«, blev det allt tydligare för honom att en av rollerna skulle passa Laila Westersund perfekt. Farsen skulle dessutom spelas just på Lisebergsteatern, vilket naturligtvis inte gjorde prospektet mindre intressant. Krister slängde iväg ett mejl med förfrågan till Laila Westersund som då var bosatt på Gran Canaria.

Som svar tillbaka fick han en enda lång rad: Där stod »Nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej…« och så vidare. 27 stycken nej.
En tydlig signal kan tyckas, men Krister stod på sig och skickade ner manuset.

– Om jag ska vara med på någonting åt det här hållet så får du nog skriva till några fler lustigheter, svarade Laila.

Men hon lät sig till slut övertalas, och snart repeterade hon på Lisebergsscenen igen. Och hon blev tvungen att konfronteras med det som hade gjort att hon en gång slutat med teater: hon hade svårt att lära sig manus utantill. Det skulle visa sig under repetitionerna att manusgrejen var en rätt svår låsning för Laila. Hon hade, kanske i ett missriktat försök att beveka dess negativa krafter, klottrat sin egen bunt full med anteckningar. Troligen gjorde det bara situationen än mer bekymmersam. Hon var närmast fientligt inställd till själva pappren.

Under en repetitionsdag gick så Krister fram till Laila, ryckte manushögen ur handen på henne och slängde det i en papperskorg. »Så, nu börjar vi om så här«, sade han. Varpå Laila svarade: »Och nu kan jag ju inte ett ord …« Men när den värsta mentala blockeringen kring manuset hade släppt lite grann gick det bättre. Hon hade redan det väsentligaste i sig själv. Närvaron. Tajmingen.

När Laila Westersund väl gjorde entré gjorde hon det till den varmaste och längsta applådtacken som någonsin hörts på Lisebergsteatern. Hon försökte själv avbryta den flera gånger, men det gick inte. Föreställningen kom att bli en succé, och spelades runt om i Sverige under ett helt år.

Bland de många utmärkelser hon fick under sitt liv finns bland annat Göteborgs stads förtjänsttecken i guld, Stallbrödernas pris Revyräven och Stallfåglarnas humorpris. Hon har även fått en spårvagn uppkallad efter sig i Göteborg.

Många i bekantskapskretsen blev förvånade när Laila gick bort i slutet på förra månaden. Hon hade hållit sin cancer hemlig för alla utom sina allra närmaste. Kanske för att hon alltid, under sin karriär, var fullkomligt levande, och för att hon ville fortsätta bli ihågkommen så. Som »Yrvädret från Trollhättan«.

När den kom 1972 markerade legendariska filmen »The Harder They Come« – en gangsterhistoria i Kingston, Jamaica – starten på reggaevågen som snart skulle rulla över världen. På soundtracket hörs bland annat Toots and the Maytals, Desomond Dekker och Jimmy Cliff, som spelar huvudrollen och sjunger låten med samma titel som filmen.

Kommer på dvd nästa vecka.

Tv

I ett och ett halvt år reste filmaren Tony Gatlif med romer genom åtta länder. Resultatet, filmen »Latcho Drom – Lycklig resa«, är en säreget vacker musikalisk dokumentär.

SVT 2, torsdag 7 april, klockan 22.45.

Scen

En bit av Manhattan flyttar till Uppsala när multiartisten Laurie Anderson kommer till Stadsteaterns scenkonstfestival Tupp 2010 med sin nya föreställning »Delusion«. Kittlande exklusivt.

Uppsala stadsteater, onsdag–lördag kommande vecka.

Bok

År 2000 lyckades Per Kornhall bryta sig loss från Livets ord efter att ha varit medlem i 17 år. Nu kommer hans berättelse inifrån sekten, skriven för att bidra till förståelsen för hur manipulativa ledare ska hanteras och hur samhället ska skyddas mot fundamentalism. Hans förra bok, »Skapelse­konspirationen«, kom för två år sedan och handlade om kreationism.

»Livets ord« kommer ut nästa vecka (Leopard förlag).

Sara Stridsberg följer upp ämnet »utsatta kvinnor«. De fyra kvinnoödena i hennes nya roman bjuder på mycket fett, blod, smuts och övertydliga paralleller. Men språket är lika vibrerande som tidigare och ger en god illustration av ena sidan i det litterära bråket mellan traditionalister och förnyare. Stridsberg tillhör de senare.

»Darling River« kommer ut nästa vecka.

Tv

Dokumentärfilmarna Åsa Blanck och Johan Palmgren har gjort makalösa filmer som »Ebba & Torgny och kärlekens villovägar«, »Vikarien« och »Bedragaren«. Nu har de gjort en dokumentär tv-serie i sju delar där de följer två husläkare på Södermalm i Stockholm.

Första avsnittet av »Kvartersdoktorn« visas i SVT1, tisdag, 21.30.

Scen

Vårdagjämningen innebär firandet av det kurdiska nyåret Newroz. Festligheterna började redan under den gångna veckan, men kulminerar under helgen och nästa vecka på scener runtom i landet, med bland andra den kurdiska sångerskan Aynur Do˘gan och persiska bandet Abjeez.

Göteborgs konserthus i morgon, lördag, Stadshuset i Stockholm på söndag. Därefter Gävle, Uppsala, Skövde och Lund. Se www.riksteatern.se för detaljerat program och tider.

Musik

Få röster i dagens pop klingar med en sådan egenart som den amerikanska harpaspelande singer-songwritern Joanna Newsom. Hennes tredje album »Have One on Me« är eget också till formen, en trippel-cd, med sex fylliga låtar på varje. Det är smäktande och avskalat, och o så vackert.

Skivan ute nu. Spelar på Dramaten i Stockholm den 24 maj.

»Precious« har premiär i kväll, fredag.

Tv
Nästa vecka intervjuar SVT-chefen Eva Hamilton idéhistorikern och återkommande Fokusskribenten Sverker Sörlin. Och Anita Kratz, också Fokusmedarbetare, träffar Kaj Fölster. Kunskapskanalens halvtimmesprogram »En bok, en författare« är en märkvärdig kontinuitet i en ryckig medievärld.

Sänds varje vardagskväll klockan 19, och i repris morgonen därpå klockan 9.

Show
På ytan verkar den amerikanska punk­ikonen Henry Rollins livsfarlig med sina tatueringar, pumpade muskler och galet kraftiga tjurnacke. Som spoken word-artist är han giftig på riktigt – om man kommer ihåg att lyssna och inte bara förundras över att en så liten röst kan komma ur en så imponerande kroppshydda.

Uppträder på Palladium, Malmö, i morgon lördag och på Rival i Stockholm på söndag.

Opera
The Knife, hyperbegåvade syskonen Olof och Karin Dreijer, hade i höstas hyllad premiär i Köpenhamn på sin och performancegruppen Hotel Pro Formas Darwin­opera »Tomorrow in a Year«. Nu har föreställningen svensk premiär. Lyckliga alla som fått tag på biljetter.

I kväll, fredag, på Dansens hus i Stockholm. Spelas till måndag.

al-Bashir, Omar
Hittills har den internationella krigsförbrytartribunalens efterlysning av Sudans president varit fruktlös. Enligt åtalet är han skyldig till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i samband med folkmordet på mellan 200 000 och 400 000 människor i Darfurprovinsen.

Allen, Lily
Hon fick personifiera musikartisternas framfart på internet under 00-talet. Den brittiska popsångerskan slog igenom med låten »Smile« på Myspace. Hon tog världen med storm med texter om killar som presterar dåligt i sängen och tvekade inte att visa fingret.

Alfredson, Tomas
Under 00-talet regisserade det organisatoriska dragloket i Killinggänget bland annat den tre timmar långa tragikomiska »Fyra nyanser av brunt«. Det internationella erkännandet kom under 2008 med den internationellt prisade vampyrfilmen »Låt den rätte komma in«.

Andersson, Karin Mamma
Med sin man Jockum Nordström har hon stigit som en raket på den internationella konsthimlen. Hon fick sitt genombrott på Venedig­tribunalen 2003 och har bland annat vunnit Carnegie Art Award. Han upptäcktes av den mäktiga New York-galleristen David Zwirner på konstmässan i Basel 2000.

Appelgren, Sofia
Hennes salladsbar blev ett politiskt slagträ. Appel­gren tvingades ge upp efter åtta veckors facklig blockad. Riksdagsmannen Frederik Federley startade »En annan salladsbar« och vägrade också teckna kollektivavtal. Stället avvecklades snabbt.

B

Back, Ann-Sofie
Hon valdes till Årets designer i Sverige 2002 och 2004, och lanserade sin första egna kollektion 2002. Back har visat och sålt kläder utomlands under hela 00-talet, och personifierar det svenska »mode- och designundret«. Hon har tidigare jobbat på Acne, och är ny chefsdesigner på Cheap Monday.

Berg, Jocke
Med epitet som »Sveriges största rockband« dominerade Kent Musiksverige med Eskilstunasonen Jocke Berg i front. Den »vita konserten« på nationaldagen 2003, då besökarna uppmanades klä sig i vitt, slog rekord när biljetterna sålde slut på 3,5 timmar.

Bergman, Ingmar
Sveriges mesta filmregissör gick bort i juli 2007 vid 89 år. Dödsfallet uppmärksammades världen över. Den Bergmanska gården med bohag på Fårö räddades under stort hemlighetsmakeri av hans yngsta dotter Liv Ullman och den norska mångmiljonären Hans Gude Gudesen. Där skapar de ett konstnärscentrum.

Berlusconi, Silvio
Ingen har suttit längre i efterkrigets Italien. Premiärminister april–december 1994, samt 2001–2006 och omvald 2008. Men »Furstens« förhållande till makten väcker frågan om demokratins tillstånd i dagens Italien.

Bernadotte, Victoria
Efter sju år av väntan kom den 24 februari 2009 nyheten att kronprinsessan Victoria och mannen av folket – Daniel Westling – förlovat sig. You Tube-­klippet där kungaparet stapplande välkomnar svärsonen blev snabbt klassiskt. Även prinsessan Madeleine förlovade sig under året.

Biberfeld, Gunnel
Med forskarna Britta Wahren och Eric Sandström har hon ägnat decenniet åt att framgångsrikt utveckla vaccin mot hiv. En första testomgång avslutades 2009, men det tar minst tio år innan ett vaccin är ute på marknaden. Biberfeld har fått ta del av de 2,1 miljarder som Bill och Melinda Gates skänkt till hiv-forskning.

bin Ladin, Usama
En av världens mest efterspanade män. Tillhör en saudisk finansfamilj. Militant islamist och hjärnan bakom 11 september-attackerna 2001. Ritade om den världspolitiska kartan.

Blair, Tony
Han var New Labours härförare, och skapade en politik i mittfåran. En socialdemokrati som inspirerade reformtörstande partivänner i hela Europa. 2007 var Labourledarens tio år vid makten till ända och Gordon Brown tog över som premiärminister i Storbritannien.

Blix, Hans
Fokuskrönikören som lett internationella atomenergiorganet IAEA och till Bushadministrationens förtret inte fann några massförstörelsevapen i Irak efter inspektionerna 2002–2003. Insatserna mot kärnvapenspridning har varit en nagel i ögat på Nordkorea och Iran. Detta skildras av skaparna bakom 00-talet kanske främsta tecknade serie »South Park« i dockfilmen »Team America«, där en uppretad Kim Jong Il gör hajmat av Blixt.

Bolin, Bert
00-talet blev decenniet då »miljön« blev »klimatet« när vi pratade om att rädda planeten. Meteorologiprofessorn Bolin ledde världen med sitt arbete i FN:s klimatpanel.

Bolt, Usain
Åldern är låg och karriären kort, men kortdistanslöparen Usain Bolt räknas ändå som en av de mest framgångsrika friidrottarna genom tiderna. Innehavare av tre VM-guld, tre OS-guld och världsrekorden på 100 och 200 meter. Snabb som blixten, helt enkelt.

Borg, Anders
Nya moderaternas finansminister. Partiets hästsvansprydda chefsekonom och analytiker satte en ny skattesänkarpolitik, riktad mot medel­inkomsttagarna.

Brin, Sergey
Ihop med Larry E Page startade Brin det företag som skulle komma att dominera internet. Google sopade mattan med alla andra sökmotorer och tjänar i dag enorma summor på annonsering. Plötsligt hade Microsoft fått en värdig motståndare.

Bush, W George
Gav Irakkriget och tortyren ett ansikte. Avsatte och avrättade Saddam Hussein. Stärkte den kristna konservativa högern. Solkade USA:s internationella rykte.

C

Carlsson, Arvid
Decenniets enda svenska Nobelpris gick till Arvid Carlsson, medicinforskare i Göteborg år 2000 för upptäckter om signalsubstanser i nervsystemet. Forskningen har fått stor betydelse för förståelsen av sjukdomen parkinson. Carlsson kritiserar media för att ge en alltför positiv bild av stamcellsforskning.

Carlsson, Robyn
Sångerska, låtskrivare och artist som fick nog av de stora skivbolagen och startade eget. Albumet »Robyn« blev tokhyllat, och hon slog igenom stort i Storbritannien och USA. Hösten 2008 turnerade Robyn med Madonna.

D

Dahlkvist, Annika
Mindre bröd, sa »fettdoktorn« Annika Dahlqvist. Mer bröd, sa svenskarna och satte ännu en surdeg. 00-talet var decenniet där svenskarna lärde sig uttyda GI som glykemiskt index och att Paulun inte bara är en säng i en Bellmansång utan namnet på GI-nestorn som uppmanade oss att äta oss friska.

Ek, Elin
»Ta ingen skit!« och »Lagom suger« blev det tidiga 2000-talets slagord för unga tjejer. De lanserades av det tiaraprydda yrvädret Grynet, programledaren Elin Eks alter ego. Hon utmanade normerna och stod alltid på tonåringarnas sida.

E

el-Refai, Nour
Hon blottade sig i tv, åtalades, gav karaktären »Bitterfittan« ett ansikte, floppade i »Melodifestivalen« i skuggan av Björn Gustafsson och hyllades för sitt »Sommar«-prat i P1. Som en virvelvind stormade hon in på humorscenen och blev 00-talets Hasse och Tage – i ett.

F

Falkengren, Annika
SEB:s vd gav bonusdebatten ett ansikte i Sverige. Upprördheten spred sig när det visade sig att näringslivstopparna hämtat ut astro­nomiska bonusar och lönepåslag trots att företagen gjorde miljardförluster. Falkengren fick göra offentlig avbön i morgonsoffan.

Falkvinge, Rick
Ultrakapitalisten från Göteborg som retade upp sig på justitieminister Thomas Bodström till den grad att han sa upp sig från jobbet, tog ett lån och startade ett parti. Piratpartiet red på fildelningsdebatten och gjorde succé i EU-valet 2009.

Fritzl, Elisabeth
Vad är det med Österrike? Elisabeth hölls instängd och våldtogs av sin far Josef i en källare i 25 år. Natascha Kampusch försvann när hon var tio år, hon hölls inlåst i en källare i åtta år av Wolfgang Priklopil.

Fuglesang, Christer
Förste svensken i rymden blev 2006 Christer Fuglesang. En tappad skruvmejsel, annars gick uppdraget som planerat. Men redan 2001 köpte sig amerikanen Dennis Tito en plats till stjärnorna som den första rymdturisten.

Fuld, Richard
Var vd för amerikanska investmentbanken Lehman Brothers, som ansökte om konkursskydd 15 september 2008, vilket blev startpunkten på finanskrisen. Fuld, som hade plockat ut bonusar motsvarande flera hundra miljoner under de goda åren, blev en av världens mest hatade män.

G

Ghezali, Mehdi
I december 2001 greps svensk-finsk-algeriske örebroaren Mehdi Ghezali i Pakistan. Han fördes utan rättegång till Guantánamo på Kuba och frigavs först efter 930 dagar. Hösten 2009 fängslades samme Ghezali igen.

Gore, Al
Mannen som tidigare var mest känd för att han aldrig blev president gjorde storstilad återkomst som Mr Klimat med uppdrag att rädda jorden. Filmen »En obekväm sanning« var startskottet för engagemanget mot den globala uppvärmningen. Fick Nobels fredspris 2007.

H

Hammar, KG
En massiv namninsamling, under ledning av bland andra ärkebiskop KG Hammar, krävde 2005 amnesti till alla asylsökande i Sverige. Protesterna ledde till att asylkraven tillfälligt sänktes och 30 000 flyktingärenden prövades på nytt, 13 000 av dem fick uppehållstillstånd.

Hellström, Håkan
Broder Daniel-basisten slog sig lös och exploderade i svenskarnas högtalare med »Känn ingen sorg för mig Göteborg«. Plötsligt var det okej med falsksång och att »låna« från artistkollegerna. Hellström sjöng sig också in i den breda publikens hjärtan som gäst i »Allsång på Skansen«.

Hilton, Paris
Hotellarvtagerskan som förvandlat småhundar till en accessoar. Satte med tv-serien »Simple Life« tonen för decenniets superkändiskult: en kombination av pengar, bling-bling, sex, droger. Kändisen framför alla andra.

Holm, Stefan
Pensionerad höjdhoppare. Under 00-talet vann han bland annat OS-guld och inomhus-VM fyra gånger. Statistikgalningen Holm säger sig vara en av få höjdhoppare som har lyckats hoppa mer än 50 cm över sin egen längd (181 cm kontra 237 cm).

Hu, Jintao
Folk­republiken Kinas president sedan 2003 är en klassisk teknokrat som med stadig hand lotsat landet genom marknadskapitalismens blindskär och gjort Kina till en stormakt igen. Men OS i Beijing 2008 förbättrade inte yttrandefriheten, tvärtom.

Hurley, Chad
Chad Hurley, Steve Chen och Jawed Karim tjänade en förmögenhet på sin till synes enkla idé – en plattform där vem som helst kan lägga ut sina videoklipp. Ett drygt år efter lanseringen 2005 av You Tube såldes bolaget till Google för 1,65 miljarder dollar.

I

Ibrahimovic, Zlatan
Sveriges mest framgångsrika fotbollsspelare. Under 00-talet har Zlatan vunnit Guldbollen fyra gånger och blivit skyttekung i italienska ligan. Flytten från Inter till katalanska FC Barcelona (2009) är den näst dyraste övergången i fotbollens historia.

Isaak, Dawit
Svensk-eritrianska journalisten Dawit Isaak tillbringade nästan hela decenniet i fängelse, i september 2001 greps han i Asmara i Eritrea. Sveriges »tysta diplomati« har under åren kritiserats hårt.

J

Jackson, Michael
Världens sista superstjärna? 00-talet började med ett spektakulärt firande av hans 30 år som artist, och det avslutades med att han dog. Däremellan åtalades han för sexuella övergrepp på barn, och trots att han frikändes blev det tystare runt honom. Tills våren 2009, då han slipade på den storslagna comeback som aldrig blev av.

Jacobsson, Jonas
Sportskytten från Norrköping har deltagit i samtliga Paralympics sedan 1980. Facit hittills: 27 medaljer. 2008 skrev han in sig i den svenska idrottshistorien då han som förste handikappidrottare tilldelades Svenska Dagbladets bragdmedalj.

Jaldung, Håkan
Polismästaren som ledde styrkorna under kravallerna vid EU-toppmötet i Göteborg 2001. Det var första gången sedan skotten i Ådalen 1931 som en demonstrant blev skjuten. Jaldung åtalades senare för frihetsberövande, men friades.

Jones, Marion
2007 blev friidrottaren Jones fråntagen de flesta av sina många VM- och OS-medaljer efter dopningsavslöjanden. Hon dömdes även till sex månaders fängelse. Planerar en comeback som basketspelare.

Josefsson, Janne
Strax före valet 2002 avslöjade »Uppdrag granskning« rasistiska moderater i valstugorna. De borgerliga förlorade, det blev räfst och rättarting och utrymme för en viss Fredrik Reinfeldt att formera nya styrkor och bilda den allians som fyra år senare skulle vinna regeringsmakten.

K

Kaplan, Jeffrey
Dataspel är verkligen ingen lek. Som lead designer för »World of Warcraft« styr Jeffrey Kaplan verkligheten för miljontals människor som valt att leva sina liv virtuellt. Inför släppet av varje ny version av spelet ses de främsta fantasterna köa i dagar.

Kirchsteiger, Ernst
Martin Timell gjorde succé som hemmafixare i tv och fler följde i kölvattnet av den så kallade Timell-effekten. Bland annat inredaren Ernst Kirchsteiger som renoverade sommartorp och kryddade den svenska citatfloran med uttryck som: »Färgen får det att brumma som en liten humla i mitt bröst.«

Klüft, Carolina
Hon är en av tidernas bästa sjukampare. 2005 blev den 22-åriga smålänningen den yngsta friidrottaren någonsin att ha erövrat guldmedaljer i både inomhus- och utomhus-EM, -VM och OS.

Knutson, Lottie
Tsunamin i Sydost­asien på annandagen 2004 krävde 225 000 liv, varav 543 semesterfirande svenskars. UD, med Laila Freivalds och Lars Danielsson i spetsen, fick hård kritik för sin slappa hantering. I stället klev Fritidsresors informationschef fram.

L

Lindberg, Camilla
Få kände till, än mindre brydde sig om, folkpartiets riksdagsledamot från Dalarna. Det ändrades i ett knapptryck – när hon som enda borgerlig politiker röstade emot den omstridda FRA-lagen. Lagen gick igenom men Lindberg kunde börja titulera sig folkhjälte.

Linderborg, Åsa
»Mig äger ingen«, eländesskildringen av en supande men kärleksfull pappa, var en av de viktigaste titlarna i 00-talets ström av självbiografiska romaner. Som kulturchef på Aftonbladet orsakade hon diplomatisk kris mellan Stockholm och Jerusalem genom publiceringen av den utskällda artikeln som spekulerade i israelisk organhandel.

Lindh, Anna
Mitt i EMU-valrörelsen 2003 blev Sveriges utrikesminister, Ja-sidans affischnamn och socialdemokraternas kronprinsessa mördad. Världens ledare ställde upp i hyllningskör. Men det blev ingen euro i Sverige.

Ljung, Susanne
Tog modet in i journalistikens finrum med sitt program »Stil« i P1. Fick ett lass med skit kastat på sig när hon erkände ett synnerligen dyrt väskinköp. Ljung blev antikonsumisternas måltavla men visade egentligen bara på en realitet – att 00-talet var decenniet då lyx blev allmängods.

Ljungberg, Hanna
En av Sveriges mest framgångsrika fotbollsspelare. Utnämnd till årets främsta spelare 2002, och belönades då även med Diamantbollen. 2008 gjorde Ljungberg sitt 72:a landslagsmål för Sveriges damlandslag, en prestation som gjorde henne historisk.

Lundby-Wedin, Wanja
Hon gick ut hårt i Vaxholmskonflikten där det lettiska byggföretaget Laval drog den svenska modellen till EG-domstolen. Sverige fick stryk och LO fick så betala dyrt för konflikten. Sedan blev problemen personliga när fackbasen och styrelseledamoten godkänt AMF:s pensionsavtal med vd:n Christer Elmehagen värt 60 miljoner.

Lundgren, Nils
Ekonomen som lyckades framställa sitt EU-skeptiskta kompis­projekt junilistan som ett folkligt antietablissemangsparti. I EU-parlamentsvalet 2004 tog de alla med storm och blev tredje största parti. Fem år senare åkte de emellertid ut.

Lövin, Isabella
Journalisten ilsknade till på den europeiska fiskepolitiken, 2008 skrev hon boken »Tyst hav« som gav henne Stora Journalistpriset. Året därpå valdes hon in i Europaparlamentet för miljöpartiet och driver i dag frågan vidare i EU:s fiskeriutskott.

M

Merkel, Angela
Tysklands första kvinnliga förbundskansler. Hon blev en symbol för kvinnor som tog makten i världen under 00-talet, som Michelle Bachelet i Chile, Cristina Kirchner i Argentina och Jóhanna Sigurðardóttir på Island. Merkel tog även kommandot i EU.

Moodysson, Lukas
Lyfte frågan om människohandel med filmen »Lilja 4-ever« (2002). Uppskattningsvis förs varje år över en halv miljon kvinnor och barn in i EU för att utnyttjas i prostitution, på sexklubbar och i porrbranschen. I världen handlar det om flera miljoner. Handeln omsätter runt 50 miljarder kronor och är den snabbast växande formen avgränsöverskridande brottslighet.

Mugabe, Robert
Har i tre decennier styrt det svältande Zimbabwe med järnhand. Resultatet är en rekordinflation på över tusen procent. Efter fjolårets val tvingades han samarbeta med den politiske fienden Morgan Tsvangirai, men hittills har det inte lett till någon förändring.

N

Nordström, Tina
Hon regerade i tv med sina personliga matlagningsprogram under nästan hela 00-talet. Hon fick svenskarna att »smaka, smaka« och utbrista »jättegott« (på skånska). Andra tv-kockar som kultförklarades var Floyd, Den nakna kocken (Jamie Oliver) och Nigella Lawson.

O

Obama, Barack
Med sin valslogan om hopp och löfte om förändring valdes han 2008 till USA:s förs­ta svarta president. 2009 tilldelades han även Nobels fredspris. Även om han inte skapar fred i världen och minskar fattigdomen på hemma­plan satte han en ny ton i debatten.

Oddson, David
Knäckte Islands ekonomi. Mångårig statsminister, och riksbankschef under den tid bubblan blåstes upp. Fick sparken när krisen uppdagades. Personifierar inaveln i den isländska makt­sfären.

Olofsson, Maud
En sensommardag 2004 samlades de borgerliga partiledarna hos centerpartiledaren i Högfors för att bilda en allians. Men det var först ett drygt år senare, hemma hos kristdemokraternas Göran Hägglund i Bankeryd, som de kom överens om politiken.

Opitz, Stina
Hennes skulptur »Cirkulation II« prydde en rondell i Linköping, men någon ogillade den vita betonghunden och högg huvudet av den. Det blev starten på en rörelse som 2006 placerade ut »rondellhundar« över hela landet. I Pakistan, där de danska Muhammedkarikatyrerna fanns i färskt minne, utbröt upplopp när konstnären Lars Vilks publicerade en teckning av profeten som rondellhund.

Parker, Sarah Jessica
Symbolen för 00-talets frigjorda storstadskvinna som slåss för rätten att bränna hela karriär­lönen på skor och samtidigt drömma om en man som kan försörja henne. Tv-serien »Sex and the City« blandar varumärkesplacering, sexuellt frigjorda singlar med kärleken till New York.

Persson, Göran
Ingen svensk politiker var mäktigare under decenniet än Vingåkers Machia­avelli. Höjdpunkten kom 2002 då Persson dansade med kossan Doris och vann sitt andra val. Men den buffliga ledarstilen slog tillbaka mot partiet och valet 2006 blev ett nederlag.

Petersson, Lars-Eric
I juni 2000 blev Peterssons enorma ersättningar kända för allmänheten. Lyxrenoverade lägenheter åt ledningen, avancerade affärer med dotterbolaget Skandia Liv och skatte­planering ledde till slut till att Petersson fick sparken 2003. Därefter inleddes en rättsprocess som pågick fram till november i år.

Politkovskaja, Anna
Rysk journalist på tidningen Novaja Gazeta som mördades 2006. Var en av landets starkaste kritiker av militären och dåvarande presidenten, numera premiärministern, Vladimir Putin, som fortfarande är Rysslands starke man.

Pärson, Anja
Tog sitt första VM-guld i slalom 2001. Sedan dess har det blivit en hel drös till: Pärson är den enda idrottare som har vunnit VM-guld i samtliga fem alpina discipliner. 2007 blev hon den första att vinna Bragdguldet två år i rad.

Pääbo, Svante
Hamnade högst på tidskriften Sciences tio-i-topplista när han lyckats klassificera schimpansens DNA. Annars sysslar han med paleogenetik, han undersöker neandertalarnas arvsmassa för att klarlägga varför det blev människan som tog herreväldet på jorden.

Q

Quick, Thomas
Sveriges mest omskrivna massmördare, Sätermannen Thomas Quick (Sture Bergwall), har erkänt trettio mord och dömts för åtta, tog i december 2008 tillbaka alla erkännanden och krävde resning. Quick menade att han varit drogad med psykofarmaka när han erkände.

R

Reinfeldt, Fredrik
Han var en underdog, hunsad av Carl Bildt. Men han har klarat ministeravgångar och finanskris. Med tre år vid makten och ett svenskt ordförandeskap i ryggen är han närmare sina landsfaderdrömmar än någonsin.

Rodham Clinton, Hillary
Från bedragen första dam till USA:s utrikesminister. Trots, eller kanske tack vare, den hårda och jämna striden mot Barack Obama under 2008 års presidentvalskampanj knep hon ministerposten. En av världens mest inflytelserika personer.

Rosling, Hans
Professor vid Karolinska institutet. 2005 grundade Rosling stiftelsen Gapminder, som försöker skapa hållbar utveckling med hjälp av statistik. Rosling har blivit världsberömd för sina pedagogiska – och optimistiska – föredrag om global hälsa.

Rowling, JK
Första Harry Potter-filmen kom 2001. Sedan har det rullat på med hysteri inför varje boksläpp. 2007 satte författarinnan punkt, då var hon Englands 13:e rikaste person – god för 550 miljoner brittiska pund. Har fått en efterföljare i Stephenie Meyers böcker om vampyren i »Twilight«.

S

Sahindal, Fadime
Mordet på 27-åriga Fadime Sahindal vintern 2002 blev starten på en het debatt om hederskultur i Sverige. Unga invandrarkvinnor som lever moderna, självständiga liv mördas för att försvara familjens heder.

Sahlin, Mona
Sveriges mest stryktåliga politiker klättrade tillbaka till toppen. 2007 valdes hon till första kvinna att leda socialdemokraterna. Hade tänkt hålla vänsterpartiet på avstånd, men rörelsen tvingade henne att backa.

Salander, Lisbeth
Det var inte Mikael Blomqvist utan Lisbeth Salander som gav det bestående intrycket från Stieg Larssons »Millennium«-trilogi. Den späda, svartsynta, androgyna hämnerskan blev Sveriges och hela världens superhjälte. Böckerna har sålts i över 20 miljoner exemplar och filmerna har setts av över sju miljoner – hittills.

Schlingmann, Per
Reklammannen som formade 00-talets mest hypade politiska modeord: utan­förskapet. Moderaternas kommunikationschef Schlingmann var arkitekten bakom arbetslinjen mot bidragslinjen. Blev partisekreterare efter valsegern.

Schulman, Alex
Plötsligt skulle alla berätta för omvärlden vad de tyckte. Elakast var bäst. Störst bland bloggarna var Alex Schulman och uppmärksamheten rakade i höjden när han bestämde sig för att lägga ner. Blondinbella och Katrin Zytomierska var andra storbloggare.

Schyman, Gudrun
Kallade män för »talibaner« medan hon ännu var vänsterpartiledare. Blev politisk vilde i riksdagen, startade feministiskt initiativ 2005. En av decenniets mest lysande opinionsbildare, men valframgångarna har uteblivit.

Sjöholm, Helen
I Kay Pollacks succé­pekoral »Så som i himmelen« rörde musikalstjärnan publiken till tårar med »Gabriellas sång«. Och med »Du är min man« med Benny Anderssons Orkester höll hon sig kvar på Svensktoppen i 278 veckor.

Stenbeck, Cristina
Blott 24 år gammal klev hon in och tog kommandot över miljardimperiet när hennes pappa, finansmannen och mediemagnaten Jan Stenbeck, plötsligt gick bort 2002. Nu är hon en av världens mäktigaste affärskvinnor.

Stockselius, Svante
Nöjeschef på SVT som 2002 förvandlade »Melodifestivalen« till ett kringresande megajippo med deltävlingar över hela landet. Sponsorer, skivbolag och kommuner jublar, tv-publiken bänkar sig och finalen i Globen ses av halva svenska folket. Numer festivaldirektör på Europanivå med kontor i Genève.

Svanberg, Carl-Henric
Vd 2003–2009 som tog Ericsson ur krisen. I början av 00-talet genomgick telekombolaget sin värsta kris hittills, vilket slog hårt mot Sverige och arbetslösheten. Mellan 2001 och 2003 halverades antalet anställda till 52 000, samtidigt förlorade bolaget över 50 miljarder kronor. I dag har bolaget 85 000 anställda världen över.

Svensson, Sixten
Orkanen Gudrun skakade om södra Sverige i januari 2005 med stormbyar på 40 m/s. Över 340 000 svenskar blev strömlösa och skåningen Sixten Svensson ilsknade till. Han startade elupproret för att lämna in en grupptalan mot Sydkraft för att få en säkrare tillgång till el.

Swartholm, Gottfrid
The Pirate Bay, FRA-lagen, upphovsrätt och piratpartiet blev centrala begrepp under andra halvan av decenniet. 2006 gjorde polisen en razzia mot TPB, bland andra hackern Gottfrid Swartholm, och beslagtog servrar. I juni 2008 röstade riksdagen igenom den omdiskuterade FRA-lagen.

von Sydow, Ebba
Modeprofilen Ebba von Sydow lanserades hårt av Expressen och blev snabbt en maktfaktor i Modesverige. Konkurrenten Aftonbladet kontrade med Sofi Fahrman och så var kapprustningen inom modebloggandet i gång.

Annika Sörenstam
En av tidernas främsta golfspelare. Sörenstam har vunnit 72 segrar på LPGA-touren, tjänat mer än 22 miljoner dollar och slagit otaliga rekord. 2003 valdes hon in i »Gold World Hall of Fame«. Drog sig tillbaka 2008.

T

Tamas, Gellert
I boken och senare dramadokumentären »Lasermannen« berättade Gellert Tamas decenniets stora historia om Sverige. Ett mörkt 90-tal genomsyrat av rädsla och främlingsfientlighet. Sju år senare kom han ut med reportageboken »De apatiska« och beskrev främlingsfientlighetens intåg i 00-talet. Den här gången handlade det om de omdebatterade apatiska flyktingbarnen.

Törnblom, Mia
00-talet var självhjälpens årtionde, böckerna fyllde bokhandlarna. Den som framför allt gav svenskarna självkänslan tillbaka var en före detta narkoman, numera föreläsare, författare och vägledare.

W

Wachenfelt, Irene
»Könskriget« var namnet på Evin Rubars tv-program, där Roks-ordföranden (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) Wachenfeldt med sitt uttalande att »män är djur« ställde feminismen på sin spets. Hon fick svenska folket att vakna till i tv-soffan.

Waldau, Åsa
Drama med inslag av bestseller-deckare. En religiös sekt på landet, pastor som fjärrstyrde barnflicka via sms och en kvinna som säger sig vara Kristi brud. Knutbymordet dominerade medierna vintern 2004. Pastorn fälldes för anstiftan till mord, barnflickan för mord.

Wales, Jimmy/Sanger, Larry
Just när it-bubblan brast startade de uppslagsverket som alla kan redigera och ingen får betalt för. På 90-talet hade ingen trott på dig om du sa att Wikipedia skulle komma att bli världens kunskapsförmedlare.

Watkins, Sherron
Hon är kvinnan som slog larm om fusk i den amerikanska jättekoncernen Enron. Företaget redovisade vinst medan förlusterna och skulderna växte på hög. Fasaden rämnade och utredningen visade på insiderhandel, bokföringsbrott och korruption i vad som blev ett av världens största bedrägerier på decennier.

Wingårdh, Gert
Gjorde monumental arkitektur okej igen i Sverige. Beskrivs som våghalsig, ömsom minimalist – ömsom maximalist. Har fått Kasper Salin-priset fem gånger – fler än någon annan – varav tre under 00-talet, senast 2007 för Sveriges ambassad i Washington. Han har även ritat den svenska ambassaden i Berlin.

Z

Zanyar, Darin
Satte »Idol« på kartan i Sverige. Vem minns egentligen vem som vann »Idol« 2004? Att Darin blev tvåa kommer däremot de flesta ihåg. 17 åringen från Vällingby blev en av landets största flickidoler och radade upp listettor under åren som följde.

Zennström, Niklas
Skrämde slag på telekom­branschen genom att erbjuda gratis telefoni på internet. Skype såldes för 20 miljarder till amerikanska E-bay och Zennström kvalificerade sig 2006 till tidskriften Times lista över världens 100 mäktigaste.

Zuckerberg, Mark
Harvard­studenten hade bara tänkt skapa en plattform för gamla studentkompisar att kommunicera på. I dag har Facebook över 300 miljoner användare och är en viktig kanal för både marknadsföring och valkampanjer.

Å

Åkesson, Jimmie
Han enade partiet, kastade ut de värsta belastningarna och försökte tvätta bort bilden av Sverige­demokraterna som en bunt rasistiska skinnskallar. Närmar sig riksdagen.

Hon har pliriga ögon och minimalt med hår uppsatt i tre små flätor. Hon har just haft premiär för det gemensamma projekt där hon, Marie Brolin-Tani och Tim Rushton koreograferar var sitt stycke för Unga Danskompaniet.

Under några månaders tid bor och arbetar Virpi Pahkinen därför i Köpenhamn. Hon har haft

Stockholm som bas i tjugo år, men är sällan där. Det händer att hon är på resande fot halva året.

Med uppmärksammade solodanser och större koreografier har hon turnerat i ett 40-tal länder och hänfört danspublik sedan slutet av nittiotalet.

– Jag är nog kroniskt inspirerad. Det handlar bara om att få tag i det liv jag redan är fylld med, säger hon och gör en s servatoriet i Helsingfors, men hoppade av utbildningen när hon kom in på koreograf­utbildningen på Danshögskolan i Stockholm. Flytten till den svenska huvudstaden i slutet av åttiotalet kom att innebära slutet på livet som musiker i vardande, men det är ett val hon aldrig ångrat.

– Det var bara rätt att jag inte blev någon medelmåttig pianopedagog med tendenser åt poesi. Men det är onekligen väldigt bra att ha det med i bagaget.

Till en början var Virpi Pahkinens arbetssätt ganska intuitivt och det dröjde innan hon kom underfund med hur hon skulle förhålla sig till hantverket. Under studietiden kunde hon ligga på golvet i timmar och vänta på inspirationen.

– Det tog ganska lång tid att skala av egot. Men nu har kroppen lärt sig hitta kontakten, jag kan bara plugga in den mot Gud och låta det strömma in. Arbetar man tillräckligt dedikerat och koncentrerat känns det nästan som att man får någonting »gratis« – det är en blandning av hårt arbete och stunder av nåd.

Virpi Pahkinens musikaliska bakgrund blir tydlig i hennes sätt att koreografera när hon smyger in musikaliska uttryck som fraser och inandningar. Hon menar att fraserna, avgränsade sjok av rörelsemönster, måste få utvecklas i sin egen takt. Först när de kommit på plats kan rörelserna möta musiken.

– Jag tänker aldrig slaviskt i takter, utan hittar en egen slags rytmik och tid i rörelsefraserna. Under repen räknar jag in dansarna precis som vanligt, säger hon och räknar taktfast fem-sex-sju-åtta, men slutreultatet är betydligt friare.

Virpi Pahkinen komponerar aldrig sina koreografier på papper. Hon gillar inte att anteckna utan arbetar hellre fram dem »den fysiska vägen« och låter dansarna härma de egna rörelserna, som på gehör. Hennes koreografier är abstrakta och rena. Symbolladdade rörelser och positioner med österländska influenser, hela tiden med en starkt andlig närvaro. Det andliga inslaget ser hon själv som självklart och stör sig därför på ständiga frågor om varför hon fyller danserna med religiösa övertoner. Hon är starkt troende, men är inte knuten till någon enskild religion.

– Det är märkligt att andlighet alltid måste ifrågasättas i Sverige. För mig är det enkelt – dansen ska vara andeväckande, man ska hålla på med de meningsfulla hemligheterna.

Hennes egen relation till Gud förändrades radikalt efter en stark upplevelse när hon bara var tio år.

– Min ångest inför den bibliska Guden förändrades när jag såg en stor ljusboll uppenbara sig ovanför insjön, som dessutom hette Domens sjö, i Finland. Detta ljus sade till mig att jag inte behövde tro på någon Gud – och då är man ju fri att tro.

Virpi Pahkinen arbetar ofta tätt ihop med ljussättare och musiker, och integrerar gärna olika konstarter. Det kanske mest kända samarbetet var när hon koreograferade och dansade i Ingmar Bergmans uppsättningar på Dramaten. Först var Bergman måttligt intresserad av att ha henne med i pjäsen, »Peer Gynt«, men koreografen Donya Feuer var envis.

– Ingmar accepterade det med villkoret att jag alltid skulle ha en sjal på huvudet och komma helt osminkad till repetitionerna. Jag hade inga problem att anpassa mig till det, jag ville inte dra onödig uppmärksamhet till mig själv – jag hade ju fått en chans att få följa med på en teaterresa i mästarens regi.

Hon berättar hur Ingmar Bergman så små­ningom blev alltmer tillåtande och efter en tids samarbete ibland kunde gratu­lera henne när hon fått bra recensioner på den egna solodansföreställningen. Inför sis­ta pjäsen, »Spöksonaten«, frågade han henne till och med om hon trivdes i sin scenkostym och om hon hade några synpunkter.

– Men det märkliga var egentligen drömmarna jag hade inför repstarten. Den roligaste var att Ingmar skulle sätta upp »Pippi Långstrump« och jag hade tilldelats huvudrollen. Att han ur världens dramalitteratur hade valt en barnpjäs var i sig underligt men att jag skulle ha talrollen var rena galenskapen. Några veckor efter drömmen fick jag veta att jag skulle vara koreografiassistent i »Backanterna«. Under en av repetitionerna stannar Ingmar upp och säger att »Backanterna« egentligen var föregångare till »Pippi Långstrump«.

Inom klassisk balett passerar man bästföredatum strax över 40 år. Hade Virpi Pahkinen ägnat sig åt klassisk tåspetsdans hade hon därför slutat som solodansare redan nu, men viftar bort frågan om pension med faktumet att Pina Bausch dansade till sin död. Bausch, som räknas som en av den moderna dansens största förnyare, gick hastigt bort i vintras vid 68 års ålder – bara några få dagar efter att hon stått på scen med sitt danskompani.

– Allt beror på mentala förberedelser och hur man hushållar med kroppen. Fysiskt sett kan jag göra mer i dag än för tio år sedan. Om jag bara sitter i lotusställning i fem minuter och övertygar mig med mentala visualiseringar förbereder jag mig inför krävande soloframträdanden.

Virpi Pahkinen väver in olika konstnärliga uttryck i sitt arbete på ett självklart sätt: I vintras koreograferade hon en isdans, för några år sedan tog hon upp pianospelandet när hon repade in några favoritstycken av Bach och Brahms inför en tv-inspelning.

I de egna koreografierna spelar musiken en central roll och hon arbetar ofta nära kompositörer som skriver musik direkt för hennes danser. Ibland får kompositören helt fria händer, ibland är det hon själv som drar upp riktlinjerna för struktur och instrumentval. Men trots vikten av musik påpekar hon att tystnad är en självklar utgångspunkt.

– Jag startar alltid arbetet med en ny koreografi i tystnad, jag gör mina rörelser utan musik och låter kroppen lära sig minnas tiden för varje rörelse. Mötet med musiken kommer först i en senare fas. Jag hade gärna använt tystnad i mina danser om det inte var för att teatertystnad inte är så magisksom man önskar – det finns alltid en fläkt som brummar någonstnas. Men tystnad är bra att dansa i.

Som tur är får det beprövade sällskap av det obeprövade: debutanter och uppstickare – och väl­bekanta ansikten som intar nya positioner. Därför är Killinggängets scendebut på Dramaten i Stockholm något att se fram emot, likaså elektronikaduon The ­Knifes opera om ­Darwins utvecklingslära på Det Kongelige i ­Köpenhamn.

Den som lyckas fånga ­tids­andan, slå den på ­volley, kan räkna med medial uppmärk­samhet. Fokus har grävt i höstens svenska kulturutbud och identifierat vilka personer inom konst-, ­litteratur-, teater-, film- och musikområdet som bäst ­behärskar konststycket.

I bildspelet till höger kan du se vilka stjärnor som kommer att väcka uppmärksamhet till hösten.

En välfylld kundvagn med den blågula Lidlloggan rullas fram till en av husvagnarna närmast cirkustältet. Hunddressören Wolfgang Lauenberger, hans fru Lana och deras 18 månader gamla dotter Alexa har varit på den tyska stormarknaden och fyllt på förråden.

Han är sjätte generationens cirkusartist och har uppträtt världen över. Det är nionde året han och hans tolv hundar gör en sommarsäsong i Sverige. Han tror att dottern kommer gå i sin fars fotspår, och visar genom att utföra ett balansnummer i luften med den skrattande Alexa.

I år ingår 90 personer i Cirkus Maximums följe. 20 av dem är artister, övriga är teknisk personal, kockar, biljettförsäljare, ljussättare, musiker och medföljande familjer. Många fruar, flickvänner och barn ingår i cirkusföljet. Deras vardag styrs av turnéschemat. Varje morgon anländer de till en ny plats, men försöker ändå upprätthålla rutiner som så småningom blir vardag. Cirkusarna slår alltid läger i städernas ytterområden, men ibland tar de sig in till centrum för att shoppa eller turista, berättar Janine Sheppherd som varit gift med clownen Francesco i femton år. Deras femåriga dotter Angelina är född in i cirkusvärlden. Holländaren Francesco Sheppherd har cirkusarvet på både moderns och faderns sida. Släkten är full av lindansöser, operasångare, magiker och akrobater. Själv bestämde han sig redan som barn för att bli clown, berättar han samtidigt som han med van hand vitsminkar sig för kvällens föreställning. Francesco sitter vid sminkbordet, som är inklämt i det trånga utrymmet bredvid tvättmaskinen och duschen i den lilla lastbilen. På spegelns sidor sitter bilder och kort från hans karriär, luften är tung av sköljmedel. När det är dags för den slutliga vitpudringen kliver han ut på trappan och lutar sig ut över gräset.

Det är ett sätt att leva. Under de sex månader som årets upplaga av Cirkus Maximum rullar runt Sverige är det endast två kvällar som det inte är någon föreställning: dagen efter premiären och midsommarafton. Artisterna får bara betalt de dagar de jobbar, det spelar ingen roll om man blir sjuk. Tillvaron är osäker. Att arbeta som cirkusartist innebär att flera gånger om året tvingas ragga nya kontrakt.

– Ett år skrev jag 158 nej tack-brev till artister som skickat in dvd:er på sina framträdanden. Men cirkusvärlden är ganska liten och vi vet vad vi vill ha, säger Helena Schicht som är turnéledare och ansvarar för all planering och administration. Hon har jobbat på Cirkus Maximum sedan 1996.

– Jag hoppade av för två år sedan eftersom jag ville ha ett vanligt liv. Men det var ju så tråkigt, så jag återvände.

Artisterna kommer från de stora cirkusskolorna i länder som Kuba och Ryssland. Eller så är de uppvuxna inom cirkusen och har fortsatt traditionen.

I en husvagn sitter 14-åriga Jasmin och gör matteläxan. Hon är dotter till Silke Frank, som är gift med Cirkus Maximums chefdressör Anton Frank. Jasmins pappa har en egen cirkus i Tyskland, men nu följer hon med sin mamma på Sverigeturnén. Jasmin och hennes lillasyster Michelle har en egen husvagn, som de delar tillsammans med majsormen Hongselong. Det betyder »röd drake« på kinesiska, förklarar Jasmin, som trots att hon läser i tysk skola på distans har lärt sig svenska på egen hand. Så vill hon också bli tolk när hon blir stor, om hon inte blir cirkusartist förstås. Varje dag har hon två timmars internetuppkopplad undervisning med sin lärare i Tyskland, annars läser hon på egen hand. Jasmin förklarar att hon aldrig saknat att ha klasskamrater och en fast tillvaro.

– Det är som om jag skulle fråga dig hur det känns att bo i ett hus, konstaterar hon.

Hon umgås mycket med den ryska akrobattruppen som är i samma ålder som hon. Och så hjälper hon till med släktingen Wolfgang Lauenbergers hundar inför föreställningen. Ser till att de är borstade och redo.

Det är långt mellan en lerig äng i Gävle och den första kända cirkusen i världshistorien. Ändå har de nästan identiska namn. Cirkus Maximus i Rom anlades på 500-talet före Kristus av kejsare Tarquinius Priscus, och var skådeplats för kapplöpningar, gladiatorspel och offentliga avrättningar.

Den moderna cirkusen som mer liknar den vi ser i dag, etablerades i Storbritannien under sent 1700- och tidigt 1800-tal. 1768 höll en man vid namn Philip Astley en första cirkusföreställning i London, med dresserade hästar i en ring.

Cirkusfenomenet spred sig snabbt över världen och blev ett populärt folknöje. 1919 proklamerade Lenin att cirkusen skulle bli »folkets konstform« och uppgraderas till samma finkulturella nivå som teater, opera och balett. Lenin förstatligade alla cirkusar i Sovjetimperiet och 1927 grundade han Moskvas cirkusskola. Med sin avancerade akrobatik blev den sovjetiska statscirkusen snabbt världsberömd.

I Sverige är Cirkus Scott, grundad 1937, mest välkänd. Familjeföretaget har dock legat nere sedan 2003, då den sista föreställningen gavs. I dag är Cirkus Maximum störst i Sverige, det finns bara en handfull aktiva cirkusar som turnerar landet runt i dag.

Den svenska cirkusen hade sina gyllene år under förra seklet medan den gamla cirkustraditionen nu är  utdöende. Borta är de gamla svenska cirkussläkterna, där tradition och kunnande gick i arv från generation till generation. I dess ställe har nycirkusen, med sina akrobatnummer och frånvaro av cirkusdjur, etablerat sig. Svenska Cirkus Cirkör, som startade 1995, har förutom viljan att underhålla även en ambition att påverka samhällsklimatet. En sorts politisk konstform som har ganska lite gemensamt med den traditionella cirkusen.

Anton Frank tror att cirkusdöden har att göra med de hårda arbetsvillkoren i kombination med att traditionen, kunnandet och yrkesstoltheten försvinner.

Ingen av artisterna i årets upplaga av Cirkus Maximum är svensk. De kommer från Ryssland och Kuba, Rumänien och Burma, Tyskland och Spanien.

– Det är en mycket speciell tillvaro som man nästan måste vara född in i för att förstå. Få svenskar är beredda att leva på det sätt som krävs, säger Anton Frank, som under sin långa cirkuskarriär haft semester en enda gång, en tvåveckorsresa till Thailand för ett par år sedan.

Cirkus Maximum har alltid premiär på hemmaplan, i Älvsered i mars. Sedan följer ett turnéschema över landet under sex månader. Cirkuslivet är inrutat. Senast klockan sju på morgonen rullar karavanen av last- och husbilar iväg. Ofta är det 5-6 mil till nästa turnéställe och från det att bilarna rullar in går allt mycket snabbt. Det tar fyra timmar innan det stora cirkustältet är uppe och allt är på plats. Efter lunch sover artisterna, tar en sväng in till stan eller tittar på tv. 18.00 ska alla vara klara inför föreställningen som börjar klockan sju, djuren ska vara rena och prydliga och redo för manegen.

När de sista applåderna tystnat och publiken gått hem rivs tältet på ett par timmar, kassorna räknas och man äter en nattmacka. I god tid före midnatt är allt klart och lugnet lägger sig över husvagnar och tält. Och så börjar allt om igen, klockan sju morgonen därpå, samma sak varje dag under sex månader, varje sommar.