Kommenderat extrapris

Text: Johan Schmidt

Bild: Leo Ramirez/TT

President Nicolás Maduro har två förklaringar till att inflationen har nått 55 procent. Spekulation och ekonomiskt sabotage. Som ett svar på detta har han beordrat prissänkningar och skickat ut armén på gatorna för att se till att varor säljs till »rättvisa« priser.

– Företagare som tar ut orättfärdiga priser ska stämmas för ocker och sättas i fängelse. Priserna ska ned och spekulanterna bort. Så skapar vi rättvisa och fullföljer Chávez politik, sa president Nicolás Maduro i ett tv-tal när han presenterade sin offensiv mot den »ekonomiska krigföringen« och hänvisade till den tidigare presidenten Hugo Chávez som dog i våras efter 14 år på posten.

Dagen efter Maduros tv-framträdande tog armén kontroll över en elektronikkedja och halverade priserna på platt-tv, kylskåp och andra varor. Maduro gick sedan vidare och beordrade prissänkningar på kläder, skor, bilar, leksaker på mellan 50 och 70 procent. Ett speciellt kontrollorgan går nu igenom prissättningen i hela ekonomin för att definiera »rimliga nivåer« inom alla sektorer. Presidenten har också lovat att betala ut den extra månadslön som alla får till jul en månad tidigare än vanligt.

Oppositionen kallar regeringens politik och Maduros tidiga julfirande för ett illa dolt försök att köpa röster inför lokalvalet på söndag.

– President Maduro och hans korrupta regering försöker dölja sitt eget misslyckande genom tvångsrea på tv-apparater. Det är bara ytterligare ett bevis på deras inkompetens, svarade oppositionens ledare Henrique Capriles.

Den ekonomiska krisen i Venezuela har förvärrats under året och folk tvingas köa i timmar för att få tag på basvaror som mjöl, mjölk, socker, toalettpapper. I dessa köer växte kritiken mot regeringens politik, och även de mest lojala till den revolution Hugo Chávez startade började tvivla. Maduros popularitet sjönk i takt med att inflationen steg och köerna blev längre. Efter presidentens dekret om halvering av priserna har nya köer bildats utanför elektronikaffärer men nu riktas klagomålen i stället mot giriga spekulanter och folk tackar regeringen för möjligheten att köpa julklappar till familjen.

Ekonomin har fastnat i en destruktiv spiral med snabbt stigande inflation, budgetunderskott och statsskuld samtidigt som den inhemska produktionen minskar och beroendet av importen ökar. Trots höga oljepriser kan landet inte längre betala för sin konsumtion och tvingas pantsätta framtida oljeintäkter och guldreserven för att låna pengar. Valutakontrollen har skapat ett växande gap mellan den officiella valutakursen på 6,3 bolivar per dollar och priset på den svarta marknaden som nu är uppe i 60 bolivar per dollar. Obalanserna har fått smått absurda konsekvenser.

En speciell myndighet fördelar dollar till företag efter politiskt styrda kriterier medan privatpersoner har en ranson på 3 000 dollar per år som kan användas vid resor till utlandet. Folk köper en flygbiljett och får ut sina dollar till den officiella kursen på 6,3 bolivar från myndigheterna men reser inte, utan växlar i stället till sig den betydligt högre svartabörskursen på gatan och tjänar mycket mer än vad biljetten kostade. »Dollarturismen«, som fenomenet döpts till, gör att alla flyg är fullbokade men planen går halvtomma.

Systemet att administrera dollar växer hela tiden och när Maduro nu beordrat daglig priskontroll av samtliga butiker i landet har han anlitat armén eftersom kontrollmyndigheterna inte räcker till.

– Regeringen tvingas skapa nya kontrollsystem hela tiden men folk ligger alltid ett steg före och hittar nya vägar att lura systemet. Det är inte mer kontroll utan en annan politik som är lösningen, vilket även regeringens ekonomer vet, säger nationalekonomen Asdrúbal Oliveros.

Men i Venezuela regering är det inte ekonomerna utan ideologerna som styr. Maduro fortsätter sin lärofader Hugo Chávez politik som bygger på övertygelsen att landets oljetillgångar – Venezuela sitter på världens största kända oljereserver – gör det möjligt att bryta »kapitalismens tvångströja«. I det »21:a århundradets socialism«, som Chávez kallade sin ideologi, kan staten betala för allt från skola och sjukvård till tvättmaskiner och platt-tv.

Och när dollarna inte räcker till vänder sig landet till pantbanken med sin stora guldreserv. För att möta den nuvarande dollarbristen förhandlar centralbanken med Goldman Sachs om att pantsätta guld till ett värde av 1,8 miljarder dollar i utbyte mot 1,6 miljarder dollar.

Debatten inför valen på söndag till 355 borgmästare har inte fokuserat på lokala frågor utan utvecklats till en förtroendeomröstning om den förda politiken. För regeringspartiet PSUV, som redan har presidentposten och egen majoritet i parlamentet, är målet att vinna en majoritet av landets kommuner för att skapa en politisk hegemoni för år framöver. För oppositionen handlar det om att mobilisera missnöjet och visa att det fortfarande finns utrymme för förändring.

– Vissa hävdar att vi nått botten, att det inte kan bli värre. Men om regimen vinner på söndag blir allt mycket värre. Det är bara genom att rösta som vi kan vända utvecklingen, säger oppositionens ledare Henrique Capriles.

Regeringens hårdaste kritiker går längre än Capriles och varnar för att PSUV helt kommer att avskaffa demokratin och samla all makt i statens händer. De pekar på att parlamentet precis röstat igenom en lag som ger presidenten makt att bestämma via dekret, alltså att han inte behöver få parlamentets godkännande för nya lagar. Maduros beslut om priskontroll ses som bevis för att det privata näringslivet ska avskaffas.

Efter Hugo Chávez död i mars talade många om en möjlighet till en öppning: Venezuela kunde vända blad och hitta en ny väg framåt genom att bryta polariseringen och inleda en nationell dialog. I sitt segertal efter den omstridda valsegern i presidentvalet i april öppnade Maduro för samtal med oppositionen. Han erkände att revolutionen hade många brister och att landet behövde en nystart.

– Det fanns en glipa där efter valet men i stället för att öppna dörren till dialog har ställningskriget förvärrats, mycket på grund av den ekonomiska krisen. Det är nu de mest dogmatiska elementen som styr agendan och deras intresse av dialog är mycket begränsad, säger Vladimir Villegas, tidigare nära medarbetare till Nicolás Maduro som brutit med chavismen.

Det var den 8 december 2012 som Hugo Chávez höll sitt sista tv-tal till nationen där han utsåg Maduro till sin efterträdare. Regeringen har därför utnämnt datumet till »En evig dag för lojalitet och kärlek till kommendanten Chávez och fosterlandet«.

På valdagen den 8 december 2013 var all politisk propaganda strikt förbjuden, men parallellt med köerna till valurnorna avfyrades fyrverkerier till Chávez ära.