Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Krönika

Utan historia blir nuet diktatur

Att mörda historien är att förslava mänskligheten.

Äventyrerskan, Lady Hester Stanhope red in i Palmyra som vore hon en drottning. Ett kavalleri beduiner med strutsfjädrar i toppen av sina lansar eskorterade henne. Lady Hesters egna brev beskriver något som liknar Cortonas magnifika takmålning i Palazzo Barberini i Rom. Det är svårt att tro att luften inte var tjock av knubbiga barockputti med lagerkransar i nyporna.

Det var i slutet av Napoleonkrigen, men den krigare Lady Hester identifierade sig med var drottning Zenobia. På 260-talet tog Zenobia makten i Palmyra och inledde en framgångsrik expansion. När hon tog Egypten, romarnas kornbod, gick hon ett steg för långt. Hon släpades till Rom och visades upp fången i Aurelianus triumftåg 274.

Drygt 200 år efter lady Hesters intåg och 1 700 år efter Zenobias krigiska, men toleranta och lärda styre, är resterna efter hennes huvudstad på väg att utplånas. Daesh, som under 2015 genomförde några halvhjärtade sprängningar av de byggnader som finns kvar, drevs ut under några månader 2016. Nu är de tillbaka, med mer sprängmedel och större systematik, att döma av ryska underrättelserapporter. Den romerska amfiteatern är i småbitar. De makalösa tetrapylonerna raserade.

Daesh försök att utplåna historien är inte unikt. Talibanerna hade samma lidelse, liksom många ikonoklaster som släpptes lösa att vandalisera kyrkor och kloster under reformationen. De franska jakobinernas revolutionskalender stipulerade att år 1 började i september 1792. Pol Pots röda khmerer hävdade att den som tänkte något gott om det som varit led av »minnessjuka«.

Hatet mot historien är obegripligt, om man inte förstår att det förflutna är en form av opposition. Totalitära rörelser fungerar bara genom att förvandla oss till nuets slavar. Historien ger oss en möjlighet att ställa oss vid sidan om. Den kan få oss att ana det absurda, småttiga och inskränkta i vår egen tid. Inget är farligare för sektledare och despoter.

En del känner en molande genans över att reagera så starkt på förstörelsen i Palmyra. Är inte morden, våldtäkterna, tortyren och flyktingarna mycket värre?

I en mening är det förstås så. Att mörda en människa är hemskt. Men att mörda historien är att förslava mänskligheten. Det är det vi anar. Det är därför förstörelsen av Palmyra väcker vår vrede.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera