Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Okategoriserade

Miljonstöd – men få satsar på biogas

Staten ger bort miljoner till det renaste bränslet. Ändå byggs det få biogasmackar.

När lagen om alternativa bränslen kom våren 2006 gick bensinbolagen in på etanolspåret. Huvudförklaringen var att det är dyrare att installera gastankställen än etanolpumpar. Ett särskilt investeringsstöd till biogas skulle ha kommit samtidigt som pumplagen, men försenades ett år i Bryssel.

Etanol har fördelen att vara ganska likt bensin, motorn behöver inte förändras mycket. Men i värsta fall – med USA-majs som råvara – kan etanol ge mer koldioxidutsläpp än bensin.

Etanol från vete, som svenska bilar kör på, är bättre och kan förbättras ytterligare om biprodukterna används mer effektivt. I bästa fall minskar klimatutsläppen med 80 procent jämfört med bensin, enligt den färska studien »Fin- eller fuletanol – vad avgör?«, av Pål Börjesson vid Lunds tekniska högskola.

Det är ändå en blygsam minskning jämfört med biogas. Om gasen framställs av stallgödsel minskar växthusgaserna med 180 procent, enligt samme Börjesson i den statliga utredningen »Bioenergi från jordbruket«.

»Minskningen« med 180 procent beror på att man jämför med att dyngan annars skulle ha hamnat i gödselbrunnar och på åkrar och släppt ut växthusgaserna metan och lustgas direkt i luften.

Regeringen bereder just nu frågan om ett investeringsstöd för gödselbaserad biogasproduktion, som enligt departementssekreterare Fredrik Odelram på jordbruksdepartementet, kan komma att träda i kraft till nyår. Enligt Jorbruksverket kan gödsel ge gas till cirka 400 000 bilar, alltså ungefär en tiondel av Sveriges bilpark.

Det finns dessutom mer biogas att ta från annat jordbruksavfall och från reningsverk, som enligt en färsk utredning från Avfall Sverige, Svenskt Vatten och Gasföreningen har potential att försörja 900 000 bilar.

Trots biogasens uppenbara fördelar går det långsamt för bränslet att vinna marknadsandelar. Försäljningen av gasbilar minskade under förra året, då Volvo upphörde med tillverkningen av sina biogasmodeller, och har sedan dess legat på en stadigt låg nivå.

Sedan 2007 finns ett särskilt statligt bidrag till tankställen för biogas. Vid halvårsskiftet i år hade Naturvårdsverket fördelat 63 miljoner kronor till 64 tankställen i 53 kommuner. Cirka 83 miljoner kronor återstod till projekt som enligt reglerna måste komma i gång senast vid nyår.

I mitten av september hade ytterligare två ansökningar om en miljon kronor vardera fördelats.

– Det finns en massa pengar, men marknaden är osäker, konstaterar Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram.

I dag finns 90 gasmackar för personbilar och ytterligare 30 för tunga fordon. Inom tre år kan det finnas dubbelt så många, om bara regeringen förlänger ansökningstiden för mackar, enligt Anders Mathiasson, vd för Gasföreningen.

– Då kan vi täcka hela södra och mellersta Sverige och hela Norrlandskusten.

Men enligt ett interpellationssvar från miljöminister Andreas Carlgren i våras tänker regeringen inte förlänga stödet, eftersom så få ansökningar kommit in.

Biogasen kan ändå förväntas växa rejält de närmaste åren. Eon som har 22 publika gasmackar håller på att bygga ytterligare fem och har planer för 10–15 till under 2009 och ännu fler längre fram.

– Vi tror att vi kan få affär i nya gasmackar även utan etableringsstöd, säger Mattias Hennius, informationschef på Eon.

Alternativa bränslen på gång

Laddhybriden
Batteribil som kan laddas från elnätet men som också har en bränslemotor för att ge längre körsträcka. Politiskt het. Regeringen tog ställning för dem i våras i rapporten »Gör Sverige till ett elbilens pionjärland«. Osäkert inför framtiden, bland annat på grund av de dyra batterierna.

Vätgas
Ligger långt bort i framtiden eftersom det kräver mycket teknikutveckling och oerhörda investeringar i infrastruktur. De bränslecellsmotorer som skulle användas är visserligen lovande, men har varit lovande väldigt länge. Släpper bara ut vattenånga ur avgasröret.

Nya biodrivmedel
Andra generationens biodrivmedel, etanol, metanol, syntetisk diesel, biogas och dimetyleter, kan genom högtemperaturprocesser framställas ur cellulosa, till skillnad från dagens etanol och biogas som framställs av mikrober. Poängen är att råvarubasen ökar rejält.

Bara svartlut, en biprodukt från massa-industrin, skulle kunna ersätta 25 procent av all svensk bensin och diesel. Ännu mer kan fås från annat avfall som grenar, toppar, bark, spån och rivningsvirke. Produktion i stor skala kan vara i  gång 2015–2020.

Marknadsstrategin är svår, det vill säga att producera det bränsle som det finns bäst marknad för. De effektivaste bränslena över livscykeln, metanol och DME, kräver speciella motorer. Däremot kan dagens fordon använda syntetdiesel som finns att köpa i små mängder men är framställd av fossilgas och därmed inte ger några större fördelar för klimatet.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera