Fart i gruvan. Arbete vid Petiknäs­gruvan i Boliden. Gruvindustrin är en av de branscher som skapar högkonjunktur i vissa delar av landet.

Ekonomi

Hett i Gällivare – iskallt i Växjö

I vissa delar av Sverige är det redan högkonjunktur, medan andra har fortsatt hög arbetslöshet.

»Här är det öppna spjäll – full fart och företagen ser väldigt ljust på framtiden«, säger Lena Jatko, chef för Arbetsförmedlingen i Gällivare. Där svepte finanskrisen förbi förra året med stor oro i regionen under våren, men redan i augusti hade stämningsläget förändrats och när hösten kom var vändningen ett faktum. Gruvindustrin har gått bra och orderböckerna är fulla, vilket dragit med sig både transportsektorn och andra näringar uppåt.

I en annan del av landet sitter Kerstin Håkansson. Hon basar över Arbetsförmedlingen i Växjö och kan konstatera att länet fortfarande befinner sig i recession.

– I slutet av 2009 försvann jobben. Vi gick från att vara ett län med väldigt låg arbetslöshet till relativt hög arbetslöshet och vi ser fortfarande ingen vändning, säger hon.

I Gällivare har arbetslösheten på ett år sjunkit med nästan en procentenhet och nivån på arbetslösheten är i dag 6,9 procent vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 7,3 procent. I Växjö har arbetslösheten samtidigt ökat från 5,7 till 7,7 procent *. Gällivare började på en relativt hög nivå men det är ändå tydligt att arbetsmarknaden under recessionen rört sig i positiv riktning. Växjö har gått i motsatt riktning, från låg till hög arbetslöshet.

Under 2009 krympte den svenska ekonomin med nästan 5 procent men återhämtningen i ekonomin har skett snabbare än många trodde. Nu kommer den ena rapporten efter den andra som visar att recessionen har vänts till expansion och i floden av kvartalsrapporter får nästan samtliga rubriken »slår marknadens förväntningar«.

Enligt Konjunkturinstitutets barometer har både hushåll och företag i Sverige god framtidstro både när det gäller den egna och landets ekonomi. I veckan kom Swedbanks inköpschefsindex som visade att återhämtningen i svensk industri tagit fart och visar de högsta siffrorna sedan 2006. Häromdagen kom också Nordea med en Norden-rapport där återhämtningen i svensk ekonomi betecknas som »relativt stark« med en försiktig ökning av sysselsättningen och en förväntad tillväxt under 2010.

Men den ekonomiska utvecklingen skiljer sig avsevärt mellan olika delar av landet. Somliga delar drabbades hårt av krisen och befinner sig fortfarande i recession medan andra klarade sig utan större skråmor och återvände snabbt till god tillväxt.

Till att börja med slog krisen hårt emot fordonsindustrin i Västra Götaland och österut mot Kronoberg och Jönköping där arbetslösheten normalt är lägre än övriga landet. Även underleverantörer och industri norrut i Umeå och Dorotea rammades av den första vågen av arbetslöshet.

Under 2010 har problemen förskjutits till regioner som redan före krisen hade sämre förutsättningar. De har nu gått från en relativt hög nivå på arbetslösheten till ännu högre. Mot strömmen går Norrbotten, där Gällivare och Malmfälten ligger. Där har arbetslösheten sjunkit även om det skett från en relativt hög nivå och även om antalet personer i arbetsmarknadsprogram samtidigt har ökat.

Men starkast i landet går Stockholmsregionen. Där ökade visserligen arbetslösheten mest det senaste året, men nivån är fortfarande lägst i landet och sysselsättningen har under samma period ökat något.

– Man kan säga att det är Stockholm mot resten av landet, säger Håkan Gustavsson som är analytiker vid Arbetsförmedlingens huvudkontor.

I veckan kom en rapport från Stockholms handelskammare som fick den ansvarige analytikern Johan Treschow att utbrista »Stockholmsekonomin går som tåget«. Rapporten visar bland annat att ekonomin visar tydlig tillväxt och att prognosen för arbetsmarknaden är försiktigt positiv.

Hur en region klarat sig under krisen beror alltså på flera faktorer. För det första handlar det om hur stort beroendet är av en enskild industri och hur just den industrin står sig i den internationella konkurrensen. Den här gången var det fordonsindustrin som tog mycket stryk vilket drabbade flera led i processen – där föll Västra Götaland och Småland. För det andra handlar det om strukturella faktorer som demografi, utbildningsläge, geografiskt läge, bredden i näringslivet – där föll många glesbygdsområden i Norrlands inland.

Man kan också dela in landet i olika näringsgrenar och då är det enkelt uttryckt industrin som förlorat och tjänstenäringen som klivit fram som krisens vinnare. Ju större tjänstenäring, desto bättre har regionen klarat krisen. Det gäller Stockholm men även en uppstickare som Gotland. På Gotland är också småföretagarna i särklass mest positiva i landet när det gäller utsikterna för ökad omsättning, orderingång och sysselsättning, enligt Småföretagarbarometern som kom nyligen. Mest dystra är företagare i Jönköping och Västmanland där beroendet av traditionell industri drar ned förväntningarna.

*Arbetsförmedlingens siffror på andel arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i förhållande till alla i regionen mellan 16 och 64 år.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera