Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Intervju

Merete Mazzarella: »Det nordiska betraktas som osexigt«

Servitrisen hinner knappt ta upp vår beställning och försvinna med matsedlarna förrän vi kommer in på dagens stora samtalsämne: vad är ett gott liv? Det är en fråga som länge har engagerat Merete Mazzarella.

Varje vecka skriks nya hälsolarm ut på löpsedlarna och många är strängt upptagna av att må bra. Det verkar ha gått så långt att 2000-talets människor faktiskt har svårt att acceptera att livet även innebär sjukdom, smärta, åldrande och i förlängningen döden, menar hon.

– Vi är så orimligt rädda för att förlora kontrollen över livet. Men det måste vara möjligt att leva utan att ha kontroll på allt, säger Merete Mazzarella.

Paradoxalt nog hittar hon en förklaring till hälsofixeringen i de hägrande möjligheterna att leva mycket längre än tidigare generationer. Det är inte längre så märkvärdigt att fira sin 100-årsdag och självklart blir det då snopet om man skulle dö redan vid 60 och snuvas på den förväntade konfekten.

Merete Mazzarella har själv hunnit fylla 61. Hon har ännu inte varit allvarligt sjuk eller upplevt långvarig smärta.

– Men jag har blivit gammal nog för att inse kroppens sårbarhet, säger hon.

Människors oro för sin hälsa förstärks också av de brister som här och var finns inom sjukvården. Ett fel är att vård och omsorg inte ses som en del av samhällets kultur, menar Merete Mazzarella.

– Vårdfrågor är kulturfrågor. Ingen annanstans gestaltas våra värderingar, och känslor av makt och maktlöshet på ett så tillspetsat och tydligt sätt. Och självklart borde man skriva om sådana frågor på tidningarnas kultursidor!

Orden kommer med eftertryck på den varma finlandssvenskan.

Merete Mazzarella delar sin tid mellan ett hus på finländska landsbygden, lägenhet i Helsingfors och lägenhet i Uppsala.

– Jag brukar säga att jag har tre kylskåp med torra ostkanter.

Som diplomatdotter växte hon upp bland annat i Schweiz och i Kina. Förnamnet har hon efter sin danska mor, och efternamnet från äktenskapet med sin förste man som var engelsman med rötter i Italien. Hon blev van att tidigt iaktta och upptäcka nya saker, och brer inte gärna ut sina egna åsikter.

Och kanske är det också därför hennes böcker älskas av många läsare. Mazzarella levererar inga bestämda svar, men ställer vakna, kritiska frågor. Den aktuella boken »Den goda beröringen« är en stridsskrift för en mer humanistisk syn på vården.

– Det går att leva ett gott liv även om man inte är frisk, säger hon.

Bakgrunden till att litteraturvetaren Merete Mazzarella gärna närmar sig medicinska frågor är att hon följde sin mors sjukdom och död, som hon 1992 skildrade i »Hem från festen«. Det är hennes viktigaste bok, tycker hon själv.

Sedan dess har hon ofta föreläst om mötet mellan läkare och patienter, och om anhörigas roll vid vården av döende. Det ledde också till att hon började hålla kurser i skönlitteratur och kreativt skrivande för läkare och läkarstudenter.

– Det skulle behövas en större förståelse mellan humanism och naturvetenskap inom medicinen. Jag älskar att själv få skärpa blicken, och se tillvaron med andras ögon. En matematiker kan inte få mig att tänka matematiskt, men hon kan förmedla sin fascination över ett vackert matematiskt problem. Det gör min egen värld större.

Hon efterlyser också mer sinnlighet i en tid när det mesta görs till texter som ska analyseras, allt från terrordåd och naturkatastrofer till vår kropp hos läkaren. Det gäller också att öva andra sinnen: lyssna, lukta, smaka och beröra, inskärper Merete Mazzarella.

Fenomenet märks även i Saluhallens stånd omkring oss, kommer vi fram till. Överallt goda ostar, stenungnsbakade bröd, präktiga lammkorvar, skaldjur, choklad och färsk fisk. Men ändå så sterilt upplagt i diskarna med små textskyltar. Inte bågnande och lockande utan mer av ett gammaldags zoologiskt museum.

Samtalet böljar vidare om hur snabbt vi överger värderingar och förskjuter etiska gränser när ny medicinsk teknik slår igenom.

– Tänk till exempel på sexualmoralen som när jag växte upp var oerhört sträng. Men med p-pillret så slog det ganska snabbt om till en friare syn på sex.

Då fanns det också en föreställning om att vänskapsrelationer skulle kunna ersätta kärnfamiljen, minns hon.

– Men där är jag nog en smula pessimistisk nu. Vänner och bekanta försvinner och det är familjen som blir tryggheten, säger Merete Mazzarella.

För henne är det maken Lars Gustafsson, också professor i litteraturvetenskap, och sonen med två barnbarn som bor långt borta i Chicago. Det är vemodigt att sällan kunna träffa de små.

– Jag blir nästan förskräckt när jag tänker på att de kanske uppfattar mig som ett gammalt spöke.

Sorlet i Saluhallen har lagt sig och på vägen ut pratar vi om det nordiska samarbetet, som verkar ha ett grått skynke över sig. Vad säger en professor i nordisk litteratur?

– Att syssla med det nordiska betraktas som osexigt. Det nordiska samarbetet har karaktären av något nyttigt och friskvårdsuppbyggligt över sig. Om det ska komma en renässans för Nordenintresset krävs det nog att den nordiska välfärdsmodellen är hotad på allvar.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera