Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Intervju

Vår man i Havanna

Sveriges nye Kubaambassadör Jonas Lovén ­landade mitt i tumultet efter Castros död.

Bland diplomater gick snacket i decennier: På Kuba ska man vara den dag Fidel Castro dör. Det som då händer vill man följa på nära håll.

Trots att rykten började cirkulera redan på 1980-talet om att Castro led av allsköns dödliga sjukdomar fortsatte han att styra landet, och trots att han för tio år sedan lämnade över den politiska makten till sin bror Raul, förblev han revolutionens galjonsfigur. Den ena svenska Kubaambassadören avlöste den andra. Fidel firade sina 70-, 80- och 90-årsdagar.

I höstas var det Jonas Lovéns tur att flytta in i det eleganta stenhuset i diplomatkvarteren i stadsdelen Miramar. Han hade knappt hunnit smaka på sin första mojito när han fick ett sms från ambassadens andreman: Fidel Castro är död.

Lovén slog på tv:n. Sorgemusik och minnesprogram. För att få en känsla av hur det historiska ögonblicket togs emot på stan satte han sig i den begagnade Kia han precis köpt av en polsk kollega, körde in mot centrum och ut på Malecon, esplanaden längs Havannas kustlinje, där kubanerna brukar samlas vid solnedgången. Nu var det lördag förmiddag. Och ödsligt.

– Jag vet inte om det var ödsligare än vanligt, men det kändes så, samtidigt kändes det inte så dramatiskt. Folk var mentalt förberedda. Myndigheterna också.

Nästa steg för den nytillträdde var att rodda i den svenska representationen på begravningen. Men ingen från den svenska regeringen kunde komma. Diplomatisk kris? Inte direkt. Kubanerna hade förståelse. Man hade ju lagt begravningen så nära inpå Fidels död. Den avlidne var trots allt inte regeringschef.

Lovén var varm i kläderna. Förändringarna i landet gick att se med en gång. Som av ett sammanträffande visserligen. De första reguljära flygen från USA sedan 1961 landade samma vecka som Castro dog. Chartertrafik, med dyra biljetter och omgärdad av krångliga procedurer, hade pågått i några år.

Havanna fylls snabbt av amerikanska turister. De möter en stad där frihet och förbud lever sida vid sida. Hippa konsthallar växer upp ur gamla oljefabriker. Halvt förfallna bostadshus vid stranden förvandls till omskrivna restauranger i internationella arkitekturmagasin. Unga kreativa kubaner med känningar har en enorm frihet. Internet finns, men är censurerat. Ett tillstånd uppstår där allt kan upplevas som möjligt, även om det inte är det.

– Reguljärflyget mellan Kuba och USA som öppnat är det viktigaste som hänt, säger Jonas Lovén. Nya pengar kommer in i landet. Jag hoppas på en fortsatt öppning. Affärer ska göras att utan att staten lägger sig i, och Kuba är på väg att bli ett öppnare, mer välmående land.

Innan han kom till Havanna var Lovén med och förhandlade fram en ny bilateral avsiktsförklaring mellan Sverige och Kuba. Han företrädde också Sverige under förhandlingarna mellan EU och Kuba.

Två veckor efter Fidels död undertecknade Kubas och EU:s utrikesministrar avtalet, det första i sitt slag. Politisk dialog och samarbete är huvudpunkterna. Havanna är inte nerlusat med samma varumärken som dominerar centrum i de flesta andra städer i världen. En Pumabutik med för kubanska förhållanden skyhöga priser på shoppinggatan San Rafael kan vara en föraning om att den tiden snart är förbi.

Ett nytt Kuba. Men revolutionsledarens död förändrar inte det faktum att Kuba är en enpartistat, med alla dess kännetecken. På det nya årets andra dag när gatlyktorna fortfarande lyser i gryningen på Plaza de la Revolución, samlas skolbarn i vita och röda uniformer. Raul Castro tar plats, omgärdad av de sina. Väggbilderna av Che Guevara och Camilio är upplysta. En kvinna i långt mörkt hår och T-tröja som det stod Y Somos Fidel (Och vi är Fidel) håller en brinnande appell till försvar för revolutionen. Raul, i beige uniform och bågfria glasögon, applåderar. Ett folkhav närmar sig, arbetare från Kubas alla samhällssektorer. Mitt i havet en nybyggd replik av yachten Granma, som för 60 sedan år sedan tog revolutionärerna till Kuba från exilen i Mexiko, startpunkten för revolutionen. Efteråt tränger bönder med redskap i näven ihop sig på traktorflak och rullar hem. Ännu en årsdag av revolutionen är firad.

Rösta nej till EU-avtalet med Kuba, uppmanade människorättsorganisationen Civil right defender EU-parlamentet innan jul. Man tyckte att avtalet var skamligt, eftersom EU strök tidigare krav på ökad politisk pluralsim på Kuba och att detta leder Kuba mot en kinesisk utveckling: en kapitalistisk kommunistisk diktatur. Många europeiska länder vill etablera sig på Kuba före amerikanerna.

Enligt Civil right defenders har förtrycket ökat på Kuba de senaste åren. EU borde i stället för att öppna för dialog och handel med Kuba vara minst lika tufft mot Kuba som man är mot demokratiska länder som Guatemala, och kräva mer öppenhet i utbyte.

– Jag delar inte den analysen, säger Jonas Lovén. Med avtalet vänder EU och Kuba blad i sin relation och jag förväntar mig en stärkt politisk dialog mellan Kuba och EU, som inkluderar en särskild dialog om mänskliga rättigheter. Det finns förvisso stora skillnader i hur vi ser på demokrati och mänskliga rättigheter, och självklart ska EU vara tydlig i dialogen. Utan dialog ingen påverkan.

Nästa år lämnar Raul Castro presidentposten, troligen till vicepresidenten Miguel Diáz-Canel. Den svenska diplomatiska utgångspunkten tycks vara att underlätta den ekonomiska omdaningen, och låta den politiska ta den tid den tar. Kanske för att det är så diplomati går till, kanske för att Kuba är Kuba.

– Kuba är ett särfall. Det är respekterat i regionen, det är aktivt i FN, har gjort revolution, lyckats och misslyckats. Castro tog makten under Eisenhower. Det ger perspektiv, men nu är förändringen här, och landet går in i den mest intressanta fasen sedan revolutionen.

Jonas Lovén tar en klunk vatten ur glaset på bordet.

– Därför är det en särskilt spännande plats att vara svensk ambassadör på.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera