Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Flukta på ­grannen

Det finns anledning att titta på hur Finland ställt ­tuffare krav på den som tar bolån.

Amortera mer! Efter mötet med stabilitetsrådet i veckan formulerade Finansinspektionen, FI, förslaget att nya bolån ska amorteras ner till 50 procent. Det eftersom FI liksom flera, till exempel riksbankschefen Stefan Ingves, är bekymrade över svenskarnas höga belåningsgrad. Dagarna då man kunde låna och inte amortera är ett minne blott.

Tidigare var det annorlunda. Hög inflation i såväl Sverige som omvärlden gjorde att skulderna i reala termer minskade ganska snabbt, även om lånet inte amorterades. Det har präglat den låne- och amorteringskultur som finns i Sverige i dag men har blivit bekymmersam eftersom inflationen fallit sedan 1990. Skulderna minskar alltså inte på samma sätt längre.

De nya rekommendationerna för amorteringar hänger ihop med att bostadspriserna har drivits upp, något som framför allt förklaras av ett par faktorer.

I dag är det förhållandevis enklare att få ett lån jämfört med tiden före 90-talet. Fler anser sig därför ha råd med en högre prislapp på bostaden. Dessutom har urbaniseringen lett till bostadsbrist i storstäder. Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, menar att Sverige skiljer sig från flera länder i Europa på så sätt att man inte har haft tomma bostäder tillgängliga, vilket också gjort att bostadspriserna stegrat. Man har byggt för lite i kombination med kraftig inflyttning.

Hans-Åke Palmgren är expert på Boverket och anser också att den snabbt ökande befolkningstillväxten är en grundläggande faktor för hur läget på bostadsmarknaden ser ut. En ungdomspuckel har nått sin topp samtidigt som fler flyttat till Sverige, grupper som nu är redo för en egen bostad. Det är just de som har svårast att skaffa en bostad, de som aldrig tidigare haft någon.

Läget har försvårats sedan 2010 då Finansinspektionen införde ett bolånetak, vilket innebar att en kontantinsats på 15 procent av bostadens värde behövdes vid köp. Samma år införde Bankföreningen rekommendationer om att lån bör amorteras ner till 75 procent under 10–15 års tid. Båda åtgärderna slog hårdast mot dem som redan hade det svårast – nya på bostadsmarknaden.

I Finland ser bilden helt annorlunda ut. Det är det enda nordiska landet där hushållslånen inte ökat de senaste åren, enligt IMF:s rapport från förra året över de nordiska länderna. Den genomsnittliga amorteringstiden är också lägre, oftast tas lån på 20 år, men betalas av lite snabbare.

Dessutom är belåningsgraden en annan. Enligt lagen får man låna max 90 procent av husets värde vid köp, men praxisen är mellan 70–80 procent. Ett undantag är dock för den första bostaden, då det är möjligt att låna upp till 95 procent av värdet. På så vis får även de som inte tidigare är etablerade på marknaden en chans att slå sig in.

Huruvida Finland är ett föregångsland råder det dock delade meningar om. Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea, menar att det inte finns någon poäng i att amortera av lån för att leva skuldfri eftersom pengar frigörs naturligt när bostaden säljs. Han pekar också på att Finland haft en svag utveckling av privat konsumtion, vilket delvis kan hänga ihop med den höga amorteringstakten.

Vad som går att konstatera är att det är lättare att etablera sig på bostadsmarknaden där. Något som sannolikt blir än svårare i Sverige med det nya förslaget.

 

Fakta |  Nya lån kostar mer

Finansinspektionens förslag går ut på att nya bolånetagare ska amortera lånen till 50 procents belåningsgrad. Det ska ske i två steg. Först ska lånen amorteras ned med minst 2 procent varje år till 70 procents belåningsgrad. Därefter ska minst 1 procent om året amorteras ner till 50 procents belåningsgrad.

 

Fakta |  Tunga råd

Det finansiella stabilitetsrådets uppdrag är att diskutera frågor om finansiell stabilitet och föreslå insatser då det behövs.

Medlemmar i rådet är Per Bolund, finansmarknadsminister, Martin Andersson, generaldirektör för -Finansinspektionen, Hans Lindblad, riksgälds-direktör, och Stefan Ingves, riksbankschef.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera