Havet blommar – forskarna träter

Text: Lisa Bergman

Om algblomningen blir mindre i sommar än förra året är det knappast tack vare svenska insatser.

Alla minns bilderna av den gulgröna sörja som stank i Östersjöns badvikar förra året. Men trots årtionden av insatser för att begränsa utsläppen i Östersjön ligger Sverige fortfarande högt jämfört med andra länder.Av samtliga länder runt Östersjön är det bara Polen med sina 38 miljoner invånare som släpper ut mer fosfor och kväve i Östersjön än Sverige. Nu har visserligen Sverige den längsta kusten och en stor kustnära befolkning, och siffrorna ska tolkas med viss försiktighet eftersom olika länder använder olika beräkningsmetoder. Men det duger inte som ursäkt enligt svenska Greenpeace.

– Skandal att Sverige fortfarande ligger så högt, säger Greenpeace talesman i havsfrågor Ida Udovic.

Historiskt sett har reningen av Östersjön fokuserat på att rensa vattnet från fosfor. Men på 1990-talet började vissa forskare leta efter andra orsaker eftersom vattenkvaliteten fortfarande var dålig – trots stora satsningar på att minska fosforutsläppen. Det var då kväve kom in i bilden som alternativ förklaring till Östersjöns ohälsa. Sedan dess har forskarna dragit åt olika håll.

Den så kallade Göteborgsskolan vidhåller att fosfor är den stora boven och menar att ansträngningarna att begränsa kväveutsläppen är dyra och onödiga. Anders Stigebrandt på Göteborgs universitet menar till och med att det föreligger kvävebrist. Han föreslår kvävegödsling som skulle ge större vårblomning där mer fosfor konsumeras, vilket i sin tur skulle hämma tillväxten av blågröna alger senare på säsongen. Han får mothugg av Stockholmslägret.

– Att gödsla med kväve skulle få katastrofala följder eftersom det skulle ge alla alger – även giftiga - möjlighet att blomma obegränsat hela sommaren, säger Ulf Larsson vid Stockholms universitet. Han förespråkar fortsatt kväverening – och fosforrening.

För att råda bot på oenigheten inom forskarvärlden inkallade Naturvårdsverket förra året en internationell expertpanel som kom med konkreta slutsatser: fortsätt med fosforrening och utvärdera effekterna av kvävereningen. Naturvårdsverket menar nu att det arbete Sverige lagt ner på att begränsa fosforutsläppen innebär att vi har marginella möjligheter att göra mer på hemmaplan.

– I stället ska vi verka internationellt för att få länderna på andra sidan Östersjön att minska sina fosforutsläpp, säger projektledaren Per Jonsson på Naturvårdsverket.

Ida Udovic på Greenpeace säger sig känna igen resonemanget.

– Typiskt att Polen och andra östländer utpekas som svarta får i nedsmutsningen av Östersjön trots att vi själva har minst lika stor del i miljöförstöringen, säger hon.

Medan forskarna diskuterar angreppssätt och beräkningsmodeller närmar vi oss återigen giftalgernas högsäsong och frågan är hur det blir med algblomningen i sommar. Ulf Larsson säger att kunskapen om algblomningens orsaker inte räcker för att sia om det.

– Två av tre prognoser brukar vara felaktiga, säger han och påpekar att det i slutänden hänger på vädret; vackert väder som ger algerna värme och ljus ökar blomningen. Att algblomningen blev så påtaglig förra året berodde framförallt på vindförhållandena – för svaga vindar för att störa algblomningen men tillräckligt välriktade för att driva sörjan mot kusterna.