Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
grekland Ekonomi

Grekiskt drama

Än en gång är Greklands kris Europas. Nya ­politiska förutsättningar kan snabbt förvärra dramat.

Tusentals kålhuvuden delas ut gratis av ilskna bönder på Syntagmatorget i Aten. En protest mot de ekonomiska åtstramningarna. Museer är stängda när vakterna strejkar för att få ut sina löner. Tyska regeringen och Internationella valutafonden, IMF, grälar om villkoren för nästa lånutbetalning medan den grekiska regeringen säger nej till en enda ytterligare nedskärning.

Det låter som en reprissändning från 2010 eller 2015, men i själva verket är det en ny eurokris som tornar upp sig. Och den här gången med helt nya spelare som gör utgången mer osäker.

• Donald Trump har uppmanat Grekland att lämna euron, och med USA som största finansiär i IMF riskerar en av landets långivare att kliva av.

• Högerpopulister driver framgångsrika kampanjer mot euron i Nederländerna, Frankrike och Tyskland där det är val de närmaste månaderna.

• Brexitsegern i Storbritannien gör att alla planer på att fördjupa eurosamarbetet för att förhindra framtida kriser stoppats i byrålådan för att inte ge EU-kritiker argument om ökad maktkoncentration till Bryssel.

Allt det här har förändrat spelplanen när den senaste grekiska krisen ska hanteras.

Grekland har fått två räddningspaket på svindlande 240 miljarder euro, och 2015 lovades landet ytterligare 86 miljarder som skulle betalas ut under tre år förutsatt att regeringen genomförde ytterligare nedskärningar och ekonomiska reformer.

Det senaste låneprogrammet hankade sig fram, knappt 32 miljarder har betalats ut. Ända tills vänsterregeringen strax före jul beslutade att ge landets fattigpensionärer en julbonus på drygt 600 miljoner euro. Regeringspartiet Syriza har rasat i opinionsmätningarna och hoppades på ökat väljarstöd som tack inför ett eventuellt nyval.

Reaktionen från Berlin blev ett tvärstopp för fortsatta lånutbetalningar, och krav på förhandlingar om nya åtstramningar.

Under tiden har IMF, allt starkare tagit avstånd från euroländernas sätt att sköta den grekiska krisen. Från att i början ha drivit på för hårda åtstramningar, till att en splittrad IMF-ledning nu säger att euroländerna måste avskriva större delen av sina lån och sänka kraven på ekonomisk tillväxt.

Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble avfärdar IMF:s krav på avskrivna lån och hotar på nytt med att Grekland i så fall måste lämna euron.

Greklands premiärminister Alexis Tsipras spelar lika tuff. »Inte en euro mer i åtstramningar«, är hans förhandlingsbud.

De internationella finansspekulanterna börjar bli nervösa och räntorna på grekiska statsobligationer har skjutit i höjden igen. Men risken för att Grekland ska försättas i statsbankrutt är ändå försvinnande liten, åtminstone de närmaste månaderna. Regeringarna i Nederländerna, Frankrike och Tyskland vill inte riskera en internationell finanskris mitt i sina valrörelser.

Euroländernas finansministrar försökte därför anslå en optimistisk ton efter sitt möte i måndags. Förhandlingarna med Grekland ska återupptas, och IMF ska delta. Men grekiska regeringen upprepade att den inte är beredd till »en enda euro mer i åtstramningar«. Ett långdraget chicken race väntar. Först i juli är den grekiska statskassan tom. Under tiden fortgår valrörelser i Europa.

I samtliga tre länder kan resultatet faktiskt bli regeringar som vill stärka eurosamarbetet. Men det kan också bli regeringar som vill krossa euron.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera