Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
nyhesrangeskylt Inrikes

Sverige tar plats i rymden

Rymden kommersialiseras i rask takt. Nästa år väntas regeringen klubba en utbyggnad av Esrange.

Tidigare dominerade militär, myndigheter, akademi och stora kommunikationsbolag rymden men i dag är den snabbt på väg att både kommersialiseras och krympa vad gäller storlek och pris på det som skickas upp – satelliter.

New space har blivit ett begrepp som betyder moderna småsatelliter, ibland så små som ett mjölkpaket. Kostnaden öppnar möjligheter både för mindre företag och fattiga länder att skaffa satelliter. Drivkraften är i allt större utsträckning rent kommersiell. Det handlar om att titta på jorden från rymden för att samla in data.

– Rymden är på väg att bli en mer normal industriell ekonomi, och i den här utvecklingen har Sverige stor potential. Vi har ett stort kunnande inom rymdteknologi, säger Jan Nygren, konsult, ordförande för Försvarets materielverk, FMV. Han försåg nyligen regeringen med en utvärdering av en utbyggnad av den svenska raketbasen Esrange för att kunna skjuta upp mindre satelliter.

För lite över en halv miljard kronor kan infrastrukturen runt Esrange, strax utanför Kiruna, byggas ut för att härbärgera större raketer med kapacitet att lyfta upp till 200 kilo tunga satelliter ut i omloppsbana. Det skulle definitivt placera Sverige på den internationella rymdkartan.

– Det är i dag brist på uppskjutningskapacitet och Esrange skulle bli ensamt i världen om att fokusera på segmentet små satelliter. För svensk rymdindustri generellt skulle det vara ett stort lyft tror jag, säger Stefan Gustafsson, vice vd med ansvar för strategi och hållbarhet på SSC Group, också känt som Rymdbolaget.

sdltb01937b-nh-1
Riktad mot rymden. Vid Esrange utanför Kiruna finns ett tjugotal parabolantenner som följer kommersiella satelliter.

Nygrens rekommendation till regeringen är att ge Swedish Space Corporation, SSC, i uppdrag att ta fram en affärsplan som bygger på att det finns finansiering men som också sannolikt omfattar olika partnerskap. Utifrån den kan regeringen sedan besluta om en eventuell utbyggnad. Det gäller också att inte dröja för länge. I Europa har både Storbritannien och Portugal ambitioner att bygga uppskjutningsplatser för mindre satelliter.

– Det finns en marknad för den typen av uppskjutningar och Kiruna har stora fördelar eftersom det mesta redan finns där och det geografiska läget är gynnsamt. Sedan är det viktigt att hitta rätt partner, till exempel en raketleverantör, säger Jan Nygren.

SSC, som äger Esrange, är navet i svensk rymdindustri men nya högteknologiska företag har börjat växa fram, med bas i den snabbt växande marknaden för småsatelliter och nanosatelliter. Det handlar om delar, komponenter, ibland hela satelliter och till exempel drivsystem.

– SSC är störst i Sverige med omkring  1 miljard kronor i omsättning, men det finns stort kunnande om rymden här, även kring det som kallas Old Space, alltså större satelliter, säger Stefan Gustafsson.

Svensk rymdindustri har stolta anor och brukar dateras till 1961 då Sverige sköt upp sin första raket från Vidsele. I kölvattnet på ryska Sputnik kom den blott två meter höga raketen att kallas Plutnik. Ur detta växte Saab Space fram som senare köptes av Schweiziska Ruag, i dag Europas ledande, oberoende apparatleverantör till världens rymdindustri och där gamla Saab Space fortfarande utgör en stor del. Volvo Aero ägs i dag av brittiska GKN men levererar fortfarande raketdelar till Ariane-rakten och är en aktiv del i vidareutvecklingen av europeiska raketer. På liknande sätt sålde SCC sin satellittillverkning till tyska OHB som är en Europas ledande satellittillverkare. Nyligen sålde SSC också sitt dotterbolag Nanospace till danska Gomspace som utvecklar och tillverkar den allra minsta. Just när det gäller mindre satelliter händer  det mycket just nu. Strax före jul ska ÅAC Microtec noteras på Stockholmsbörsen och blir då det andra noterade rymdbolaget. ÅAC rider på efterfrågan på mindre satelliter och på törsten efter att blicka ner på jorden snarare än ut i rymden.

nyhesrangeraket
577 satelliter har skickats upp från Esrange de senaste fem åren. Kommande fem år väntas den siffran öka till 2 200, fler än en uppskjutning om dagen.

– Omkring 50 procent av marknaden i dag handlar om jordobservation, och marknaden för mindre satelliter växer kraftigt, liksom det kommersiella inslaget, säger Mikael Andersson, vd för ÅAC Microtec som har sitt ursprung i Ångströmlaboratoriet på Uppsala universitet. ÅAC Microtec utvecklar och levererar delar och undersystem till små satelliter eller färdiga satelliter i partnerskap med andra.

– De senaste fem åren har omkring 577 satelliter på upp till 500 kilo skjutits upp, varav 40 procent hade ett kommersiellt syfte men de kommande fem åren väntas 2 200 likadana satelliter skjutas upp och över 85 procent kommer att vara kommersiella, säger Mikael Andersson, och hänvisar till siffror från analysföretaget Euroconsult.

nyhesrange

Vad det handlar om är den mängd nya tjänster som dyker upp i smarta telefoner och datorer överallt och som i många fall bygger på data från rymden om position för människor och saker eller övervakning av trafikflöden, skogsbestånd eller parkeringsplatser.

Google ligger också långt framme och skickade i september upp fyra nya satelliter som ägs av Googles Terra Bella som satsar på att leverera tjänster som kan spåra och förutsäga trafikrörelser på hav och land, miljöpåverkan och liknande.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera