Veckans Fokus

Dekadensen dödar

Framtidens hälsa. Vi blir fetare och dricker mer ohämmat. Även klimatförändringarna kommer att påverka vår hälsa negativt.

Om trenden fortsätter den trenden blir fetma en stor utmaning de närmaste decennierna. Som en konsekvens kan diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar bli vanligare. När Socialstyrelsen utifrån sina folkhälsorapporter gör prognoser över framtidens hälsa är det delvis nedslående läsning.
Tobaksrökningen har generellt sett minskat, men allt fler kvinnor dör i rökningsrelaterade sjukdomar, och eftersom många yngre kvinnor röker kommer den trenden knappast att brytas i framtiden.

Ett annat allvarligt folkhälsoproblem är alkohol. Vi dricker alltmer ohämmat, i synnerhet kvinnor och yngre tjejer. Det ökar risken för cancer, hjärnsjukdomar, leverskador, depression och självmord.

Svenskarna tar också större sexuella risker. Gudrun Persson är projektledare vid analysenheten på Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen.

– Vi ser ett större risktagande i samband med sex, och exempelvis klamydia ökar dramatiskt. Det ökar också risken för barnlöshet. Kondom på är vad som gäller!

Några glädjeämnen finns också: cancer är inte längre en dödsdom. Överlevnaden i cancersjukdomar blir bättre år för år tack vare bättre diagnostik och behandling. Och dödstalen efter en hjärtinfarkt eller stroke har minskat sedan 1970-talet.

Även klimatet påverkar hälsan, och trenden med längre och hetare somrar ökar risken för att dö av värmeslag och andra klimatrelaterade sjukdomar. För fyra år sedan krävde en fruktansvärd värmebölja över 30 000 människoliv i Europa, och även den här sommaren uppmättes extrema temperaturer på över 40 grader. I Ungern beräknar myndigheterna att omkring 500 människor avled till följd av värmen.

Elisabet Lindgren forskar om klimat och hälsa vid Stockholms universitet. Hon menar att detta bara är en försmak av vad som väntar. Pågående forskning tyder på att starka värmeböljor kommer att bli vanligare och intensivare i framtiden.

– Så verkar det bli i hela Europa, även i Skandinavien, säger Elisabet Lindgren. Och det är storstäderna som ligger sämst till. Där blir det extra hett under värmeperioder.

Längre och varmare somrar innebär också en förlängd rötmånad, och med det ökar risken för att sjukdomar som sprids med mat och vatten blir vanligare, till exempel salmonella. Vattenkvaliteten riskerar också att bli sämre med diarrésjukdomar som följd.

De flesta smittskyddsforskare är också överens om att förr eller senare utbryter en ny världsomspännande pandemi, likt spanska sjukan. Det fågelinfluensavirus som nu florerar främst i Asien kan när som helst mutera och ta steget över till människan. Med flygplan kan smittan sedan snabbt spridas över hela jorden.

Men det är mer osäkert hur allvarliga konsekvenserna blir. På pluskontot finns ständig virusövervakning, resurser att isolera utbrott och att sjukvården i dag klarar de enklare komplikationer, till exempel bakteriella infektioner i lungorna, som orsakade massdöd vid tidigare pandemier. På minussidan finns problemet att det tar tid att få fram verksamma vacciner och att läkemedlen biter sämre på bakteriella infektioner på grund av den ökande antibiotikaresistensen.

Den medicinska forskningen kommer att fortsätta gå framåt med möjlighet till behandling och bot av många fler patienter, åtminstone i teorin. Ty där uppstår en annan komplikation. Med en åldrande befolkning och allt fler människor i behov av vård så riskerar frågan om prioritering att bli rejält infekterad inom de närmaste decennierna. Det tror Merete Mazzarella, professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet och författare till flera böcker om hälsa.

Kanske blir lösningen att man får betala mer ur egen ficka för att få hjälp. Det händer redan nu att välbeställda cancerpatienter åker utomlands för att få tillgång till nya mediciner.

– Samtidigt hör vi redan här i Finland hur politiker i tuffare ton förespråkar att människor som inte sköter sig måste ta ett större eget ansvar för sin hälsa. Kanske ska de som röker, dricker eller inte rör på sig få betala för sin egen vård i framtiden, och den diskussionen tror jag också kan blossa upp i Sverige, säger Merete Mazzarella.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera