Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Veckans Fokus

»Vi ser inflation i diagnoser«

Friska men sjukskrivna. Idéhistorikern Karin Johannisson har studerat sjukdomarna i välfärdens spår.

I den ena vågskålen ett friskare Sverige där folk lever längre. I den andra höga sjukskrivningstal. Det är en hälsoparadox som Karin Johannisson funderat mycket över. Hon är professor vid Uppsala universitet och ledamot i Statens medicinsk-etiska råd.

– Vi ser en glidning mellan vad som uppfattas som friskt och sjukt, som har resulterat i en inflation i antalet diagnoser på senare år. Ta som exempel panikångest, utmattningsdepression och social fobi, företeelser som inte haft några särbenämningar förut.

Många av patienterna har likartade symptom: ångest, sömnstörningar, vaga smärtor och trötthet. Ett lidande som ingen ifrågasätter, och som hindrat dem från att gå till jobbet eller klara av vardagens sysslor.

Men känslorna de beskriver går igen tidigare i historien, fast då med andra diagnoser. För hundra år sen var de nya sjukdomarna neurasteni och hysteri. Många av de drabbade var kvinnor i medelklassen.

– Parallellerna mellan sekelskiftena 1900 och 2000 är oerhört tydliga. Då framhöll både medier och läkare föreställningen att individen lever i en hotfull samtid. Det var en snabb modernisering med telefoni och bullrande spårvagnar, inflyttning till städerna och ökande krav på prestationer. Kulturen i sig sågs som sjukdomsframkallande.

Samma förklaringsmodell används i dag. Tidsandan med stress, prestationskrav och ny teknik skapar sjukdom. På 1970-talet kom diagnoser som elallergi och kvicksilverförgiftning, på 1980-talet utbrändhet och på 1990-talet utmattningsdepression. Sen dess har det vällt fram ytterligare nya diagnoser och sjukdomsfall.

Människan tycks ha en längtan efter diagnoser. Det är kvittot på att man är sjuk, och den bekräftelse som behövs för att man inte ska förlora sin heder inför andra.

– Så länge det inte har gått inflation i diagnosen, påpekar Karin Johannisson.

Om en diagnos blir för vanlig tappar den i status, menar hon.

Den kände »Enköpingsdoktorn« botade framgångsrikt patienter från när och fjärran som sökte vård för neuroser i början av 1900-talet. Hans recept var sysselsättning.

– Han behandlade varje patient som en enskild individ och föreslog handfasta arbetsuppgifter. Det är tänkvärt i dagens debatt om sjukskrivningar, att det behövs en stark röst som talar för att patienterna behöver aktivitet och omväxling, inte passivisering.

Bakom hörnet väntar nya modediagnoser. Forskare pekar på att minskad sexuell förmåga, övervikt, »fulhet«, graviditet och förlossning kan etiketteras som sjukdomstillstånd, liksom olika beroenden som spel-, sex- och shoppingmissbruk.

Är det här en logisk följd av en bättre välfärd?

– De cyniska säger att det blir fler sjuka i ett system med höga ersättningsnivåer under lång tid. Sen är det möjligt att välfärden i sig skapar orealistiska förväntningar på vad hälsa är, och att sårbarheten ökar för att vi blir mindre vana vid allt som gör ont.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera