Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Tio frågor

Lantz: »Jag är inte orolig för mitt program«

Är du orolig för att ditt program kommer läggas ned nu?

– Inte ett dugg. Nu tror jag i och för sig inte att det kommer hända, men även om det skulle bli så är det inte hela världen.

Vad tror du att valet av Kerstin Brunnberg som ny vd kommer innebära?

– Hon är ju en gammal räv och det kanske kan vara en fördel i dagens läge. Men jag tror inte att hon kommer genomföra några snabba och drastiska förändringar.

Vilka egenskaper krävs för att bli en bra vd för Sveriges Radio?

– Man måste vara superwoman. Det krävs att man är övermänsklig eftersom medarbetarna kräver att man ska vara totalt felfri. Jag respekterar alla som är beredda att försöka. När man ska reformera ett så stort och traditionstyngt företag så spelar det nog ingen roll vem det är som gör det eller hur man gör. Folk blir upprörda ändå.

Varför ställer medarbetarna dessa hårda krav?

– Många journalister är kritiska människor som tror att de skulle göra allt bättre själva. Och på den punkten känner jag ju igen mig själv. Men sedan kan jag tycka att det finns vissa på Sveriges Radio som har en lite omogen inställning till ansvaret för sin egen kreativitet.

Du har ju blivit något av en symbol för förnyelsen av Sveriges Radio. Hur känns det?

– Jag är så trött på det. Jag orkar inte ställa de kraven på mig just nu, jag tycker att jag varit duktig nog på att ta den rollen. Men det är inte så konstigt att det blev så, jag är ju ett namn som folk känner till och så byter jag kanal till det allra heligaste på Sveriges Radio. Det faller väl inte alla på läppen.

Har du sprungit på Björn Elmbrant i korridorerna?

– Ja det har jag och vi hälsade så trevligt. Men han ser lite hängig ut, det gör han.

Hur har ditt program påverkats av kanalbytet?

– Jag är ju alltid inne i en ständig process och utveckling av programmet. Vi är inne i en kreativ och turbulent period och har massvis med idéer. Vi håller fortfarande på att försöka hitta formen. Vi lyssnar mycket på andra radioprogram och pratar om hur vi kan utveckla vår kommenterande funktion.

– Amerikansk och brittisk radio är bra på att föra ett samtal utan att det låter stolpigt. De får fram det de vill utan att låta som om de har en P1-polis uppkörd i arslet.

Vad innebär public service för dig?

– Det innebär så mycket. Det är hela friheten i att både kunna ha en intellektuell ingång i alla ämnen och att kunna välja uttryckssätt. Den friheten kanske inte alla håller med om. Det är en så fin tanke, att jobba i allmänhetens tjänst. Public service för mig är att kunna uttrycka sig utan att styras av några som helst kommersiella krafter. Det är också att ha tillräckligt med resurser, personliga och redaktionella, för att aldrig vara tråkig.

Har den senaste tidens turbulens varit bra eller dålig för public service?

– Ibland kan jag känna att journalister som är så pass kritiska till förändring bara skadar sig själva. Det är alltid bra med debatt och diskussion, det är ett tecken på att folk bryr sig. Men vi borde vara lite bättre på att haussa oss själva. Trots att det varit en jobbig tid för många av de anställda så har det ju faktiskt låtit bra stora delar av dygnet. Det missar man ju när det bara skrivs att allt är skit. Förändringsperioder är jobbiga, men världen kommer inte att gå under på grund av det här.

Ibland kan man ju undra hur SR:s anställda har tid med all denna interna debatt.

– Ska jag vara helt ärlig så har jag själv undrat samma sak. Folk jobbar väl övertid, får vi förutsätta.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera