Verkningslösa giftpiller

Text:

Sedan en vecka är det fritt fram för den amerikanska läkemedelsjätten Pfizer att åter bjuda upp Astra Zeneca till en ny förvärvsdans. Det hade förra tisdagen gått tre månader sedan den tidigare valsen spelades upp och Astra Zenecas styrelsepanel med ordförande Leif Johansson i spetsen tackade nej. Artigt, men närmast irriterat bestämt.

Astra Zeneca har nyttjat denna period för att försöka putsa upp glansen i sin egen fjäderdräkt. De som råkar stå på företagets utskickslista har mer eller mindre bombats med information om »framsteg«, nya satsningar och samarbetet som har rört bolagets forskningsportfölj. Leif Johanssons nej till Pfizers bud på 55 dollar per aktie motiverades just med att det inte tog hänsyn till den fulla potentialen i denna portfölj och att ett övertagande även skulle kunna sänka denna. Man ska då veta att Astra Zenecas portfölj har varit mer eller mindre tom vad gäller stora egna kommersiella forskningsgenombrott sedan fusionen mellan Astra och Zeneca 1999.

Därtill har bolaget under sommaren gjort ett halvstort förvärv, då man köpte spanska Almirrals produkt- och projektportfölj inom sjukdomar i luftvägarna för knappt fem miljarder kronor. Detta terapiområde är ett av de mest prioriterade, där man pumpat upp förhoppningarna rejält för substansen tralokinumab, som gick in i fas III-studier under sommaren.

Dessutom innehöll Astra Zenecas halvårsrapport något bättre siffror än förväntat. Det var framför allt prognosen för helårets försäljning och resultat som gladde. Bättre i betydelsen mindre dåligt. Den siffermässiga reträtten för omsättning och resultat förväntas bli något långsammare än i den tidigare prognosen. Förklaringen till detta var att den senaste (sista?) riktigt stora »svenska« produkten i bolaget, magsårsmedlet Nexium, kommer att konkurrensutsättas av generika senare än som tidigare var sagt.

Denna »investerarmassage« har emellertid inte förhindrat att aktien tappat en hel del höjd efter att budet drogs tillbaka, som störst var nedgången 15 procent. Den senaste veckans kursuppgång har mest underbyggts av att Pfizer eller möjligen någon annan av de riktigt stora aktörerna ska bjuda upp igen.

Att det händer är inte otroligt. Läkemedelssektorn har den senaste tiden varit en av de hetaste vad gäller storaffärer. Det har handlat om allt från rena bolagsförvärv till köp av enskilda produkter och produktbyten.

Något riktigt bra motiv till detta är svårt att hitta. Det är få branscher som har så svårfångade storleks- och stordriftsfördelar som läkemedelsindustrin. Exemplen på kapitalförstörande affärer är många. Pfizer och de andra amerikanska jättarna har dock haft ett par andra starka incitament. De sitter på stora kassor av obeskattade vinster, parkerade i skattegynnade miljöer utanför USA, som kan användas för förvärv. Genom att betala en tillräckligt stor del av förvärvet med aktier kan köparen också flytta sitt säte från det bolagsmässiga högskattelandet USA, där bolagsskattesatsen är 35 procent, exklusive delstatliga skatter, till Storbritannien där den numera är nere på 21 procent.

Därtill har Storbritannien bjudit in extra till denna typ av affärer genom att sänka skatten på patent- och royaltyintäkter till 10 procent.

Det politiska tonläget runt den här typen av skattetrixande har emellertid skruvats upp betydligt, både inom och utom USA. President Barack Obama har kallat bolag som vill använda sig av dem för »corporate deserters«. Pfizers vd, skotten Ian Reed, har emellertid förkunnat att hans koncern fortsätter att »aggressivt« söka affärer. Astra Zeneca är högst sannolikt en av måltavlorna. Och bolagets största aktieägare, som den amerikanska fondförvaltaren Blackrock, lär nog se till att Leif Johansson är mera följsam i nästa dans.

Läs mer:
Känn ingen sorg, Mölndal
Familjen framför allt
Målsökande medicin