Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Skånepolisen reducerar

Kaoset krävde regionpolischefen Annika Stenbergs avgång. Men polisen i Skåne har en hel del att vara stolt över.

Trycket blev till slut för hårt. Annika Stenberg valde i måndags att avgå som chef för polisen i region syd. Beslutet kom inte direkt som en överraskning för dem som har följt krisen inom myndigheten. Bara under 2016 har över 150 poliser lämnat Stenbergs organisation. På Malmöpolisens bord ligger ett stort antal mord olösta och för att minska ett växande utredningsberg har polisledningen akut kallat in erfarna knarkspanare till polishuset.

Röran har fått Stenbergs chefer att vända sig mot henne, och från Polisförbundet har det kommit krav på hennes avgång.

Men de nattsvarta rubrikerna till trots tycks polisen ha gjort mycket rätt i Malmö de senaste åren. I december var det åtta år sedan svarta pelare av brandrök tornade upp sig över Rosengårdsområdet Herrgården. Det som började som en ockupation av en källarlokal slutade i fullskaliga kravaller där ungdomar och polis drabbade samman. Under flera nätter rådde kaos, med brinnande bilar och bomber som kastades mot polisen. Därefter har Rosengård varit en ständig huvudvärk för Malmöpolisen; nya bränder, stenkastning och gängkriminalitet har plågat stadsdelen.

Sedan hände något.

I en polisenkät från förra året uppgav färre Malmöbor än tidigare att de kände sig otrygga i sin stad. Förändringen syntes inte minst i områden söder om Amiralsgatan. Som det skandalomsusade Herrgården. De boende ansåg fortsatt att ungdomsgängen är ett stort problem i området, men de som tyckte så var färre än alldeles efter kravallerna.

– Det ser inte bra ut, men det blir allt bättre, kommenterade kommunpolisen Glen Sjögren för Sydsvenskan.

Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi, har även han noterat hur klimatet i Rosengård har förändrats. Han har forskat om kravallerna och följer löpande utvecklingen i Malmö och på andra platser i Sverige där det finns konflikter mellan invånare och polis. Att situationen i Rosengård har förbättrats anser han beror på att polisen, räddningstjänsten, kommunen och civilsamhället har gjort gemensam sak. De har exempelvis ordnat »hemmaträffar« hos familjer i Rosengård för att diskutera förebyggande arbete. Polisen har med hjälp av kommunpoliser och områdespoliser dessutom kunnat lägga mer tid på att jobba förebyggande. Det har handlat om att lära känna området och att jobba närmare lokala näringsidkare, fastighetsägare och socialtjänst.

– Min bild är att man efter polisens omorganisation har fått en tydlig viljeinriktning för att bygga upp ett bättre förebyggande arbete, men också ett bättre ingripandearbete, säger Per-Olof Hallin.

En annan framgångsfaktor i Rosengård är att det efter upploppen kom in ett nytt fastighetsbolag i stadsdelen. Bolaget jobbar socialt i området och rustar löpande upp de nedgångna fastigheterna. De har även försökt vräka familjer där de vet att sönerna är kriminella. I ett fall har de lyckats, med ödesdigra konsekvenser. På julaftonskvällen 2014 exploderade en bomb utanför fastighetsbolagets kontor i Rosengård. En av sönerna i den vräka familjen erkände dådet och dömdes till fängelse. Det har enligt poliser som Fokus har talat med varit en viktig orsak till att det är lugnare i Rosengård. Men i slutet av januari släpps han fri och samma poliser fruktar nu att nya oroligheter kan blossa upp. En Malmöpolis frågar sig retoriskt:

– Att ta bort en nyckelperson kan få stor effekt, frågan är vad som händer när han kommer tillbaka.

Video: Erik Fichtelius

SD eller S?

KrönikaNovell
Prenumerera