Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
trumppp Utrikes

Dags för the Donald att leverera

Demokraterna har röjt väg för Donald Trumps utnämningar, men står republikanerna bakom hans vallöften?

Donald Trump har ett tacksamt utgångsläge när han tillträder som president den 20 januari. Republikanerna har majoritet i kongressens båda kammare. Han kommer även att kunna tillsätta en nionde domare till Högsta domstolen, vilket lär garantera att denna instans fortsätter ha en konservativ majoritet under resten av hans tid som president.

Det republikanska partiet har varit förvånansvärt lojalt med Trump sedan han vann presidentvalet. Men partiet är långt ifrån enat när det gäller den bredare sakpolitiska agendan framöver. Där väntar ett par rejäla konflikter mellan Trump och ledande republikaner i senaten och representanthuset.

Processen för att upphäva Barack Obamas sjukvårdsreform lär bli rejält stormig. För Trump är det löftet en del av kärnan i valkampanjen, och han ser det även som ett sätt att förödmjuka Obama, vilket har varit centralt för hans politiska varumärke. Trump kan stoppa reformen redan under sin första vecka som president, genom en procedur som kallas förlikning, vilket innebär att det bara krävs 51 röster i senaten.

Republikanerna har nu en majoritet med 52 senatorer. Men bland republikanerna i kongressen är det många som vill vänta med att upphäva lagen, tills man har utvecklat ett effektivt sätt att ersätta den. De har förvisso haft sju år på sig att göra det, men har ofta varit mer upptagna med att belysa svagheterna med »Obamacare« än att komma med konstruktiva lösningar på hur den kan förbättras.

Trots initiala problem är Obamas sjukvårdsreform i dag relativt populär och den har försett fler än 20 miljoner amerikaner med sjukförsäkring, vilket innebär att andelen invånare utan sjukförsäkring är på en rekordlåg nivå. Republikaner i kongressen är oroliga över att miljontals amerikaner förlorar sin sjukförsäkring om man upphäver reformen. Det kan skada partiet i nästa kongressval 2018.

Kevin McCarthy, Republikanernas ledare i representanthuset, har sagt att han vill stoppa sjukvårdsreformen även om Republikanerna inte har formulerat något alternativ som kan ersätta lagen.

bro%cc%88dtext-obama-skylten-internationellt
Avskaffa Obamacare. (Foto: TT)

Utrikespolitiskt väntar en rejäl konflikt om Ryssland. Efter att 17 amerikanska underrättelsetjänster under vintern enats om att Rysslands regering orkestrerade en omfattande cyberattack mot USA under presidentvalet, i syfte att hjälpa Trump vinna valet, har kraven höjts på åtgärder mot Putins regim.

Obama införde en rad nya, kärva sanktioner mot Ryssland under vintern, vilket kan skapa problem för Trump. Han har lovat en betydligt vänligare relation gentemot Ryssland och uttrycker sig närmast servilt varje gång han talar om Putin. Han har tillsatt en rad ministrar med nära och djupa relationer med Rysslands regering, exempelvis hans tilltänkta utrikesminister Rex Tillerson och hans säkerhetspolitiska rådgivare Michael Flynn.

Om Trump försöker häva sanktionerna mot Ryssland riskerar han att skapa ett inbördeskrig i det egna partiet. De republikanska senatorer som har mest inflytande över partiets utrikespolitik, som John McCain, Mitch McConnell och Lindsey Graham, vill inte se närmare relationer med Putin. Tvärtom kräver de betydligt hårdare tag. Även demokraten Paul Ryan, talman i representanthuset, har gjort det tydligt att han ser förra årets cyberattack som oacceptabel och har uttryckt stöd för Obamas sanktioner.

Bara 14 procent av amerikanerna anser att Trump har rätt attityd till Ryssland och han lär möta ökande kritik från partietablissemanget när det gäller hanteringen av Putin.

bro%cc%88dtext-putin-internationellt
Reda ut relationen med Ryssland. (Foto: TT)

En annan öm punkt är handelspolitiken, i synnerhet relationerna med Kina och Mexiko. Under valkampanjen försökte Trump utmåla sig som en absolut motpol till Hillary Clintons globaliseringsvänliga politik. Mot slutet av kampanjen skanderade hans anhängare »nationalism, inte globalism!«.

Trump utlovade i princip ett handelskrig med Kina, med en rad nya restriktioner och avgifter för kinesisk import. Han lovade även att omförhandla eller avskaffa frihandelsavtal som Nafta och TPP.

Peter Navarro, en av Trumps handelspolitiska rådgivare, har kallat Nafta »en våldtäkt på vårt land«. Trump påstod i sin tur att TPP, frihandelsavtalet med asiatiska länder, är »det värsta frihandelsavtalet i vårt lands historia«. Här har han inte heller mycket stöd från den republikanska kongressen, som över lag är frihandelsvänlig.

Möjligen kan Trump överge sina vallöften när det gäller handelspolitiken. Han har rekryterat gott om personer från näringslivet som inte delar hans protektionistiska syn. Exempelvis hans utrikesminister Rex Tillerson, försvarsministern James Mattis, hälsoministern Tom Price, transportministern Elaine Chao och energiministern Rick Perry, som alla förespråkar nya frihandelsavtal.

Här lär Trump slitas mellan sina kärnväljare, som ser frihandel som en nyckelfråga, och en administration och republikansk kongress som uppmuntrar nya frihandelsavtal. Det blir svårt för Trump att försvara sin image som nationalist, samtidigt som hans egna ministrar och den republikanska partieliten kampanjar för just de frihandelsavtal som Trump har kallat »existentiella hot mot USA«.

handelavtal-internationellt
Riva ut handelsavtal. (Foto: TT)

Trump kan även få problem med den lilla men högljudda libertarianska falangen av Republikanerna, när det gäller hans mer auktoritära policyförslag. Senatorer som Rand Paul och Ben Sasse har redan hårt kritiserat Trumps försök att expandera rättsväsendet och brottsbekämpande myndigheter, samt hans kontroversiella plan för att deportera elva miljoner papperslösa.

Trumps radikala invandringspolitik har relativt starkt stöd bland hans egna väljare, men däremot inte bland många republikaner i senaten. Flera senatorer, som Marco Rubio, Ted Cruz och John McCain, är beroende av röster från latinamerikanska väljare.

nyh-border-sdltb70b059-nh-fix
Massdeportera papperslösa. (Foto: TT)

De gigantiska skattesänkningar som Trump utlovar lär däremot inte möta något motstånd från kongressen. Under Obamas tid som president protesterade Republikanerna högljutt mot nya avgifter och ställde rigida krav på budgetbalans. Men nu är det nya tider i Washington.

Ekonomer på den oberoende tankesmedjan Tax Foundation har beräknat att Trumps skattesänkningar och nya utgifter kommer att öka USA:s budgetunderskott med 10 biljoner dollar (10 000 miljarder dollar) under det kommande decenniet.

Flera ledande republikaner i senaten har sagt att man inte längre prioriterar budgetbalans och åtstramningspolitik. Det är en etablerad tradition i det republikanska partiet att kräva budgetbalans när Demokraterna sitter vid makten, för att sedan lämna efter sig enorma underskott när partiet styrt Vita huset.

En god nyhet för Republikanerna är att de får ärva en mer effektiv och lättskött kongress. Under Demokraternas ledning blev senaten så frustrerad över Republikanernas envisa stopp för allt som Barack Obama försökte göra att man ändrade en procedur så att det nu är lättare att rösta igenom nya lagförslag, och att godkänna presidentens nomineringar av ministrar och tillsättningar till statliga myndigheter. Det krävs nu bara 50 röster i senaten, i stället för 60 röster.

Demokraterna hoppades att denna ändring skulle göra det lättare för framtida demokratiska presidenter att regera, men de hade inte förväntat sig att i stället servera en rejäl tjänst till Trumps administration, som nu slipper problemet med den så kallade filibustermetoden, som kraftigt begränsade Obamas handlingsutrymme.

Det lutar därmed åt att Trump kommer att vara relativt otyglad som president och att han kommer att kunna infria många av sina vallöften redan under de första tre månaderna som president.

Men i flera av de centrala frågorna, om sjukvårdens framtid, om relationerna med Ryssland och Kina, om frihandel och invandringspolitik, finns det en så djup ideologisk konflikt med Republikanernas ledarskap att det är svårt att se hur Washington ska fungera mycket bättre än det har gjort de senaste åren.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera