Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Krönika

Sverige – frizon för insiderbrott

Fulspelet på börsen ökar. Antalet åtal minskar.

Sverige har fått en ny marknadsmissbrukslagstiftning. De ansvariga på Ekobrottsmyndigheten, EBM, och Finansinspektionen, FI, står redo att samarbeta för att ta fast fler insiderbrottslingar. Den som lyssnar på Eva Håkansson och Erik Thedéen, generaldirektörer på respektive myndighet, när de avger fagra löften i medierna får lätt intrycket att vi nu har ett fullgott skydd mot fulspel på börsen.

År 2007 kanske en sådan utsaga var trovärdig men 2017 gränsar myndighetschefernas uttalanden till tjänstefel. Inte för att det är fel att beivra insiderhandel och andra börsbrott utan för att tillståndet hos de myndigheter som ska övervaka efterlevnaden är så bedrövligt. Den svenska ordningsmaktens stadigt sjunkande effektivitet går nämligen igen även på börsen.

Så här ser verkligheten ut: antalet insideråtal förra året var rekordlågt samtidigt som antalet anmälningar om misstänkta aktierelaterade brott var rekordhögt. Högst relevanta anmälningar läggs på hög eftersom det saknas resurser att utreda. I stället prioriteras lågt hängande frukter och de fall som får stor medial uppmärksamhet.

Erfarna åklagare och experter har lämnat – eller tvingats lämna – EBM, de senaste åren. Även FI har förlorat nyckelmedarbetare.

Men denna krassa sanning är inget som de ansvariga – vare sig på EBM, FI eller justitie- och finansdepartementen – vill ska komma ut. Därför håller de masken. Den nya lagen och det nya samarbetet mellan myndigheterna är kanon!

Problemet är att de har sagt det, och vi har hört det, förut. Många gånger. 2005 när den senaste stora uppdateringen av lagstiftningen gjordes. 2012 när Finansmarknadskammaren, en sorts elitstyrka inom EBM, bildades. Eller någon av de otaliga gånger däremellan när en förskönad bild har målats upp.

»Samarbetet mellan Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen och Stockholmsbörsen för att bekämpa brottslighet på de finansiella marknaderna är väl utvecklat. Ekobrottsmyndigheten ligger tätt på brottsligheten och har förstärkt sin operativa och analytiska förmåga. Arbetsmetoderna förfinas fortlöpande /.../«, skrev exempelvis EBM i en omvärldsanalys daterad 2009.

Men nu är det frågan om inte de ansvariga myndighetscheferna har dragit samma vals en gång för mycket. För ungefär samtidigt som myndighetscheferna avgav de senaste löftena om bättring kom en rapport från EBM:s norska kolleger på Økokrim som visade svart på vitt att kejsaren är naken.

Økokrim fick förra året i uppdrag av Sverige att gå igenom den stora brottsutredningen kring HQ som slutade med friande domar i tingsrätten. Och det är ingen vacker bild som de norska experterna målar upp.

Økokrim pekar på organisatoriska problem på flera nivåer, avsaknad av grundläggande verktyg för styrning och planering, brister i beslutsdokumentation och uppföljning samt resursbrist både beträffande personal och it-stöd. I HQ-fallet ledde detta bland annat till luckor i bevisinhämtningen och att utredningen i praktiken låg nere under tolv månader.

HQ-ärendet har många unika inslag men i grunden finns flera beröringspunkter med andra komplexa ekobrottmål, som större insiderutredningar. Just dessa stora mål är det område där EBM har haft svårast att få fällande domar samtidigt som de misstänkta har fått leva med plågsamt utdragna utredningar, ofta i många år.

Att Økokrim, utifrån en begränsad utredningsinsats, har hittat så många allvarliga problem visar att EBM är i behov av en totalrenovering med större resurser och nya arbetssätt. Det är naivt att tro att det går att rycka upp en dysfunktionell myndighet genom utökat samarbete med FI. Soppan blir som bekant sällan bättre av att kockarna är fler.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera