ABC i stället för Ipad

Text:

Alla mellan- och högstadieelever i Vingåker ska få egna lärplattor, liksom alla lärare på alla stadier. Det blir 600 plus 100 apparater. Inte bara det, samtliga lärare ska få en flerårig utbildning om hur de bäst använder plattorna i undervisningen.

Lite bakvänt kan man tycka. Det enda raka vore att först utbilda lärarna och sedan – om lärarna verkligen såg någon större vits med plattorna – göra den stora beställningen.

Ändå har Vingåker en rimligare hantering än många av alla de andra kommuner som nu satsar stort på surfande. I Angered i Göteborg ska alla elever bli med platta, det handlar om 5 000 stycken. En investering på 20 miljoner kronor. Avsikten är förstås att skolresultaten, som är bedrövliga precis som i Vingåker, ska bli bättre. Men hur ska lärarna lära sig att göra plattorna till ett effektivt verktyg? Ett gäng ska åka från Angered till England.

»Vi kommer att skicka över chefer, rektorer och vissa lärare, jag tror det är sammanlagt tolv personer, på utbildning för att se hur de har jobbat med detta där«, förklarar stadsdelsdirektör Thomas Segenstedt i GP.

Arvika, Eskilstuna, Lomma, Gotland, Östersund, ja det går knappt att räkna alla de kommuner som bestämt sig för att varje elev ska utrustas med en lärplatta eller egen dator. Det talas högstämt om att ta steget in i den digitala världen, men när lärare, rektorer och politiker ska ge exempel på vad som blir bättre ter sig nyttan snarast negativ. På Nybodaskolan i Tyresö gör eleverna bokrecensioner i form av filmer. Då är risken stor att det eftersträvade innehållet, det kritiska läsandet och förmågan att uttrycka det, kommer bort och fokus i stället hamnar på bildlösningar och klippning.

Andra lärare talar om att göra redovisningar i form av powerpoints, detta djävulens påfund. Samma sak där. Tekniken ställer sig lätt i vägen för ämneskunskapen. Och så talar alla om lusten, att eleverna tycker det är roligare med paddor. Lärarna antar att eleverna inte kommer att spela, chatta och slösurfa på skoltid – i alla fall inte mer än när plattan är ny. Och jag undrar i mitt stilla sinne precis hur naiv man kan bli.

Bara i år lägger svenska kommuner hundratals miljoner kronor på lärplattor. Och så sägs det att det inte finns pengar i skolorna. Halleda.

Det är förstås inte fel att kunna tota ihop ett youtubeklipp med hjälp av sin platta eller dator. Men det är inte där svenska elever brister, sånt lär de sig själva. Deras stora svaghet är att de läser och skriver dåligt, i senaste Pisan bommade var sjätte niondeklassare godkäntnivån i läsförståelse. Och även toppelevernas prestationer dalar. De har till exempel svårt att ta in undertext.

Utan god läsförståelse är den framsurfade informationen till klent gagn. Så politiker och pedagoger borde börja med ABC i stället för Ipad.

I väntan på ett tufft statligt program för lärarfortbildning borde framsynta kommunalråd inrätta egna. Alla låg- och mellanstadielärare erbjuds en termins heltidsutbildning i läs- och skrivinlärning samt matte. Med full lön. De som klarar kursen får rejäla lönelyft, ju bättre resultat, desto mer på kontot.

Självfallet ska utbildningen också se till att få upp nivån på svenskan hos de lärare som själva är osäkra – och de är många. Alla som läst veckobrev och annan skolinformation har stött på särskrivningar, versalt skrivna månader, helger och skolämnen och allehanda andra stavfel. För att inte tala om konstiga syftningar.

Detta lyft behöver göras i alla skolor. I skolor och förskolor där de flesta elever har ett annat modersmål än svenska krävs ännu mer. Nyanlända barn bör få längre skoldagar och kortare lov – mer undervisning helt enkelt – för att ges möjlighet att komma ikapp.

Också barn som fötts i Sverige av invandrade föräldrar behöver ofta mer stöd i svenska än de får i dag. Det kan handla om extra timmar i skolan. Men även om att ha infödingsvenska som anställningskrav i förskolor och skolor där andra hemspråk dominerar. Att förskolläraren talar idiomatisk ordrik svenska räcker inte långt om barnskötare och praktikanter har litet ordförråd, omvänd ordföljd och kraftig brytning.

Likvärdighet i skolan kan inte räknas i att alla ska få lika många undervisningstimmar utan i att alla elever ges samma möjligheter.

Sen kan man köpa hur många paddor som helst. Ut kommer bara grodor om inte eleverna har givits de grundläggande förutsättningarna för att förstå.

För övrigt begriper jag inte varför Svt ska sticka en ny offerkofta åt sverigedemokraterna. Släpp den formalistiska 20-årstråden och låt sd delta i debatten inför EU-valet.

Text: