Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi Ekonomi

Bankdirektörernas finansuppror

Bankfolk brukar inte demonstrera. Men nu ­råder upprorsstämning i finans-Sverige.

Redan när remisstiden löpte ut i onsdags stod det klart. Flera tunga myndigheter, som Skatteverket och Konkurrensverket, är starkt kritiska till förslaget om en »bankskatt«, en extra löneskatt på 15 procent för personer som arbetar med finansiella tjänster.

Riksbanken stödjer visserligen förslaget, men riksbankschefen Stefan Ingves varnar ändå för att jobb kan försvinna utomlands. Något som skulle försvåra Finansinspektionens kontroll av att de anställda följer lagar och regler.

Finansminister Magdalena Andersson tillsatte »bankskatteutredningen« och fick betänkandet i sin hand i höstas. Bakgrunden är att banker och försäkringsbolag, i likhet med några andra branscher, som hälsovård, är undantagna från moms. Utredarnas uppdrag var att hitta ett sätt att kompensera för det.

Hos Bankföreningen råder upprorsstämning. Analysföretaget Copenhagen Economics bedömer att 16 000 jobb hotas i finans-Sverige om förslaget går igenom – varav drygt 7 000 i banksektorn. Det innebär att 20 procent av de bankanställda är i fara.

– Det är en synnerligen illa konstruerad skatt. Det som händer när man lägger på en extra löneskatt är att det försvinner massor av jobb, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg.

Den finansiella sektorn befinner sig redan i en snabb strukturomvandling på grund av digitaliseringen. En bankskatt skulle skynda på den processen, hävdar Lindberg.

– Sådana omvandlingar är bra om de är efterfrågestyrda, om kunderna önskar dem. Men det här kommer leda till både nedläggning av bankkontor och färre anställda och sämre service på kontoren. Det tror jag inte kunderna vill ha.

Enligt Bankföreningen blir konsekvenserna störst på landsbygd och i glesbygd. Stänger ett kontor i en storstad går det i allmänhet att hitta ett annat ganska nära, men så ser det inte ut överallt i Sverige.

De fristående sparbankerna – alltså de som inte ingår i Swedbank – värnar om sin lokala närvaro och slåss nu för att komma undan extraskatten genom att lyfta fram att de inte delar ut vinst till några ägare. Deras beräkningar visar att nyutlåningen, framför allt till företag, minskar med 15 procent om bankskatten blir verklighet.

Både små- och medelstora företag kommer få en försämrad kreditförsörjning, vilket i slutändan slår mot tillväxten i Sverige, varnar skatteförslagets kritiker. Inte minst riskerar regeringen skada den spirande fintech-sektorn med snabbväxande företag som Klarna, Izettle och Seamless, varnar Bankföreningen. TCO har tidigare flaggat för arbetsgivaravgiften för de anställda som berörs i praktiken höjs med 50 procent.

Även Finansförbundet med 28 000 finansanställda ser med oro på utvecklingen och att skatten läggs på just arbete.

– Om regeringen anser att finansbranschen är underbeskattad bör den söka en skattelösning som riktar in sig på vinster och inte på arbete. Därför föredrar vi en höjd stabilitetsavgift framför en höjd arbetsgivaravgift, säger Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius.

ub
Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius. 

Digitaliseringen plus det fria flödet av finansiella tjänster inom EU innebär att många delar av produktionskedjan kan flyttas till andra länder med förmånligare kostnadsläge. Finansbranschen är  numera nästan lika öppen som den traditionella svenska exportindustrin. Och storbankerna har redan i dag en stor del av sin verksamheten utanför Sveriges gränser. Både för att de bedriver bankverksamhet i flera länder och för att de har förlagt sådant som it-stöd och back office-tjänster till länder med lägre kostnadsläge.

Men inte bara bankerna omfattas av skatten. Enligt Skatteverkets bedömning kommer sammanlagt 318 000 företag att påverkas, inte minst av en stor administrativ börda, och det är ett av skälen till att myndigheten är emot förslaget.

– Finans- och försäkringssektorn består av cirka 90 000 anställda. Men förslaget berör långt fler. Även elektronik- och vitvarubutiker, bilförsäljare och andra som erbjuder avbetalningslösningar eller olika former av försäkringar, säger Ulrika Boëthius.

Skattebortfallet på finansiella tjänster på grund av momsundantaget är cirka 20 miljarder kronor, enligt utredningens beräkning. Momsundantaget är generellt inom EU och inget specifikt för Sverige. Även om utredningen har haft momsundantaget som utgångspunkt för sitt förslag – och det också var uppdraget – så är det ingen hemlighet att Magdalena Andersson har siktet inställt på bankernas stora vinster. Hon gick till val på att beskatta bankerna hårdare och omlokalisera pengar från finanssektorn till bland annat skolan och den offentliga sektorn.

Bara de fyra storbankerna gör omkring 100 miljarder kronor i vinst om året före skatt och den föreslagna skatten beräknas stärka statskassan med mellan 3,7 och 7 miljarder kronor om året. Det betyder att skatten skulle ge en av de största intäktsökningarna i budgeten för 2018.

Men de som motsätter sig bankskatten hävdar också att Anderssons vallöfte redan är uppfyllt. Sedan årsskiftet har bankernas avdragsrätt för en del räntekostnader minskat. En förändring som stärker statskassan med 1,7 miljarder kronor. Det motsvarar ganska väl de 1,9 miljarder som Bankföreningen vill medge att bankerna tjänar på att deras tjänster är momsfria.

För att lägga ytterligare krut bakom sina argument för föreningen nu också fram att skatten kan strida mot EU:s statsstödsregler. Dessa säger att skatter och stöd inte får vara så selektiva att de ger en fördel till någon annan. Och om det är något som kan bita på regeringen så är det den typen av argument, det vet Hans Lindberg som var statssekreterare i finansdepartementet under alliansregeringen.

– Befinner man sig i en situation där man behöver få in pengar till budgeten  borde man jobba med de skattebaser som redan finns, inte införa en ny, säger han.

I Danmark finns en extra löneskatt sedan ett par decennier, men den skiljer sig från det svenska förslaget.  I Danmark omfattar extraskatten nämligen alla branscher och sektorer som har momsundantag. Genom åren har den stegvis trappats upp. Men den har ändå fått konsekvenser, enligt Finansförbundet.

– Mer än vart femte bankjobb har försvunnit i Danmark sedan man införde en motsvarande skatt där. Under samma tid har antalet sysselsatta i den svenska banksektorn legat i princip stilla. De danska erfarenheterna borde alltså vara ett argument för att inte införa en bankskatt, säger Ulrika Boëthius.

Magdalena Andersson tog länge saken med ro och underströk att det var utredningens förslag som var ute på remiss, inte regeringens. Härom dagen stod det klart att hon har tagit intryck av kritikstormen.

– Givet att den slår så brett är det tveksamt om den [bankskatten] uppfyller sitt syfte, sa hon till TT och tillade:

– Vi gick till val på en bankskatt, det här är något annat.

Därmed ser det ut som om första ronden gick till bankfolket. Men matchen lär fortsätta. Regeringens önskan att beskatta bankerna hårdare är oförändrat hög.

– Vi vill att bankerna på ett eller annat sätt ska kunna bidra mer, som finansministern uttrycker det.

Ekonomi
Birgitte Bonnesen, vd och koncernchef för Swedbank.

Video: Erik Fichtelius

»Kristersson kan förlita sig på att SD tycker att Löfven är värst.«

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera