Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
intervju Intervju

Magnus Ranstorp om terrorhotet mot Sverige:

»Extremism möter inget motstånd«.

Flera tusen svenskar sympatiserar med IS och den svenska politiken riktar in sig på helt fel områden anser Magnus Ranstorp. Danskarna ligger långt före med sina metoder att förebygga terrorism.

Fyra terrordåd har ägt rum på knappt en månad. Har risken ökat för terrordåd här?

– Ja, terrorhotet ökar alltmer. Ofta nämns bara terrordådet på Bryggargatan. Men vi två svenska medborgare, Belkaid och Krayem, har utfört terrordåd i Paris och Bryssel 2015. Vi har ett ansvar att inte exportera terrorister som utför dåd i andra länder.

Hur har terrorhoten i världen ändrats?

– Terrorattacker är mer frekventa och dödliga. De flesta attentaten är numera fjärrstyrda från IS i Syrien och Irak. De utförs av ensamagerande uppkopplade till IS säkerhetstjänst.

Är det riskfritt att vara extremist i Sverige?

– Extremism möter inget motstånd i Sverige. Att verka här är relativt riskfritt för terrorister och våldsbejakande extremister. Straffen för terrorbrott är lägre än i våra grannländer. Vår konfetti-approach med att slänga pengar på föreningar utan att granska dem har varit en bidragande orsak – och bristen på adekvat redovisning till vilka ändamål pengarna används.

Hur ser Sverige ut om fem, tio år om utvecklingen fortsätter som nu?

– Vi får mindre tillit till myndigheterna. Lyckas inte polisen så flyttar våldet från förorterna till andra delar av samhället. Våldsbejakande extremism förstärks då. Det blir svårt att vända utvecklingen. Det är ofattbart att politiker inte på allvar tar itu med segregationen!

Finns det kopplingar mellan terrorister och gängkriminella?

– Ja! Men våra beslutsfattare och politiker tar inget helhetsgrepp på vare sig terrorrörelsen eller den grova brottsligheten.

Varför?

– De verkar tro att det bara handlar om att fixa till arbetsmarknaden i segregerade områden och att det är en fråga om att lära sig svenska. Det behövs mycket mer.

Hur försörjer sig terroristerna?

– De som åkt härifrån på uppdrag för IS har i stort sett försörjt sig på insamlingsverksamhet och svenska bidrag. Assistansbidragen är bland annat en jättebusiness för den organiserade brottsligheten. Vi saknar en effektiv tillsynsmyndighet för föreningar och stiftelser.

Hur ska man tackla problemen?

– Tillsätt en taskforce som fokuserar på kopplingen grov brottslighet och våldsbejakande extremism. Där bör ingå ekonomer och experter på bostadspolitik som stärker tryggheten i samhällena.

Vad behövs?

– Utöver repressiva åtgärder kan man tänka sig bättre designade bostadsområden, enklare jobb, områdespoliser som blir del av det lokala samhället, myndigheter och näringsliv som ordnar lärlingsjobb på plats, bostadsbolag med socialt ansvar enligt den danska modellen, som bistår med läxkaféer, karriärcoachning, hälsokliniker, bilverkstäder, sociala utrymmen och så vidare.

Varför anser du att danskarna har lyckats bättre än vi?

– De danska områdena har en indexlista efter kriterier som arbetslöshet, utbildningsnivåer, andel utlandsfödda, och så vidare. Hamnar du på deras »ghettolista« går myndigheterna in med riktade sociala insatser för att vända utvecklingen.

Vad har svenskarna gjort?

– Slösat energi på annat, till exempel identitetspolitik. Vi får det öde vi förtjänar – vi förlorar tid och fokus och missar de stora samhällsfrågorna.

Hur många sympatiserar med IS i Sverige?

– Flera tusen personer sympatiserar med IS och andra takfirjihadister – den inriktning inom salafism som kännetecknar IS och al-Qaida-grupperingar.

Vad kan lokalpolitikerna göra?

– Plocka fram en lägesbild för stadsdelarna och för säkerhetsläget. Stadsplanen ska fokusera på trygghet och inkludering. Det finns en beprövad formel.

Vilken fråga är mest prioriterad?

– Trygghet – den grundläggande förmågan att garantera lag, ordning och trygghet.

Vad tror du har främjat kriminalitet och extremism i Sverige?

– Småkriminaliteten som inte tacklas växer sig starkare och tar andra former.

Vilka parallellsamhällen oroar dig?

– Järvaområdet, där butiksägare pressas hårt av lokala kriminella gäng som vill gömma knark i vissa butiker. Nordöstra Göteborg där en klan med 500 medlemmar kontrollerar områden via våld och narkotikahandel. Den behärskar droghandeln i både Berlin och Bremen. Jag åker inte in i vissa områden i Göteborg utan poliseskort.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera