»De kriminella gängen ökar«

Text:

Bild: Leif R Jansson/SCANPIX

Polisen i Stockholm har nyligen gjort flera spektakulära razzior mot cannabisodlingar. Kommer vi få se flera sådana tillslag?

– Ja, om socialtjänsten, polisen och skolan jobbar tillsammans på lokalnivå så får man reda på väldigt mycket om riskmiljöer, riskpersoner och vilka som säljer knark till ungdomar. Man utbyter erfarenheter och kunskap och då blir maskorna mycket, mycket mindre. Då kan vi hejda sådant här.

Har odlingen av cannabis ökat i Sverige eller är det polisen som har ökat sina ansträngningar?

– Odlingen har ökat. Det är också vissa grupper som har börjat odla i lägenheter och hus. Vissa etniska grupper som vi inte alls har haft tidigare.

Efter ett stort tillslag som detta, märks det då på utbud och pris?

– Nej, i dag finns så mycket narkotika, så att tro att man kan kontrollera bort den är en utopi. Vi måste i stället arbeta med att förändra attityder och naturligtvis ingripa när vi kan.

Det finns de som säger att polisen i stället borde prioritera grövre brottslighet. Vad säger du om det?

– Det gör vi redan. Men ingen föds in i mc-gäng eller till missbrukare. Det är den här vägen man går innan man fastnar i grövre brottslighet.

Vad är orsaken till att problemet med kriminella gäng ökar?

– Bakgrunden är den globala ekonomin, öppna gränser, öststaternas sammanfall. Vi influeras också från väst. Mc-gängen har funnits länge i USA, de kom till Danmark och sedan hit. De sista tio åren har kriminella gäng verkligen ökat och fått en etablering. Mc-gäng, fängelsegäng och etniska gäng. Ungdomsgäng har vi haft väldigt få av än så länge. Men nu börjar vi se att vi även får ungdomsgäng.

Har gängen blivit våldsammare?

– Ungdomsbrottsligheten ökar inte generellt sett. Men brottslighet är mer polariserad i dag. De som far illa och verkligen hamnar i en kriminell livsstil har det ännu värre, med mer missbruk, mer våld, mer utslagning. Samtidigt som allt fler ungdomar tar avstånd från brottslighet.

Hur ser en kriminell livsstil ut?

– Ett eländigt liv med fattigdom, missbruk och våld, både från de så kallade kamraterna man har närmast sig och i de miljöer där man rör sig.

Så det är snarare en social fråga än en polisfråga?

– Ja, det är det. I debatten brukar man antingen beskriva människor som offer, som behöver hjälp och stöd, eller som hänsynslösa personer som behöver straff och avskräckning. Det är inte antingen eller. När det handlar om unga människor så behövs det mycket tidigare stöd, och stöd till föräldrar. Men också kontroll och konsekvenser när man gör oacceptabla saker.

Vad kan polisen göra för att motverka redan befintliga grupper?

– Polisen och rättsväsendet har satsat mycket på aktionsgrupper mot den grova, organiserad brottsligheten. Det pågår redan kraftfulla satsningar där. Nu måste man satsa på samma sätt med sociala aktioner. Skola, socialtjänst och polisen måste komma in mycket tidigare, framför allt på individnivå, för det gör man inte i dag. Man pratar om områden, om skolor, men vi är jättedåliga på att fånga upp de personer som måste  få hjälp mycket tidigare. Och det är framför allt en fråga för socialtjänsten och skolan.

Bär inte polisen något ansvar för utvecklingen?

– Jo. Jag föreslår bland annat att hela landet ska göra som vi har gjort i Stockholm, att man öppnar lokala poliskontor i de bostadsområden som behöver det. Polisen centraliserades för mycket på nittiotalet och försvann från de här områdena. Men jag vill ändå påstå att polisen på många sätt har satsat mycket. Det behövs mer från kommunens, socialtjänstens och skolas sida. Vi behöver en socialtjänst som går utanför kontoret. Vi ser väldigt lite av det i dag.

Detta har hänt

Polisen i Stockholm har sprängt ett av Sveriges största cannabisnätverk. Vid en samlad aktion hittades tre odlingar, varav en i ett lönnrum bakom en musikstudio. Totalt rörde det sig om 15 tält med sammanlagt 10 kilo cannabis. Marknads­värdet uppskattas till en miljon kronor. På senare år har tillgången på cannabis ökat kraftigt, och cannabis är i dag den vanligaste drogen i Sverige.