Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Minnesord

Katja Geiger

Modeskapare, dog den 25 januari, 97 år gammal.

Det stod en rullator utanför entrédörren till Katja Geigers hus i Tollarp. Inne i arbetsrummet låg en yogamatta ihoprullad.

Rullatorn hade hon fått av kommunen, mattan hade hon köpt. Katja Geiger bestämde helst själv vad hon ville ha och vilka redskap hon gillade. Rullatorn fick vänta. På eftermiddagen skulle vi spela in ett radioprogram, »Sommar« i P1.

Timmarna fram till dess rör sig 89-åriga Katja som en gracil hind i sitt hemtrevliga hus vid Vramsån. Kartong efter kartong proppfulla av tyger, skor och kläder, plockas fram. Skisser läggs ut på golvet och vi sitter på huk och bläddrar. Hur mycket hann hon med, den svenska modehistoriens enda klädskapare av internationell betydelse och räckvidd?, tänker jag.

Hon föddes som Karin Hallberg 1920 i ett litet skånskt brukssamhälle utanför Helsingborg. Som artonåring kom hon in på Konstfack i Stockholm, fortsatte efter ett par år på mode- och reklamskolan Anders Beckman. Den flitiga flickan Karin extraknäckte som modetecknare på Dagens Nyheter. Nästa anhalt Paris?

Nej det blev USA.

Karin ville bryta med en, i hennes tycke, förlegad klädstil, alltså den franska. Hon ansåg att modet där låg långt efter den modernitet som fanns inom skandinavisk möbeldesign och arkitektur. Mest framsynt var man i USA där man börjat skapa bekvämare vardagsplagg.

Först blev det Parsons school of design i New York, sedan den ena kollektionen efter den andra under namnet Katja of Sweden.

1950 skriver Dagens Nyheters USA-korrespondent, Sven Åhman att »DN-tecknerska gör succé i New York med kläder i allmogestil«.

– Amerika öppnade mig som person med sin gästvänlighet och levande atmosfär, berättade hon själv.

Bara tre år senare skulle hon landa på den skånska slätten igen, tillsammans med sin amerikanske make Rod Geiger. Det amerikanska äventyret tog en paus.

Den hemvändande moderevolutionären mötte en skånsk kalsongfabrikör. Ett affärsmässigt tycke uppstod och under tjugo år skrev de historia.

Katja of Sweden lanserade inte bara nya kollektioner, hon introducerade nya material, tyger som inte skrynklade eller krympte. Fabrikören Carl Axel Fricks MMT, Malmö Mekaniska Tricotfabrik, låg inte långt från familjen Geigers hem i Huaröd. Under parollen 3T – tvätta, torka, ta på – lanserades en ny jerseykvalitet, som skulle bli synonym med 1960-talsmodet.

1960-talet var gyllene år för skandinavisk design i allt från kläder och möbler, till textil, glas och porslin med mera. Gränsöverskridande samarbeten växte.

Viola Gråsten, Sven Fristedt och Carl-Johan de Geer är några av de textilkonstnärer som anlitades av Katja of Sweden.

Katja Geiger var inte bara först som svensk modeskapare att slå igenom i USA. 1966 blev hon även uppmärksammad för en spektakulär modevisning i Sverigehuset på pampiga Champs–Elysées i Paris. Hon flög ner tio svenska fotomodeller med entourage till modets huvudstad.

I en biografi från 2000 säger hon att hon ville framhålla det nordiskt exotiska.  »Flickorna som stormade ner från planet var vackra, svenska sunda skönheter, klädda i mina grovstickade plagg: korta koltar med stövlar och hättor. De dansade fram som klippta ur en modern folksaga och fotograferna blev som vilda.«

Mönstren var inspirerade av allmogevävnader och skånsk flamskvävnad och hade namn som »Kurbits«, »Tulipanaros« och »Korsvirke« i färger som kallades för »stugrött«, »grangrönt« och fjällvitt«.

Plaggen prydde omslaget till Paris Match och nästan vartenda internationellt magasin skrev om hennes moderna och svenska stil.

Vid inspelningen av »Sommar« 2008 tog Katja Geiger fram väl tummade exemplar av tidningarna. Inte utan stolthet och glädje bläddrade hon fram fotoreportagen på »flickorna« uppflugna på busstak mitt i Paris eller på cykeltur i Boulogneskogen. Kortkort, brokigt och fräckt.

Om Katja Geiger tog hand om hela designprocessen så var maken Rod Geiger den som hanterade affärerna. Det gick både bra och dåligt.  Samarbetet med MMT skar sig i mitten av 1970-talet och paret Geiger drogs in i en skatteprocess som pågick i åratal.

Samarbetet med skotillverkaren Gyllene Gripen i Malmö var mera smärtfritt. »Min största bedrift«, enligt henne själv.

Skorna skulle vara bekväma och passa den moderna kvinnan. Det var allt från sandaler till stövlar. Greta Garbos sätt att röra sig i sina låga skor var en förebild. »Jag vill att en kvinna ska röra sig som ett djur«.

Lisa Minellis version av »New York, New York« skulle förstås vara med i radioprogrammet »Sommar«.

– Jag älskade New York, sa Katja Geiger, och tog ett par danssteg på yogamattan. Som en hind.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera