En grön jul

Text:

Bild: Charlie Neibergall / TT

Den som vill fira en riktigt grön jul ska strunta helt i gran. Om man ändå tycker att julgranen spelar en avgörande roll för helgfirandet finns det en del att tänka på om man vill agera hyfsat klimatsmart.

Traditionen att släpa in en gran till jul är drygt 100 år gammal, i alla fall för vanligt folk.  Finare hem hade snappat upp, den i första hand tyska trenden, att ha gran inomhus långt tidigare. Redan från mitten av 1700-talet fylldes gods och herrgårdar av granar till jul, pyntade med levande ljus, äpplen och konfekt. Numera är spridningen klart större. I år väntas runt 3 miljoner av landets totalt cirka 4,5 miljoner hushåll skaffa julgran. Med ett snittpris på 400 kronor ger det en omsättning på i runda tal 1,2 miljarder kronor.

Dessa miljontals julgransköp kan alltså göras mer eller mindre miljövänligt. Nyckelordet är inte helt oväntat närodlat, medan därodlat är dumt. Allra bäst är att gå ut och hugga sin gran själv och sen försöka minimera transportsträckan. Den som inte är skogsägare – alltså de flesta – kan med hyfsat bra klimatsamvete köpa en svensk rödgran, odlad så nära hemmet som möjligt.

Kungsgranar må vara ståtliga men får tummen ner av Naturskyddsföreningen eftersom det används en hel del bekämpningsmedel när de odlas. Än värre är de danska och tyska kungsgranarna som ju färdas längre.

Men allra värst för miljön är plastgranen. Totalt och sett ur ett livscykelperspektiv, påpekar Skogsnäringens gemensamma organ Skogssverige. Många av plastgranarna tillverkas i Asien, något som ju gör att de transporteras tiotusentals mil. Dessutom tillverkas många av dem av pvc och när plasten senare ska förbrännas frigörs giftiga kemiska föreningar. Dessa dioxiner är svåra att bryta ner. Ett fåtal producenter använder sig dock av pet-plast.

Det klimattveksamma med plastgranen har inte hindrat försäljningssiffrorna från att klättra. I dag uppskattas var tredje såld gran vara en syntetisk.

 

Fakta | Tre vägval för granpyntet

 

 

Bakåtsträvaren. Inspireras av den tid då Karl-Bertil Jonsson härjade och fyller granen med girlanger av flaggor och levande ljus.

Mysproggaren. Tar alltid ställning och hänger självklart upp figurer från något behjärtansvärt biståndsprojekt och barnens egengjorda garnänglar.

Carpe diem-kramaren. Tycker det är fint med livsvisdomsbudskap på väggarna och pyntar sin gran med cerise kulor och frostade prylar.