Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Tio frågor

»Folk borde veta bättre«

Den fattigaste helgen på året är här. Och de omtvistade, alltmer försenade reglerna för skuldsanering skapar osämja i regeringen. Fokus reder ut privatekonomins fallgropar med rikskronofogde Eva Liedström Adler.

Perioden före januarilönen brukar kallas årets fattigaste dagar. Är det så illa?
– Det är en svår fråga att svara på. Men julen gör ju att det blir en tuff vecka för många personer.

Är det något Kronofogdemyndigheten märker av?
– Nej, det gör vi inte. Januari är inte en representativ månad för oss. Inkasso­företagen och de stora borgenärerna skickar in flest anmälningar i mitten av varje termin.

Många skyller den dåliga januariekonomin på julklappsinköp och medierna fylls av budgettips. Är vi dåliga på att planera vår ekonomi?
– Folk som verkligen har ekonomiska problem behöver nog inte vända sig till tidningarna för tips. De tipsen faller rakt på hälleberget, om man säger så. Men ja, många har en bristande kunskap om vardagliga kostnader.

Och då skaffar de sms-lån i stället?
– Äh, det handlar om att tänka efter. Det är inte vår uppgift att säga att det är dåligt med sms-lån. Däremot säger vi att det är en väldigt dyr kredit. Det är glädjande att allt fler ungdomar inser att det är ganska korkat. Vi har inga synpunkter på att folk lånar så mycket pengar de bara orkar till bostäder, för då vet vi att det prövas ordentligt. Men snabba krediter är dumma. Och inom det området ser vi att det sker en tydlig ökning av personer som är 36 år och äldre. De är faktiskt vuxna, de borde veta bättre.

2009 ökade antalet anmälningar till Kronofogden med 23 procent, till 1 260 000 stycken. Hur känns det?
– Vi har aldrig fått in så många anmälningar om betalningsföreläggande som 2009. Inte ens i vår vildaste fantasi hade vi trott att vi skulle nå en miljon anmälningar.

Vad beror det på? Är det bara finanskrisen som skickar folk till Kronofogden?
– Nja, det beror snarare på lågkonjunkturen. Och faktumet att vi lever i ett väldigt fakturaintensivt samhälle. Vi har allt fler olika räkningar och handlar alltmer på nätet i stället för över disk.

De nya skuldsaneringsreglerna i insolvens­utredningen skulle ha börjat gälla 1 januari 2010, men frågan har blivit ett riktigt getingbo. Varför väcker skuld så starka känslor?
– Många tycker att skuld är skamligt. Det är ett ålderdomligt synsätt, tycker jag. Det borde vara mer skamligt att prata om trassliga privatrelationer, till exempel, men det gör folk gärna eftersom det är mer opportunt i vårt samhälle. När något är skamfullt utvecklas det gärna vanföreställningar om att de som ansöker om skuldsanering är ett gäng som har sämre betalningsförmåga än andra, shopaholics och så vidare. Det är långt från sanningen.

Vad är sanningen?
– Det vanligaste är personer som har drabbats av olika händelser som sjukdom, skilsmässa, dödsfall eller konkurs. Få av oss har beredskap för något sådant. Attityden att folk får skylla sig själva är tråkig.

Nu har de nya skuldsaneringsreglerna skjutits upp, samtidigt som Kronofogden får alltmer att göra. Hur snabbt måste regeringen enas i den här frågan?
– Det är angeläget att vi får ett nytt regelverk. De som lever under djup skuldsättning har väntat länge på det här och hoppats på nya, mildare regler.

Slutligen, några handfasta tips! Vad gör jag om jag märker att det börjar köra ihop sig ordentligt med ekonomin?
– Gör en budget. Vad tjänar jag? Vad har jag för utgifter? »Lyxfällans« standardvariant, helt enkelt. Det är ofta tanke­väckande. För det andra: grips inte av panik om du inte kan betala en räkning. Lyft luren och ring företaget i stäl­let. Ofta går det att fixa någon lösning. Men gå inte bara och vänta och hoppas att det går över. För det gör det inte.

Detta har hänt

Anmälningarna om betalningsföreläggande till Kronofogden ökar lavinartat i finanskrisens spår. De mildare reglerna om skuldsanering i den så kallade insolvensutredningen, »Vägen tillbaka för överskuldsatta«, skulle träda i kraft i januari, men regeringspartierna är splittrade i frågan och det nya regelverket har skjutits upp. På tisdag 28/1 tar justitieminister Beatrice Ask återigen emot utredningen.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera