Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Redaktionsbloggen

»Fler unga borde hiv-testas«

För att minska smittspridningen behövs bättre information till unga, anser Linda Morfeldt.

Linda Morfeldt tycker att vården av hiv-positiva och aidssjuka har blivit kärlekslös.

– Det krävs stora resurser, ett stort förtroende och mycket mänsklig värme för att kunna göra ett bra jobb och minska smittspridningen.

Hon kan uttala sig med auktoritet. Hon satt bland annat med i den utredning som förre hälsoministern Morgan Johansson tillsatte i början av 2000-talet när antalet klamydiafall och hiv steg. Hon har ägnat hela sitt yrkesliv åt hiv och aids. I dag har hon bara ett engagemang kvar, i Läkare mot aids forskningsfond.

Det var Linda Morfeldt som 1982 diagnosticerade den första patienten med hiv i Sverige. Då hade redan 800 människor drabbats i USA, 300 av dem hade dött.

1983 dog den första aids-patienten i Sverige. Samma år beskrev den amerikanske forskaren Robert Gallo (som blev snuvad på årets Nobelpris i medicin) det dittills okända viruset i en vetenskaplig artikel. Året därpå kom ett test som kunde diagnosticera hiv.

– Det kostade 15–20 kronor. Jag föreslog Socialstyrelsens nyinrättade aids-råd att man skulle testa alla blodgivare men de tyckte att det blev för dyrt. Men jag visste ju att en person som gav plasma kunde smitta hur många som helst.

Linda Morfeldt och några andra unga läkare grundade 1984 föreningen Läkare mot aids. Hon hann följa många unga människor i döden innan vändningen kom i mitten av 90-talet med den första kombinationsbehandlingen. Behandlingen minskade allmänhetens skräck och samhällets engagemang.

– I dag är ungdomar inte rädda för hiv. De måste få veta att sjukdomen är obotlig och att livet blir fruktansvärt komplicerat när man får hiv.

Linda Morfeldt anser att alla som får läkarvård för könssjukdomar också ska testas för hiv och syfilis. Bara att få frågan om hiv är en tankeställare för ungdomar som söker för klamydia, menar hon.

Redan när aids kom till Sverige visste man att det är i början av en epidemi man ska handla. Det hade epidemiologisk forskning om hur smittsamma sjukdomar sprids visat. Ändå gick det trögt.

– Vi skrev redan 1985 till Socialstyrelsen att de skulle börja dela ut rena sprutor. Ett år senare fick vi svar: »Lämnas utan åtgärd.« Den sommaren smittades flera hundra narkomaner. Det är en nästan oförlåtlig underlåtenhet.

Det politiska motståndet i Stockholm mot ett sprutbytesprogram gör henne upprörd.

– Att man efter 25 år fortfarande tjafsar om det, säger hon och skakar på huvudet. Det är ju ingen slump att det inte finns några nya fall bland sprutnarkomaner i Malmö där de har sprutbyten.

I Sverige är sprutbyten mycket kontroversiellt. Motståndarna, anförda av Birgitta Rydberg, folkpartistiskt sjukvårdslandstingsråd i Stockholm, tycker att sprutbyten vore att vika ner sig för knarkarna: delar man ut sprutor kan man lika gärna fråga narkomanerna om de vill ha heroin också.

Hittills har det inte funnits någon solid vetenskap bakom sprutbyten som preventiv åtgärd. Men nu har infektionsläkaren Sven Britton lett en studie där omkring 1200 personer i akut missbruk intervjuats och provtagits.

– Jag tror faktiskt att ett sprutbytesprogram kan minska hiv-spridningen. Hepatit kommer man inte åt med bara rena sprutor för den är så oerhört smittsam, men för att minska hiv skulle det räcka om 30–40 procent av de sprutor som används var rena, säger Sven Britton.

Antalet hiv-positiva som inte upptäcks förrän de drabbas av aids ökar nu. En del av dem hade sjukvården missat, trots att de sökt för olika långdragna och typiska infektioner. De kan ha smittat andra under många år. För att komma till rätta med det finns bara en sak att göra, enligt Linda Morfeldt:

– Hiv-testa alla som läggs in på sjukhus – och syfilis-testa som man gjorde förr – det är en billig och effektiv åtgärd.
Många flyktingar kommer från länder där hiv är svårt skambelagt, och sjukvård är något man söker först när man känner sig sjuk.

– Vi bör kanske återinföra en specialistmottagning där alla som kommer från endemiska områden testas för bland annat hiv, hepatit B och C, tarmparasiter och tbc.

– Om vi inte får sätta in preventionen kring källan blir smittskyddsarbetet lidande. Då händer det sådana saker som att man upptäcker en hiv-positiv mamma först när hennes smittade spädbarn kommer in på sjukhus.

fokus0847s12.png

Läs Gunilla Eldhs stora reportage om aids

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera