Olagliga drogtester för unga

Text: Thomas Heldmark

Bild: Johan Eklund

Årjäng. Under en lektion i rörlig bild kliver skolans kurator in i klassrummet.t Hon avbryter lektionen och beordrar medieeleven Svante Bergman och hans kamrat att följa med.

– Är det pissprov? frågar kamraten.

– Ja det är det, svarar kuratorn.

Från den stunden visste hela klassen, ja, hela Årjängs gymnasium, att Svante Bergman och hans kamrat var misstänkta knarkare. Rykten hade nått rektorns öron att killarna såg trötta ut och ofta försov sig. Det räckte för att skolan skulle ta till sitt mest repressiva vapen: drogtest och hot om avstängning.

De båda tonåringarna, 17 och 18 år gamla, fick följa med till socialkontoret och kissa med en spegel framför könet. Samma tester utförs på grundskolelever i Årjäng. Att konstra var lönlöst, fick killarna veta. En av deras kamrater som vägrade att lämna urinprov var inte längre välkommen till skolan. Han blev omedelbart avstängd från undervisningen.

Årjäng är inte unikt. Drogtester av skolelever sprider sig bland landets skolor. Enligt preliminära enkätuppgifter från Riksförbundet narkotikafritt samhälle så har uppemot 20 procent av alla skolor genomfört drogtester.

I Göteborg stängdes 18-årige eleven Alexander av från skolan i tre terminer sedan ett av hans urinprov visat spår av cannabis. Alexander anmälde skolan. Skolan fälldes i länsrätten och i kammarrätten. Regeringsrätten beslutade för någon vecka sedan att pröva ärendet.

Att drogtesterna är olagliga är samtliga jurister som Fokus talat överens om. Skolan eller socialtjänsten får inte drogtesta elever, åtminstone inte mot deras vilja. Det strider mot grundlagen och mot Europakonventionen, förklarar juristen Susanne Södersten på justitiedepartementet. Och det räcker inte att föräldrarna är med på noterna.

Kroppsliga ingrepp anses vara så integritetskränkande att den minderårige själv ska ge sitt samtycke. Det förklarar Carl Falck, förbundsjurist på Lärarförbundet. Och ju närmre myndighetsåldern desto starkare trycker grundlagen på ett samtycke från den minderårige.

– Det ska vara ett samtycke som inte är villkorat, säger Carl Falck.

Det går alltså inte, som en gymnasieskola i Helsingborg gjorde, att stänga av elever från skolresor om de inte drogtestar sig. Det går heller inte att ha drogtester som ett villkor för att få börja gymnasiet. Eleven ska i varje stund kunna neka.

Men skolorna bryter också mot gymnasieförordningen när de portar elever som vägrar testa sig, eller där testet visar drog­användning. Bara den elev som är farlig för andra kan stängas av från undervisningen enligt gymnasieförordningen, förklarar Carl Falck. Och den som rökt hasch på fritiden är knappast farlig för andra elever, resonerar han. Det skulle möjligen vara om eleven sålde droger på skolan.

Men Per Johansson, förbundssekreterare på Riksförbundet narkotikafritt samhälle, menar att rättsläget är oklart. Han vill se fler drogtester i skolorna. Han föreslår slumpvisa drogtester på alla skolor, och att minst 10 procent av eleverna testas varje läsår.

– 13 år är en lagom ålder att börja med. Det skulle minska nytillströmningen av missbrukare kraftigt, säger Per Johansson.

Men han medger att det saknas belägg som stöder saken.

– Det är dåligt med forskning, ska jag villigt erkänna. Men drogtester har visat sig effektivt i arbetslivet.

Enligt en sifoundersökning som hans egen organisation beställt vill 67 procent av svenskarna ha drogtester i skolan. Justitieminister Beatrice Ask har i media sagt att hon vill utreda möjligheten att ändra lagen så att skola och socialtjänst med tvång ska kunna drogtesta barn under 15 år. Men där stöter hon på patrull från sina egna tjänstemän. Enligt Susanne Södersten på justitiedepartementet, som just nu utarbetar kommittédirektiven till nämnda utredning, handlar lagändringarna bara om att ge polisen ökade möjligheter att få ta drogtester på barn.

– Att skolorna eller socialtjänsten skulle få drogtesta barn, är inget som den här utredningen kommer att behandla, säger Susanne Södersten.

Men det struntar kommunerna och gymnasieskolorna i. De fortsätter att drogtesta skolelever.

Trots att Skolverket, som är tillsynsmyndighet, har sagt ifrån. Trots att JO fällt en skola i Borgholm för att de har drogtestat elever mot deras vilja. I Årjäng är det kommunfullmäktige som beslutat om drogtester, ända ner på grundskolenivå.

Är det helt enkelt de billiga drogtesterna som gör att rektorerna och skolledningarna inte kan hålla fingrarna i styr? I Årjäng kostar varje test 75 kronor och köps över internet. Eller är det frånvaron av repressalier som gör att kommunerna helt enkelt struntar i vad som står i lagen?

– Tyvärr finns det inget straff som kommunerna kan få om de bryter mot lagen, säger Carl Falck på Lärarförbundet.

Samtidigt blir droger på skolorna ett allt mindre problem. Andelen niondeklassare som testat narkotika har minskat med 40 procent de senaste sex sju åren, visar drogvaneundersökningar från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

Och hur går det för de oskyldiga som utpekas? 18-årige Svante Bergman, som rycktes ut mitt under lektion, hade inget knark i urinet. Han röker inte hasch. Han är en ovanligt flitig medieelev som har genomfört en framgångsrik praktikperiod på produktionsbolaget Strix i Stockholm, dit han ska återvända i höst. Rektorn Bengt Männikkö säger till tidningen Alkohol och Narkotika att Svante blev utpekad eftersom han umgicks i samma gäng som några hiphopare. Det räckte som misstanke. Rektorn lovade då att be Svante Bergman om ursäkt, men den ursäkten väntar Svante fortfarande på.

– Rektorn har knappt talat med mig sedan det hände.

Svante har förstått att det var lärare som pekade ut honom, vilka vet han inte. Det gör honom obehaglig till mods.

– Alla vet vem jag är, men jag får inget veta, säger Svante Bergman.