Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

JK: »Jag har väntat på ett sånt här fall«

En reporter på Expressen står åtalad för lögn. Samtidigt laddar JK för målet som kan sätta Otto Sjöberg i fängelse.

I veckan inleddes åtalet mot Niclas Rislund, Expressenjournalisten som anklagas för att ha utgivit sig för att vara polis. Samme journalist låg bakom den artikel där skådespelaren Mikael Persbrandt påståtts vara akut inlagd för alkoholförgiftning, som Fokus skrev om den 13 januari

Justitiekansler Göran Lambertz förbereder nu ett förtalsåtal till följd av artikeln om Persbrandts alkoholförgiftning. Åtalet kan komma att äventyra tidningen Expressens ställning och leda till hårda straff för ansvarige utgivaren Otto Sjöberg. Nu säger JK att han länge velat pröva ett liknande fall.

– Jag hade väntat på ett klart fall. Jag har tyckt att det här med att JK aldrig väcker åtal är lite konstigt. Så när jag fick det här fallet på mitt bord tyckte jag att det var klockrent, säger Göran Lambertz.

Varför har ni väntat på det. Vill ni statuera exempel?

– Nej. Främst för att det någon gång borde väckas åtal. Det kan inte gå 50 år emellan. Regeln finns där så rimligen borde den användas nån gång.

Att JK nu väljer att inleda förundersökning för förtalsåtal är ytterst ovanligt. Sist var för 15 år sedan. Då gällde det också ­Expressen, som hade publicerat en serie artiklar om mutor och läggmatcher i hockey och bandy. Den gången friades Expressen.

Otto Sjöberg säger att han inte begriper varför JK valt just det här fallet.

– Jag blir förvånad. Vi har redan tillstått att det är fel, till och med att vi är beredda att betala ett skadestånd. Vad finns det då principiellt att pröva? Det kan lika gärna prövas i vanlig domstol. I ett vanligt skadeståndsförfarande behöver inte statens advokat gå in och driva.

JK är regeringens ombud, och en av orsakerna till att han så sällan väcker åtal är att det är viktigt att staten inte lägger sig i den fria pressen, säger Hans-Gunnar Ax­berger, professor i medierätt vid Stockholms universitet, och tillägger att det är en viktig grundprincip.

Allmänhetens pressombudsman (PO) Olle Stenholm tror inte heller att man ska se fallet som en ökad tendens från JK:s sida att väcka åtal för förtal.

– Justitiekanslern är så pass bunden av en hög syn på praxis att han inte kommer att göra det här till en vardaglighet.

Otto Sjöberg har läst texten i Fokus (13/1–06), där bilden av hård konkurrens mellan kvällstidningarna och revanschism målas upp som orsak till publiceringen.

Håller du med om den bilden?

– Nej. Det visar debatten med all önskvärd tydlighet att det är förödande att begå fel i svensk media. Vi har ett ganska bra självsaneringssystem, menar Otto Sjöberg.

Vad var det som inte funkade då?

– Vi brast på flera led samtidigt och det var det som gjorde att det blev fel i tidningen. Nu har vi ett internt arbete som pågår för att förbättra, säger Otto Sjöberg.

De svenska tryckfrihetslagarna skiljer sig från många andra europeiska länder när det gäller skyddet av privatlivet. JK argumenterar nu för en översyn av den svenska tryckfrihetslagen och hänvisar till ett fall i Europadomstolen, den så kallade Carolinedomen, där prinsessan Caroline av Monaco stämde och vann mot en tidnings publicering av en närgången fotografering.

– Jag gör bedömningen att det finns mycket som talar för att vår lag inte duger. Då måste vi rimligen överväga om lagen duger, och om den inte gör det, hur vi måste ändra den. Det känns som ett helt naturligt lagstiftningsprojekt som vi måste ta oss an helt enkelt, säger JK Göran Lambertz.

Men Olle Stenholm tycker inte att man behöver ha så bråttom i den frågan. Han är inte säker på att man ska tolka Carolinedomen som praxis­bildande. Men han menar att om en situation dyker upp där en svensk medborgare anser att Sverige inte skyddar vederbörandes privatliv i enlighet med Europadeklarationen om de mänskliga rättigheterna, och fällas för det i Europadomstolen, då finns det anledning att ändra lagstiftningen.

Senaste gången Expressen fälldes i ett förtalsmål var i samband med en löpsedel där Gudrun Schyman påstods ha spelat in erotisk film med sin exmake. Då fastslog Högsta domstolen att Joachim Berner, dåvarande ansvarige utgivare på Expressen, skulle betala ett skadestånd på 50  000 kronor och böta 60  000kronor för förtal. I det här fallet kan man vänta sig strängare straffpåföljd, menar Hans-Gunnar ­Axberger.

– Publiceringen av Persbrandt är i en helt annan division än den som gällde Schyman. Schymanfallet var mer en språklig manipulation, en glidning. Det här fallet verkar vara mer en ren chansning. Men det är omöjligt att spekulera i vad utgången skulle kunna bli, avslutar Hans-Gunnar Axberger.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera