Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Intervju

»Ilskan kan vara nödvändig«

Hon kommer in i en grov, grön militärparkas. Lina Thomsgård bor tvärs över gatan och är trött efter ett nattligt samtal med sin främsta klient, popartisten Robyn, inför hennes turnépremiär i Toronto.

Vi har stämt träff på Morsan, ett matkafé i Stockholmsområdet Hornstull som också fungerar som frilanskontor och vintagebutik.

Innan vi börjar intervjun sms:ar hon också en vän som ska möta henne på ett företagarseminarium som moderaterna arrangerar i Riksdagshuset.

Sedan rättar Lina Thomsgård till sin svarta kavaj och börjar berätta om året då hon startade en småskalig revolution.

Lina Thomsgård är pr-konsulten som vill förändra världen med Facebook­baserade nätverket Rättviseförmedlingen. Under det senaste året har hon upprört manschauvinister, nominerats till åtskilliga priser och utökat sitt sociala nätverk med lite drygt 20 000 personer.

– Jag är fortfarande förbluffad över hur bra det faktiskt fungerar, säger hon och smakar av en kopp Earl Grey.

Rättviseförmedlingen startade hon närmast impulsartat som en reaktion på hur underrepresenterade kvinnor var i den mansdominerade dj-världen. Lina Thomsgård är själv gammal klubbräv och har arbetat större delen av sitt yrkesliv med pr-uppdrag inom musikvärlden. Men även om den tändande gnistan råkade vara en nattlig klubbupplevelse så växte rörelsen snabbt till något helt annat: att rättviseförmedla (ja, hon använder det som ett verb) i alla delar av samhället.

– Det ska vara oantastligt. Ingen ska kunna tycka illa om vårt arbete. Det är lika viktigt för mig att hitta en man som kan påta i trädgården eller sitta i en syjunta som det är att hitta en kvinna som kan sitta i en mansdominerad expertpanel.

Vi får in lunchen. Morsan är ett intimt kafé där stammiskänslan är påtaglig. Några kvarter bort ligger Hornstulls Strand där Rättviseförmedlingen i höstas arrangerade debatter där bland annat brandchefen Anders Fridborg pratade om svårigheterna med att rekrytera kvinnliga brandsoldater.

Det är långt ifrån den kommersiella industri som varit Lina Thomsgårds vardag de senaste tio åren. Som 23-åring blev hon hastigt och lustigt erbjuden en tjänst på musikjätten EMI.

– Jag tänkte »är ni galna?!«. Jag som älskade musik ville verkligen inte göra det till en köp- och säljvara.

Under de följande åren gick musikbranschen igenom sina mest turbulenta år någonsin. Musiken började spridas fritt och illegalt. Lina Thomsgård berättar hur hon ägnade timmar åt att krångla med olika kopieringsskydd för att stoppa musikspridningen (»det var idioti«).

Nu har hon lämnat storbolagsvärlden och arbetar sedan ett år tillbaka främst med Robyns medierelationer. I samma veva startade hon Rättviseförmedlingen.

Jag frågar henne om hon har hunnit reflektera över året som gått?

– Det har varit skitviktigt för mig. Rättviseförmedlingen är mitt livsverk. Även om det bara är en Facebookgrupp så kan jag känna att vi har blivit något av en institution som hjälper alla som vill. Men jag önskar att vi kunde arbeta mer med ursprung och etnicitet. Det är ett område jag inte kan speciellt bra och jag vet knappt vilka ord jag ska använda när vi efterlyser folk. Jag är rädd att någon ska bli sårad.

En nytillsatt styrelse för Rättviseförmedlingen ska hjälpa henne att förvalta varumärket. Samtidigt har en lokal falang öppnat i Malmö och målet är att öppna en första internationell förgrening i New York. Men att lansera Rättviseförmedlingen utomlands är inte så lätt som man kan tro. Semantiken måste bli rätt, kontakter måste knytas.

– I Stockholm var det enkelt. Jag hade redan gjort förarbetet här genom att levt, varit förbannad och reagerat på orättvisor i 32 år.

Hon konstaterar att hon slutligen insett att hon behöver ta hjälp av andra männi–skor för att förverkliga sina visioner.

Har du stort kontrollbehov?

– Jag har ett idiotiskt kontrollbehov. Samtidigt är jag så himla mån om att folk ska tycka om mig. Jag har alltid haft som drivkraft i alla konflikter. Mer än att jag har varit en stridslysten barrikadperson så har jag varit fjäskig och manipulativ. Det är en grav defekt som en psykolog ska få lägga några år på att rätta till, skrattar hon.

 Hon tar en tugga av lammgrytan och berömmer högljutt kocken Ella Frenning som står bara några meter bort. Samtidigt börjar radion spela »hennes« artist Robyn. Lina Thomsgård berättar mellan tuggorna att hon på en middag hotade att välta middagsbordet efter en diskussion om kvotering. I fjol var hon med på topplistorna över Årets bråkigaste kvinnor och Årets uppstickare. Dessutom fick hon ett hedersomnämnande som Årets lobbyist i Almedalen.

Inför valet hjälpte Lina Thomsgård feministiskt initiativ med en valplattform och satt i diskussioner om jämställdhetsretorik med det röd-gröna blocket. Pr-konsulten har blivit politisk aktivist.

– Jag har aldrig haft någon tonårsrevolt. Men nu när jag är 32 år har jag upptäckt att ilskan kan vara himla konstruktiv och nödvändig. Det är sådan kraft i den. Och jag är inne i en fas där jag låter ilskan löpa fritt.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera